Mediekonsumtion

Respondenterna gav en bild av att vara del av en digital generation som använder en eller flera olika typer av digitala enheter. Alla respondenter utom en, nämnde att de hade tillgång till två eller fler enheter som de dagligen använder. Majoriteten av respondenterna menar att det är deras bärbara dator och deras smartphone som dominerar vid användning. Den respondent som svarade avvikande på denna fråga angav att hon enbart använder en iPad vid mediekonsumtion. Samtliga respondenter anger att de är uppkopplade på internet minst en gång om dagen. Större delen av respondenterna gav bilden att de är uppkopplade på flera olika enheter varje dag och vissa använder dem samtidigt vid sidan av varandra.

Vid frågan ifall respondenterna föredrar att titta på program, serier och filmer tillsammans med familj, vänner eller själv svarar samtliga förutom en respondent att de helst föredrar att titta själva men att det även förekommer att de tittar med familj eller vänner. Kille 14 menar att det faktum att familjemedlemmarna har så pass olika intressen, gör att han helst väljer att streama serier på sin dator och tittar ensam. Av de respondenter som tittar med familjen sker detta oftast på kvällen genom linjär tv. Om de tittar ensamma använder de vanligen en bärbar dator likt de resterande respondenterna. Mest sannolikt är att respondenterna tittar på play- och streamingtjänsterna, där TV4- play toppar playkanalerna. När det gäller streamingtjänsterna är Netflix den som är

absolut populärast följt av Viaplay och även Dreamfilm som är en plattform som delar program, filmer och serier illegalt.

“Vi sitter mycket tillsammans i familjen på kvällarna framförallt, men det är ofta program som jag själv inte föredrar att titta på. När jag tittar på det jag själv är intresserad av brukar jag göra det ensam.” (Kille, 14)

Ett fåtal respondenter beskriver även att det förekommer att de läser och påverkas av play- och streamingtjänsternas rekommendationer av serier och filmer de eventuellt kan uppskatta. Ett exempelvis som nämns är Netflix som presenterar rekommendationer baserat på användarens tittarvanor. Respondenterna menar att de påverkas emellanåt men menar att det inte sker särskilt ofta. Två av respondenterna uppger att de inte brukar söka efter rekommendationer alls när de letar efter program de vill titta på. Två andra respondenter berättar att de brukar titta på rekommendationerna som Netflix ger dem för att se om de finner något intressant. En av respondenterna är positiv till denna funktion då det förekommer att han inte vet vad han vill titta på och då gärna tar inspiration från rekommendationerna. Den andra respondenten menar på att han brukar uppmärksamma rekommendationen men att han för det mesta finner att materialet som rekommenderas inte passar hans smak och kan innebära en negativ effekt när det kommer till hans förtroende för streamingtjänstens rekommendationer. Två respondenter anser även att de inte behöver ta till sig av rekommendationerna, då de själva vet vad de vill titta på och vad som passar dem. En respondent menar att han brukar ge rekommendationerna en chans, men att relevansen mellan hans egen smak och rekommendationerna inte brukar vara helt korrelerad med varandra. Majoriteten av respondenterna ger istället uttryck för att det är genom vänner och andra i deras närhet som de får som mest relevant information om olika program, filmer eller serier eller att de själva är aktiva i sökandet för att hitta detta.

När det kommer till betydelsen av layout på play- och streamingtjänsterna är enkelheten en tydlig röd tråd som respondenterna ger uttryck för. De menar att sidorna ska vara smidiga och tydliga samt att det ska finnas bra sökfunktioner och kategoriseringar. Bilden som ges av respondenterna är att det även ska vara möjligt att få en snabb översikt av utbudet. Några av respondenterna lyfter också fram betyg som en viktig faktor. Respondenterna menar att det främst är innehållet som ligger till grund för

vilken tjänst de väljer att använda. En respondent lyfter dock fram layouten som en viktig faktor vid val av tjänst och nämner att Netflix och TV4-Play är bra exempel för att de ser fina ut och ger ett “fräscht” intryck.

Fördelningen av hur mycket tid respondenterna lägger på tittande, både linjärt och digitalt, skiljer sig allt från 1–2 timmar i veckan till 5–6 timmar per dag. Medelvärdet bland respondenterna ligger på cirka två timmar per dag.

Vid frågor om hur respondenterna ställer sig till ny teknik där framförallt VR-tekniken nämndes, hade alla respondenter hört talas om den. Däremot var det enbart två av respondenterna som hade testat. Tre respondenter berättade att de var positiva till att testa tekniken i framtiden och de två som redan hade testat gav bilden av att de har framtidstro på denna teknik. Två av respondenterna var inte alls intresserade av VR- tekniken och användning av den i framtiden, medan en annan respondent var mer osäker på vad hon tyckte i frågan.

Respondenternas gemensamma uppfattning om SVT är att de framförallt har program för barn och lite äldre personer. Majoriteten nämner spontant vid frågan att det är positivt att SVT är reklamfritt.

“SVT för mig är barnprogrammen och sen det som vuxna tittar på. Det känns som om de riktar sig mot åldrarna 0–10 år och sen 40–100 år men inget däremellan.” (Tjej, 15)

Det är få av respondenterna som förknippar SVT med bra serier, utan de flesta förknippar snarare SVT med allmännyttiga program och dokumentärer. Några av respondenterna förknippar SVT med deras barndom när de tittade på Bolibompa eller Lilla aktuellt. Melodifestivalen är även ett program som förknippas mycket med SVT. Därtill också svenska och nordiska serier och program. Andra program i SVT:s utbud som uppskattas av våra respondenter är vetenskaps-, natur samt sportprogram. Bilden som respondenterna ger är att om de tittar på SVT på linjär tv är det mer sannolikt i sällskap med föräldrar, annars föredrar respondenterna SVT-play om de ska titta på något ur SVT:s utbud.

Den norska serien SKAM har alla respondenterna hört talas om men det är enbart de kvinnliga respondenterna som har sett den, dock har ingen av de manliga respondenterna sett på SKAM. Portkod är en annan ungdomsserie som sänts på SVT som tjej 19 till stor del jämför med SKAM och säger:

“Portkod, där borde de göra en tredje säsong, Där var det verkligen en serie riktad mot ungdomar och det blev ju succé!” (Tjej, 19)

På frågan om respondenterna mötts av reklam från SVT det senaste året nämner två att de gjort det via Facebook, då främst för att vänner till dem har gillat reklamen eller inlägget som oftast hänvisat vidare till SVT-play. Ingen av respondenterna anser att denna reklam är något som riktigt sticker ut och påverkar dem. Resterande respondenter kan inte minnas att de nåtts av reklam från SVT. Att SVT har egna kanaler på Youtube och Instagram är det ingen av våra respondenter som har lagt märke till och det är heller ingen som valt att följa dem på Facebook, även om några ändå har lagt märke till att SVT finns där. Det är heller ingen av våra respondenter som har hört talas om SVT:s ungdomssatsning genom SVT Projekt Z. En av respondenterna hade däremot hört talas om Ångestbilen, men valt att inte titta på det då hon menar att ämnet psykisk ohälsa inte lockar henne så mycket.

“Ja, jag har faktiskt hört talas om den på Facebook men jag har inte kollat på den. Jag tror inte det intresserar mig för att jag inte är så mycket för ångest. Därför drogs jag inte till det.” (Tjej, 17)