Holme och Solvang (1996) beskriver vikten av precision, kritisk prövning och noggrannhet i utförandet av studier för att uppnå hög mätbarhet och pålitlighet.
Författarna menar att två viktiga begrepp för att mäta detta är reliabilitet och validitet. Reliabilitet beskrivs av författarna som studiens tillförlitlighet. Patel och Davidson (2011) menar att ju mindre känslig studien är för slumpmässiga variationer, desto mer reliabel är den och mer lik det sanna värdet.
Patel och Davidson (2011) beskriver validitet som ett mått på i vilken utsträckning studien mäter vad den faktiskt ämnar mäta. Holme och Solvang (1996) menar att det ska vara en röd tråd mellan vad forskningsfrågan säger och vad som faktiskt mäts i undersökningen för att denne ska uppnå god validitet.
Enligt Holme och Solvang (1996) menar att en god validitet är en förutsättning för studiens kvalitet och att det inte räcker med en stark reliabilitet. Detta argument stärks av Patel och Davidson (2011) som menar att de ena inte kan utesluta det andra och beskriver likt Holme och Solvang (1996) att hög reliabilitet inte garanterar hög validitet. Patel och Davidson (2011) beskriver att kvaliteten av respektive reliabilitet och validitet påverkar varandra och menar att en låg reliabilitet per automatik påverkar validiteten negativt.
Bryman och Bell (2013) menar att det finns skillnader när det kommer till mätning av reliabilitet och validitet beroende på om studien är av kvalitativ eller kvantitativ karaktär. Författarna menar att kvalitativa studier ska bedömas och värderas efter helt olika kriterier än kvantitativa studier. Då denna studie innehar två delar, där den första delen är av kvalitativ karaktär och den andra av kvantitativ karaktär, kommer detta kapitel disponeras på liknande sätt. Detta för att på ett tydligt sätt kunna påvisa hur god reliabilitet och validitet har säkerställts i båda studierna, vilket skiljer sig åt i den kvalitativa och kvantitativa delen av studien.
2.9.1 Reliabilitet och validitet kvalitativa intervjuer
Bryman och Bell (2013) beskriver att det läggs mindre fokus vid mätning av begrepp när det kommer till reliabilitet i en kvalitativ studie jämfört med en kvantitativ studie. Författarna beskriver också att det är svårt att mäta om en kvalitativ undersökning är upprepbar eller inte på grund av att omständigheterna inte är desamma vid olika undersökningstillfällen.
Författarna menar att ett sätt att bedöma reliabiliteten och validiteten i kvalitativa studier är att granska dess tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.
Pålitlighet i detta fallet relateras till reliabilitet och resterande tre termer relateras till validitet. Bryman och Bell (2013) beskriver att reliabilitet i en kvalitativ studie är sammankopplat till hur forskningsprocessen utformas. Författarna menar att det även kan stärka reliabiliteten att ha andra personer som granskar studien under processens gång. Denna studie har blivit granskad av en opponentgrupp, handledare samt examinator vars synpunkter har varit mycket viktiga i det fortsatta arbetet med studien. Författarna menar också att undersökarna i så stor utsträckning det är möjligt ska inta liknande social roll under hela processen för att uppnå god reliabilitet. Den kvalitativa studiens reliabilitet har säkerställts genom att i förhand diskutera undersökarna för studiens sociala roll för att minimera att intervjuerna påverkas av externa slumpmässiga faktorer
Författarna beskriver också att mätning av intern reliabilitet i kvalitativ forskning går ut på att forskarteamet i förväg kommer överens om en tolkningsram som de ska gå efter vid analys av data för att säkerställa att analysen av datan sker på liknande sätt inom teamet. Den interna reliabiliteten kunde stärkas genom att ljudinspelning av intervjuerna skedde och att tolkning skedde alla tre undersökare tillsammans.
Ekologisk validitet är även något som Bryman och Bell (2013) nämner vilket innebär att
studien ska fånga de beteendemönster, attityder och värderingar som uppkommer i respondenternas naturliga miljö, det vill säga att detta inte blir framtvingat på grund av studien. Intervjuerna skedde när alla respondenterna befann sig i sin naturliga hemmiljö för att respondenterna inte skulle hämmas av att befinna sig i en miljö där de eventuellt inte kunde ge uttömmande svar.
2.9.2 Reliabilitet och validitet kvantitativa enkäter
Olsson och Sörensen (2011) beskriver reliabilitet som hur väl en viss mätning hade gett samma resultat om den hade genomförts igen och då inte påverkad av slumpen. Detta synsätt att se på reliabiliteten är förknippad med kvantitativa studier där måttens mätbarhet är en central fråga (Bryman och Bell, 2013). Bryman och Bell (2013) beskriver stabilitet, intern reliabilitet och internbedömarreliabilitet som tre olika former av reliabilitet i kvantitativa studier. För denna studie ansågs den interna reliabiliteten
Sörensen (2011) beskriver en metod för att mäta internreliabilitet i kvantitativa studier som att beräkna Cronbach’s alpha. Denna metod används för att se hur väl multipla indikatorer mäter samma sak och benämns enligt Bryman och Bell (2013) som den mest använda metoden för att mäta internreliabilitet i kvantitativa studier.
Reliabiliteten i den kvantitativa studien har säkerställts genom att beräkna Cronbach’s alpha för de frågor som var tänkta att mäta samma variabel. Enligt Olsson och Sörensen (2011) ska detta värde vara högre än 0,7 för att reliabiliteten ska vara på en tillfredsställande nivå. De frågor som var tänkta att mäta illustrations- och rörligt format samt lokalt innehåll uppnådde inte en tillfredsställande nivå vid Cronbach’s alpha-testet. Trots den logiska kopplingen från dessa frågor till variabeln uppfattades detta inte som samma sak av respondenterna, vilket var tvunget att tas i beaktning. I analysens fortsättning valdes därför att särskilja på dessa frågor då de ändå ansågs intressanta för studiens helhet att ha kvar. Resterande frågor uppnådde tillfredsställande värden. I tabellen 2.3 visas resultatet av Cronbach’s alpha-testet.
Tabell 2.3 Cronbachs alpha (egen)
Begreppsvaliditet är fokuserat till huruvida de mått som väljs för att mäta ett visst begrepp är koncentrerat till mätning av själva begreppet (Bryman och Bell, 2013). Studiens begreppsvaliditet säkerställdes genom att en testversion av enkäten i den kvantitativa delen av studien genomfördes med en pilotgrupp som testade enkäten med efterföljande diskussion. Detta för att få en bild av respondenternas uppfattning om frågorna för att säkerställa att de mäter vad de ämnar mäta. Genom en placering och utdelning av enkäter i generation Z:s naturliga miljö ansågs god ekologisk validitet uppnås.