Interaktionsbeteende med företag

Respondenterna menar att de inte enbart följer personer, kändisar och företag i en enda kanal utan att de gärna följer dem i flera olika kanaler, både på sociala medier och bloggar. Några av respondenterna ger uttryck för att de följer personer, kändisar och företag för att de vill veta så mycket som möjligt om dem, kunna följa med bakom kulisserna samt hålla sig uppdaterad om vad som är på gång. En respondent menar att hon gärna följer samma personer i alla deras sociala medier. Hon beskriver att om hon har hon fått upp ögonen för exempelvis en blogg, letar hon ofta upp bloggaren på Instagram och Youtube och ibland även på Snapchat och Facebook. Respondenterna väljer även att följa diverse konton som drivs av företag genom deras sociala medier där alla förutom en av respondenterna följer ett eller flera företag. Majoriteten följer företag inom modeindustrin för att kunna veta senaste produkterna på marknaden men ett fåtal respondenter följer även företag såsom Koenigsegg, Volvo och Illustrerad Vetenskap för att kunna hålla sig uppdaterade om samhällsutveckling.

På frågan om vart och vilken typ av reklam som respondenterna lägger märke till, är nästan samtliga överens om att reklam online är den typ som de mest lägger märke till och som påverkar dem mest. En respondent svarar att innehållet i reklamen spelar större roll än vart han ser den. Två av respondenterna nämner också annonser på sociala medier som en typ av reklam de ofta nås av och lägger märke till. Majoriteten av de kvinnliga respondenterna menar att de ofta också lägger märke till reklam på bloggar. En av dessa respondenter menar att bloggare på ett naturligt sätt visar fram produkter, exempelvis kläder, genom riktiga händelser. Detta är inte genomgående för alla respondenter då en annan svarar att bloggar är enformiga och tråkiga. Hon tyckte det var roligt i början men tröttnade ganska snabbt, och vill ha mer variation och värde i innehållet och lägger därmed inte märke till reklam på denna kanal.

En respondent menar att hon mest lägger märke till reklam på Youtube och en annan nämner Facebook som ett ställe där hon lägger märke till reklam. En annan respondent lyfter fram reklam med anpassat innehåll där hon blir påmind om saker som hon tittat på tidigare. Hon brukar klicka vidare till företagens hemsidor om de är länkade men orkar inte leta upp hemsidorna själv om en länk inte skulle finnas.

Det är inte enbart på sociala medier som respondenterna lägger märke till reklam, utan delar av respondenterna nämner att de ändå lägger märke till relativt mycket reklam både på stan på exempelvis reklampelare samt affischer på bussar och tåg om de inte har något annat att titta på just då. Hälften av respondenterna säger att de i tillägg lägger märke till reklam i tidningar och magasin, så som Veckorevyn, Elle, Illustrerad Vetenskap, Veckans Affärer och Dagens Industri. Deras uppfattning om denna typ av reklam är till största del positiv då de anser att den känns målgruppsanpassad utifrån deras intressen, En respondent menar att reklamen i Illustrerad Vetenskap som han ofta läser är riktad mot en äldre publik och inte tilltalar honom.

”Illustrerad Vetenskap har inte så mycket reklam, men den som finns tycker jag mest är riktade mot vuxna, annonser om öl typ.” (Kille, 14)

Uppfattningen av reklam på sociala medier, då främst Instagram och Facebook skiljer sig en del mellan våra respondenter. Majoriteten anser att de lägger märke till annonserna mer på Facebook jämfört med Instagram. En respondent tycker att annonserna på Instagram ofta smälter in med det övriga flödet, eftersom alla inlägg har samma storlek och består av många bra bilder. En annan respondent upplever också att det är lättare att av misstag bläddra förbi en annons utan att lägga märke till den på Instagram, medan hon tycker att annonserna på Facebook sticker ut lite mer. Däremot anser en annan respondent att det är alldeles för mycket tråkiga och ointressanta inlägg på Facebook och att hon slutat reagera på annonser där.

“Det är tydligt med vad som är annons på Facebook. För på Instagram så passar de bra in i flödet och man kan tro att det är någon kompis som lagt upp en bild.” (Kille,

14)

Respondenterna medger även att intresset ökar att vidare kolla in företaget ifall annonsen är länkad till en hemsida där de kan hitta vidare information. Detta förklarar några av respondenterna då de anser att de inte orkar leta reda på hemsidan själva på grund av lathet och att de helst föredrar att hitta vidare information på en hemsida än företagets sida på sociala medier.

Synen på reklam i applikationer skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilka de brukar använda. Den samlade bilden av reklam i spelapplikationer är dock negativ, där respondenterna anser att det förekommer för mycket reklam som är irriterande och förstör spelupplevelsen.

“Det har hänt att jag slutat spela när jag känt att reklamen blivit för mycket”. (Kille,12) “Det finns vissa företag som gör reklam på alla spel och då irriterar man sig på det

företaget också, inte bara reklamen”. (Kille, 14)

En av respondenterna nämner att reklam i nyhetsapplikationer kan vara ett positivt inslag om det är en annons i reportageform som intresserar henne. Respondenten nämner ett exempel där Postnord hade skrivit en artikel om hur de förenklar konsumenternas nätshopping som var publicerad på en nyhetssajt.

När det kommer till huruvida respondenterna lägger märke till reklam i samband med evenemang såsom festivaler, konserter och idrottsevenemang är det skilda åsikter. De flesta nämner att de har sett reklam från sponsorer i form av skyltar och beach-flaggor, men att de inte tänkt något närmare på det eller i efterhand reflekterat över det. De tre som hade en mer positiv inställning till reklam vid evenemang lyfter fram att de uppskattar när det känns unikt. En respondent lyfter exempelvis fram Burger King som ett exempel under Summerburst, där de erbjöd en yta med sittpuffar där besökarna kunde sitta ner och ta det lugnt mellan spelningarna. Hon berättar att hon vid det tillfället fick en bättre bild av företaget eftersom personal från Burger King var där och pratade med dem, ställde frågor och samlade in kontaktuppgifter. En annan respondent berättar att han gärna går på olika idrottsevenemang där han ofta lägger märke till företag med representanter på plats som utför någon typ av aktivitet. Han berättar att han syftar på företag som exempelvis står med pop-up tält på väg in till arenan och visar

upp, eller delar ut produkter samtidigt som de pratar med besökare. Han menar att detta personliga möte gör ett större avtryck än företag som enbart har reklamskyltar uppsatta längs med arenan.

Innehållet i reklamen beskriver några av respondenterna som viktigt för att det ska tilltala dem och en respondent menar att det är reklam som berör hans samvete som påverkar honom mest. Han nämner reklam som har påverkat hans val av kaffeställen där han idag föredrar Barista istället för Espresso House. Detta då han genom reklam fått reda på att de har störst miljötänk och att delar av deras vinst återinvesteras i samhället.

“Reklam som är riktad mot just min ålder, mot unga människor, kan påverka mig väldigt mycket. Innehållsmässigt så när innehållet i sig berör, till exempel att man kan skänka pengar till välgörande ändamål. Så känsloladdade reklam tilltalar mig mest kan man säga. Har nog aldrig köpt produkter utifrån enbart reklam, men har skänkt pengar till organisationer. Reklam kan påverka mig så att jag väljer till exempel Barista istället för Espressohouse, för då vet jag att pengarna går till något bra.” (Kille, 18)

Ytterligare en respondent berättar att reklamer som skapar en känsla säger mer om varumärket än en reklam med presenterade rabatterbjudanden. Hon tillägger dock att hon ändå självklart kan lockas till spontanköp på grund av rabatterbjudanden, framförallt när det kommer till kläder. Två respondenter lyfter båda fram kreativitet som en viktig faktor för att de ska uppmärksamma reklam. En av respondenterna nämner McDonalds som exempel då hamburgerkedjan sände hela sin tv-reklam upp och ner, vilket gjorde honom uppmärksam.

”När de gör något speciellt med reklamen och man börjar undra vad det är för något så gör det att man tittar mer noggrant.” (Kille, 12)

Majoriteten av de kvinnliga respondenterna samt några av de manliga ger en bild av att kläder är en viktig del av deras liv och också den typ av reklam de lägger mest märke till. De kvinnliga respondenterna lägger även till smink som ett intresse och nämner det oftast i samma mening som de diskuterar kläder. En av de manliga respondenterna nämner däremot att han sällan köper kläder eller andra fysiska produkter och därmed inte lockas av den reklamen. Han säger istället att han lockas och berörs av reklamer

från välgörenhets- och hjälporganisationer, som han även regelbundet skänker pengar till. En generell uppfattning hos respondenterna är att reklam som de kan identifiera sig med antingen i den situation som de befinner sig i nu eller speglar en vardag som de skulle vilja leva i, känns mest attraktiv. En annan respondent menar att hon intresseras mest av reklam som känns verklighetstrogen, även om hon är väl medveten om att mycket är betald reklam.