Som tidigare nämnt tillskriver eleverna Internet stora vinster i deras informationssökning och i deras arbetsprocess. Resultaten visar även att eleverna använder sig markant av Internet både i inledningen som i det efterföljande arbetet i deras undersökande arbetsprocess. Anledningen till att eleverna i en sådan hög utsträckning använder sig av Internet beskrivs ofta som att det är lättillgängligt och mer lustbetonat än andra informationskällor. Resultaten vittnar emellertid om det förekommer stora skillnader i elevernas uppfattningar om att arbeta med Internet. I en del fall tenderar svaren från några elever avslöja en frustration som vittnar om att de upplever Internet som problematiskt att arbeta med, vilken i sin tur delvis kan sammanföras med tidigare resonemang om Watsons studier och elevernas uppfattningar om förlorad prestige. Det är emellertid slående att majoriteten av eleverna upplever att de har tillräckliga kunskaper i att arbeta med Internet och att finna relevant information. Tillskillnad från traditionell bibliotekskunskap och att vara förtrogen i skolbibliotekets katalogisering upplever eleverna att de med säkerhet kan formulera tillfredsställande webbsökningar på Internet. Studier från Fidel (1999) visar bland annat att en undersökningsgrupp bestående av gymnasieelever alltid var mycket nöjda med sina webbsökningar, resultat och övergripande arbete med Internet: ”De kunde peka på vissa problem de hade haft, men de upplevde aldrig att de hade kunnat utföra bättre sökningar” Efterföljande intervjuer avslöjade även att eleverna upplevde att de visste allt som de behövde angående sökningar på webben.78
Elevernas uppfattningar om att finna tryckta källor och att orientera sig i skolbiblioteket katalogisering visar tendenser på en markant skillnad jämförelsevis mot deras förhållande till Internet som informationskälla. Flera av elevernas svar vittnar om en osäkerhet och en otillräcklig kunskap i att finna relevanta tryckta källor i skolbiblioteket. Flera studier kring elevers förhållande och uppfattningar till tryckta källor och deras kunskaper i att orientera sig i skolbiblioteket har tidigare genomförts. Moore och St George (1991) och senare Brown (2001) genomförde studier hur elever från Nya Zeeland sökte information i skolbiblioteket. De fann exempelvis att eleverna hindrades av bristande kunskaper om bibliotekssystemet och även hur böckerna var klassificerade på hyllorna.79
78
Limberg m.fl. (2002) sid. 71.
79
Svenska studier av Lundgren (2000) visade på liknande resultat i ett svenskt bibliotek. Eleverna försökte att kringgå sin bristande kunskap i att orientera sig genom att förlita sig på titlar, omslag och detaljer som exempelvis teckensnitt och bilder. I Sverige har man emellertid under några år varit medveten om elevers svårigheter och har på många håll försökt att
underlättat och reducera svårigheterna genom att exempelvis organisera titlar efter vissa ämnesområden och tydligare skyltning.80 På en punkt är forskningsresultaten emellertid tydliga. Limberg m.fl. (2002) menar att; ”…barn behöver tillfälle att lära sig och att erfara hur böcker och bibliotek är organiserade. Om barn tidigt ska lära sig hur olika ämnesområden betecknas, eller om vuxnas kategoriseringssystem ska anpassas till barn, är ett område som kanske behöver penetreras mer” 81
I likhet med Limbergs studier visar svaren från eleverna att flera av dem eftersträvar en mer tydlig indelning som exempelvis större skyltar som åskådliggör hur skolbibliotekets källor är organiserade. En direkt och kortsiktig lösning på problematiken kring elevernas upplevda svårigheter i att orienteras sig bland tryckta källor i skolbiblioteket borde således minimeras med hjälp av en vidare tydlighet i skolbibliotekets katalogisering. En mer långsiktig lösning kan emellertid återfinnas i Limbergs studier och reflektioner där hon påvisar att en mer kategoriserad och upprepad undervisning i skolbibliotekets katalogisering krävs.
Elevernas svar angående olika informationskällors för- och nackdelar avslöjar att flera av eleverna tenderar att uppvisa en källkritisk medvetenhet, där de i de flesta fall reflekterar över exempelvis olika Internetkällors brist i tillförlitlighet. Svaren avslöjar också i flera fall att eleverna tillskriver att det krävs en starkare källkritik i arbetsprocessen med Internetkällor än vad de upplever krävs i arbetet med tryckta källor. Studier av Watson (1998) fann exempelvis att äldre elever ställde sig skeptiska till informationen på Internet och att de ansåg att böcker var mer trovärdiga.82 Senare studier av AnnBritt Enochssons (2001) som exempelvis berör elevers funderingar kring trovärdigheten och en kritisk granskning av Internet som
informationskälla visar att eleverna ofta tänker källkritisk och på subjektiviteten när de arbetar med Internet. 83 80 Limberg m.fl. (2002) sid. 49-50. 81 Ibid. sid.50. 82 Ibid. sid. 83. 83 Ibid.
Tidigare studier tillsammans med gymnasieelevernas svar avslöjar en paradoxal tendens att flertalet av eleverna är medvetna om de källkritiska problemen och de svårigheterna Internet innebär men att de i allra högsta grad likväl enbart väljer att använda sig av den
informationskällan och i den utsträckningen. Den till synes frekventa användningen av Internet kan emellertid förklaras av Watsons studier (1998), där flera av eleverna kände ett stort självförtroende i att arbeta med Internet som informationskälla.84 Alexandersson och Limberg (2004) påvisar liknande forskningsresultat som Watson. Deras studier avslöjar att eleverna känner stor entusiasm inför att arbeta med datorer och Internet som
informationskälla och tillskriver datorn ett symbolvärde eller ett redskap för prestige.85 En annan förklaring kan även återfinnas i tidigare resonemang, där elever upplever svårigheter i att orientera sig bland tryckta källor. Den bristande kunskapen kan med stor sannolikhet även bidra till att de omedvetet söker sig till en informationskälla som de känner sig mer
tillfredsställda att arbeta med.