"Internet kommer att bli det nya biblioteket" : En studie över gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, informationshantering och sökstrategier.

Lärarprogrammet

____________________________________________

”Internet kommer att bli det nya

biblioteket”

En studie över gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek,

informationshantering och sökstrategier.

Daniel Petersson

Rapportarbete 10 p Handledare: Fabian Persson

Högskolan i Kalmar Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap

Högskolan i Kalmar

Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap

Arbetets art: Examensarbete 10 p Lärarprogrammet

Titel: ”Internet kommer att bli det nya biblioteket”

En studie över gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, informationshantering och sökstrategier

Författare: Daniel Petersson

Handledare: Fabian Persson

Examinator: Ulf Drugge

ABSTRAKT

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om

skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.

Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina

arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad

källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.

Nyckelord: Skolbibliotek, lärande, informationshantering, undersökande arbetssätt, sökstrategi, källkritik

Innehållsförteckning

2.2.5 Bibliotekets fysiska struktur ...7

2.3 Inlärning ... ...7

2.3.1 Synen på inlärning...7

2.3.2 Tidigare syn på inlärning...7

2.3.3 Inlärning - ett socialt fenomen...8

2.3.4 Engagemang i uppgiften...9

2.3.5 Skolbibliotekets betydelse för inlärningsprocessen ...9

2.4 Strategier för att lära...10

2.5 Medvetenhet och strategi ...10

2.6 Vad står det i läroplanen?...11

2.7 Undersökande arbetssätt och skolbiblioteket...13

2.7.1 Undersökande arbetssätt som en process...15

2.8 Informationskompetens...16 2.9 Undervisningsresurs...16 3 SYFTE ...18 3.1 Frågeställningar...18 3.2 Begreppsförklaring...18 3.3 Disposition ...19 4 METOD ...20 4.1 Tillvägagångssätt ...20

4.2 Undersökningsgrupp och urval ...20

4.3 Forskningsetiska principer ...21

4.4 Sökprocess och tillämpad litteratur ...21

4.5 Tidigare forskning...22

5 RESULTAT ...24

5.1 Skolbibliotek och undervisning... 24

5.1.1 Användningen av skolbibliotek ...24

5.1.2 Undervisning i skolbiblioteket ... . 28

5.2 Elevernas uppfattningar om deras arbetsmetod och lärande ...32

5.2.1 Informationshantering ...32

5.3 Tillvägagångssätt och lärande...37

6 DISKUSSION...43

6.1 Skolbiblioteket – ett rum med flera dimensioner ...43

6.2 En till synes ensidig och statisk uppfattning...44

6.3 Internet blir ofta den enda informationskällan i arbetsprocessen...46

6.4. Kunskap är ofta lika med isolerad fakta...48

6.5. Från del till helhet...49

8 SAMMANFATTNING...51

REFERENSLISTA ...53

BILAGA 1 ...56

1 Inledning

Lärandet i dagens skola begränsas inte längre av läroböckernas innehåll eller antalet verk i skolbibliotekets hyllor. Informationsmängden är numera gränslös och begränsningen utgörs endast av den egna fantasin, nyfikenheten och tiden man har till förfogande för att söka, hantera och bearbeta den aktuella informationen. Den här formen av kunskapssökande kallas i olika skolsammanhang för ett undersökande arbetssätt, vilket innebär att eleven själv söker efter fakta och inhämtar sina kunskaper. Arbetssättet innebär således en stor elevaktivitet, ett kritiskt förhållningssätt och reflektion, där eleven ska dra slutsatser från den insamlade

informationen och slutligen redovisa den. Arbetsprocessens vinster återfinns i elevernas skilda erfarenheter och utnyttjandet av det sociala samspelet mellan eleverna vilket skapar

förutsättningar för ett livslångt lärande.

Kraven på skolornas förändrade arbetssätt har tillsammans med satsningar på informations- och kommunikationstekniken (IKT) genererat nya frågor rörande informationshantering, källkritik, textanalys och problemlösning. De här färdigheterna har under åren blivit allt viktigare i takt med att tillgängligheten och kvantiteten av information ökat dramatiskt. Den nya tekniken ställer nya krav på personal, elev och framförallt lärandet, där tekniken i sig inte generar några konkreta vinster utan bestäms mer i hur vi väljer att använda oss av den.

Att både välja ut vad som är centralt och relevant i det enorma informationsutbudet och själv konstruera och presentera reflektioner är en stor utmaning. I den här komplexa verkligheten krävs det förutom lärarhandledning även ett positivt samarbete mellan de olika aktörerna inom skolverksamheten. I de länder där begreppet informationskompetens har fått utrymme, vilar emellertid ett stort ansvar på skolbibliotekarien att handleda och undervisa eleverna och lärarna i den här färdigheten.

Ambitionen med den här studien är att uppnå en djupare förståelse för hur elever gör, tänker och värderar information i en allt mer svårorienterad värld av informationsutbud. Det har även varit centralt att studera elevernas uppfattningar om skolbibliotek och dess undervisning, samt att få insikt i deras medvetenhet i informationshanteringen. I de verksamma situationerna där jag varit lärare och iscensatt arbetsområden som inkluderade ett undersökande arbetssätt upplevde jag att det ibland förekom stora kunskapsluckor i elevernas informationshantering.

Det här går i sin tur isär med läroplanernas mål och förväntningar på elevernas informationskunskap och det livslånga lärandet.

I ensamheten med en studie av det här slaget blir man ibland beroende av hjälp och stöd. Under arbetsprocessen har några personer varit till stor hjälp och förtjänar att särskilt nämnas. Niklas Mörnerud, Lars Fonseca och Lars Arvidson har varit till stor hjälp med att bistå med tankar och idéer under studiens arbetsprocess medan bibliotekarien Richard Ohlsson har varit särskilt värdefull i studiens källhantering och erbjudit tips och idéer till studiens disposition. Idén till studien uppkom i samtal med arbetslaget som jag var delaktig i under min avslutande verksamhetsförlagda utbildning. Lärarna i det aktuella arbetslaget har under studien

kontinuerligt stöttat mig under arbetet. Deras samlade erfarenheter och öppenhet har i hög grad varit betydelsefull och avgörande för studiens uppkomst.

2 Bakgrund

2.1. En förändrad lärarroll

Lärarrollen har under de senare åren genomgått en rad förändringar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, medförde en rad nya konsekvenser på lärarrollen. En av målsättningarna med den nya läroplanen är att läraren och eleverna får en allt omfattande valfrihet inom ämnet och undervisningen. Eftersom läroplanen endast beskriver vilka mål eleverna ska uppnå blir resultatet att läraren bär hela ansvaret för den valda vägen mot målen, metoder, hjälpmedel etc. För det här arbetet behöver läraren, som ständigt ska söka efter ett förbättrat arbetssätt, vara beredd på att ompröva och reflektera över sin verksamhet.1

Eleverna ska enligt skolplanen ta ett betydligt större ansvar för sina egna studier än tidigare. En av målsättningarna är att eleverna inte bara ska inhämta kunskaper som läraren förmedlar utan de ska inspireras, motiveras och förberedas för ett livslångt lärande på egen hand. Det här ställer bland annat krav på en anpassad skolorganisation, nya arbetsmetoder och arbetssätt och en tillgång till modern informationsteknologi.2 Den traditionella lärarrollen har tidigare varit starkt fokuserad på att förmedla kunskap och med en lärares kompetens har man tidigare menat en lärares kunskap inom ett specifikt område och förmågan att förmedla de här

kunskaperna till eleverna.Med den nya läroplanen är det emellertid eleven som står i centrum. Läraren ska numera stimulera och handleda eleven samt, stärka elevens vilja att lära. 3

Den ständigt utvecklande informationstekniken bidrar till att eleverna inte längre är lika beroende av lärarens specifika kunskapsområden inom vissa områden. Eleverna har numera möjligheten att själva finna fakta, analysera och bearbeta den. Det som däremot inte kan ersättas i samma utsträckning är lärarens förmåga att skapa ömsesidiga relationer. Läraren är idag mer beroende av en relationskompetens för att skapa positiva möten mellan elev och lärare. I en undersökning från skolverket 1993/1994 framkom det att det fanns en mycket positiv attityd bland elever, lärare och föräldrar till olika former av modernisering av skolan, som exempelvis mindre katederundervisning och mer undervisning som innefattar modern

1

Unenge, G & Unenge, J (1996) sid. 15.

2

Cunningham & Andersson (1997) sid 126-127.

3

teknik. Undersökningen visade även att synen på studiebesök utanför skolan och mer

ämnesövergripande undervisning var positiva. Det här illustrerade att många med ett intresse i skolan ville att modern teknik skulle användas mer och utvecklas i skolarbetet. Dagens och morgondagens skola kräver mer generellt en förändring och utveckling av lärarrollen. Kraven på tillgång till modern informationsteknologi ställer ytterligare krav på en förändrad lärarroll.4

2.2. Skolbiblioteket

2.2.1. Skolbibliotekets uppgifter

Skolbiblioteket erbjuder eleverna stöd i deras studier i form av informationssökning via litteratur och övriga medier. Det här resulterar i en möjlighet för eleverna och hela

skolverksamheten att utveckla ett kritiskt tänkande och förhållningssätt genom att på ett mer effektivt sätt använda och hantera informationskällorna som erbjuds. Skolbibliotekets personal ska ge stöd vid användningen av såväl tryckta källor som elektroniska

informationsskällor, alltifrån skönlitteratur som facklitteratur, både från det egna biblioteket samt andras samlingar.5 Skolbibliotekets material får även ses som ett oerhört betydelsefullt komplement för övriga läromedel och i undervisningen. Skolbiblioteket är till för alla inom skolans verksamhet, oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, eller social status. För de elever som inte kan ta del av skolbibliotekets material ska alternativa medier och tjänster erbjudas.6

2.2.2. Skolbibliotekets mål

Skolbiblioteket är en central del av undervisningsväsendet och skolbiblioteket spelar en oerhört betydelsefull roll för utbildning och kultur samt främjandet för läs- och

skrivkunnigheten bland eleverna och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter inkluderar följande mål:

• Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. • Att främja elevernas läslust och lust att lära samt att lära dem att bli biblioteksanvändare. • Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse,

fantasi och glädje.

4

Unenge, G & Unenge, J (1996) sid. 16-17.

5

Nilsson (1998) sid. 126.

6

• Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer.

• Att ge tillgång till lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter.

• Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för

medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle.7

Ett av de övergripande målen är att eleverna, när de lämnar skolan ska kunna hantera och bearbeta information. Det här innebär också att de under sin skoltid ska ha utvecklats till goda läsare. Eleverna ska även ha byggt upp en vana att låna och läsa litteratur samt fått en insikt och kunskap kring böcker, författare och olika genrer. De använder facklitteratur och skönlitterära verk för att lära sig ny kunskap om världen. Eleverna har även fått en kunskap och säkerhet i att söka fram relevant information i tryckt form eller i databaser, samt

kunskapen att värdera olika källor, analysera, dra slutsatser utifrån den nyvunna kunskapen. Skolbiblioteket har även en social roll och målsättning, där verksamheten i sig strävar efter att utveckla eleverna praktiska arbetslivsorienteringar och dess ansvar för skolans skötsel.

Skolbiblioteket har även en roll gällande elevernas avkoppling samt att utgöra en länk till samhällets övriga bibliotek, vilka eleverna kan nyttja senare under vuxenlivet.8

2.2.3. Föreställningar om skolbiblioteket

Ett skolbibliotek är för många en lokal med böcker som förvaras i en viss ordning. Det är en plats för tystnad, sökande och läsning men även för andra aktiviteter och samtal. Det råder ofta skilda föreställningar om skolbibliotek i avseende på dess placering, utformning och dess aktiviteter. När man diskuterar skolbibliotekets placering i byggnaden brukar den skilja sig mellan två föreställningar; biblioteket som skolans hjärna eller dess hjärta. I den

förstnämnda föreställningen ligger tonvikten på förvaring och bearbetning av kunskap. Här söker man information själv, utan att vara under vuxen kontroll. Skolbiblioteken är oftast placerat högst upp i byggnaden eller på en annan mer avskild plats. I ett skolbibliotek som beskrivs som skolans hjärta ligger betoningen mer på den centrala och betydelsefulla funktion som biblioteket har. Skolbiblioteket anses även fylla en stor social dimension, där alla kan samlas för grupparbeten, datasökningar och samtal med andra elever eller vuxna. Det är även

7

Nilsson (2003) sid. 13.

8

en samlingsplats, full av aktivitet och ett lärande med alla sinnen. I stället för en undanskymd placering är oftast ett sådant skolbibliotek beläget mitt i skolbyggnaden, där alla måste passera.9

2.2.4. Skolbibliotekens roller

Skolbiblioteken har förutom olika placeringar i skolbyggnaden även skilda roller. I ett avseende kan skolbibliotekets roll ses och benämnas som en lagerlokal. Det här betyder att det finns ett bibliotek på skolan, det vill säga det finns ett rum med böcker och eventuellt andra medier. De tryckta källorna är uppställda på olika hyllor som är försedda med skyltar vilket möjliggör att eleverna kan orientera sig. På den här nivån har inte skolbiblioteket någon central integrering i undervisningen, utan de elever som själv klarar av det, kan utnyttja biblioteket. I ett annat avseende kan ett skolbiblioteks roll och utnyttjande även ses som

sporadiskt. Det här innebär att det förekommer någon form av undervisning i

bibliotekskunskap på skolan. Eleverna skickas ibland till skolbiblioteket för att söka efter böcker eller svara på olika frågeformulär. Ibland finns det personal på biblioteket som kan hjälpa eleverna, men det förekommer även att eleverna får klara sig själva med sina uppgifter. Flertalet av eleverna lär sig inte någon bestående kunskap i informationssökning eller skaffar sig någon undersökningsmetod på den här nivån.10

Vid en strukturerad och mer planerad användning av skolbiblioteket är den i hög grad integrerad i undervisningen på skolan. I den nivån tillämpas ett problemorienterat arbetssätt i undervisningen och biblioteket fungerar som ett redskap. Läraren och bibliotekets personal planerar tillsammans kommande undervisningsmoment och en av de långsiktiga målen med arbetet är exempelvis att stimulera en undersökningsprocess. För att uppnå den här nivån är det betydelsefullt med ett nära och kontinuerligt samarbete mellan bibliotekarie och lärare på skolan. I ett pedagogiskt utvecklingsarbete av skolbibliotekets roll och uppgifter deltar bibliotekarien tillsammans med övrig pedagogisk personal i utvecklings- och

förändringsarbete på skolan. Genom sina specialkunskaper bidrar bibliotekarien till kunskaper kring litteratur, sökstrategier, kulturarbeten och andra informationskällor.11

9

Eriksson & Melchert (1997) sid. 90-92.

10

Limberg (1990) sid. 83.

11

2.2.5. Bibliotekets fysiska struktur

Innan någon form av skolbiblioteksarbete kan förekomma på en skola måste några

minimikrav på ett bibliotek vara uppfyllda. Ett av de här kraven är det måste finnas tillräckligt med utrymme. Det ska finnas en möjlighet för enskilda individer att studera i lugn och ro och det ska även finnas plats både för smågrupper och för hela klasser att arbeta. Det är emellertid sällsynt och svårt att uppfylla de här kraven. Ett annat krav är att skolbiblioteket redan från början är avsett att vara ett bibliotek och ingenting annat. Vid många skolor har

skolbiblioteket en bestämd och naturlig placering medan det i vissa fall kan vara inrymt i ett tomt klassrum, i en korridor eller i någon annat överblivet rum på skolan. I de sistnämnda fallen är det i regel ofta problem att finna arbetsplatser och ljudvolymen är i regel för hög, vilket gör det svårt att arbeta där. Skolbiblioteket ska naturligtvis göra ett inbjudande intryck som resulterar i att eleverna naturligt söker sig till lokalen för att finna arbetsro. Det ska vara bekväma arbetsplatser som bjuder in till enskilt arbete men även diskussioner mellan

eleverna. Om biblioteket kontinuerligt används inom undervisningen är det fördelaktigt att inte möbleringen påminner om ett vilo- eller uppehållsrum. Biblioteket i ett pedagogiskt perspektiv är ett rum för arbete och då är det betydelsefullt att det inreds därefter.12

2.3. Inlärning

2.3.1. Synen på inlärning

Ett av de grundläggande begreppen när det gäller inlärning är tolkningen och definieringen av begreppet lärande; ett begrepp som innehåller flera dimensioner. Begreppet har under åren haft olika betydelser bland annat beroende på tidsepok och kultur. Läroplanernas innehåll och mål har även ändrat karaktär i takt med samhällets förväntningar på skolan och har på det sättet speglat den aktuella tidens gällande syn på lärandet.13

2.3.2. Tidigare syn på inlärning

Inlärningsteorierna före 1970 talet ägde en stark fokusering på en kvantitativ

kunskapsuppfattning – att kunskap var en mätbar företeelse. Inlärningen karaktäriserades av

antingen eller, antingen visste man något eller så visste man det inte. Desto mer man kunde

12

Kuhne (1993) sid. 207.

13

komma ihåg, desto bättre var man att lära sig. Behaviorismen utvecklades i USA under den första hälften av 1900-talet och förespråkarna för inlärningsteorin ägde ett optimistiskt förhållningssätt till lärandet. Människan betraktades som en tom tavla vid födseln med några fåtal medfödda reflexer. Kunskaperna och erfarenheterna som människan inhämtade var således inlärt. Genom stimulering och rätt påverkan, kunde teoretiskt sätt, vem som helst, lära sig vad som helst. En av grunduppfattningarna inom behaviorismen var att alla kunde lära sig, men att inlärningshastigheten varierade mellan individer. Behavioristerna poängterade att ju fler gånger man upprepade något, desto större var möjligheten att lära sig något.14

Under 1950- och 1960 talet tappade behaviorismen mark och flera motrörelser till dess teorier växte fram. Gemensamt för de här rörelserna var deras grundtankar om att människan var en reflekterande varelse och en individ som agerade utifrån sina tolkningar av verkligheten. Med de nya teorierna växte en kvalitativ syn på lärandet, där människan inte längre sågs som en maskin som kunde styras. Till skillnad från behavioristerna som uppmärksammade yttre stimuli och respons, växte teorier fram som poängterade den inre processen hos varje individ, från det att ett sinnesintryck når oss och till en reaktion sker. En stor konsekvens av de nya teorierna blev utvecklingen av elevens intellektuella resurser och dess förmåga att överföra och generalisera kunskap. 15

2.3.3. Inlärning - ett socialt fenomen

En pedagog som betonade att människan själv konstruerar sin kunskap var Lev Vygotskij. Barnet måste vara aktivt och arbeta konstruktivt för att på så sätt själv konstruera sin

förståelse för omvärlden. Många av Vygotskijs tankar återfinns i de teoretiska grundvalen för den syn på lärande som Lpo94 och Lpf94 bygger på. Vygotskij betonar och placerar språk, kommunikation och undervisning i centrum för den personliga och intellektuella

utvecklingen.16 Inlärning är enligt Vygotskij således ett socialt fenomen som sker i en social situation, där språket och det sociala förhållandet med övriga deltagare bidrar till att

tillsammans utforma kunskapen hos en individ.17 När exempelvis vuxna hjälper barnet att uppnå saker som de inte själv fullt ur klarar av, främjas utveckling av barnets kunskaper och förmågor. I det här sammanhanget är det viktigt att eleven känner sig som en del i en

14 Nilsson (2003) sid.21-22. 15 Nilsson (2007) sid. 12. 16

Jobring & Carlén (2005) sid. 122.

17

gemenskap. Konsekvenserna av det här blir att läraren som handledare av elevens lärande får en oerhörd stor betydelse.18

2.3.4. Engagemang i uppgiften

En annan pedagog om har haft väldigt stort inflytande på det pedagogiska tänkandet och undervisningen under hela 1900-talet är John Dewey. Deweys tankar kring lärandet och kunskap är att den är relativ – värdet bestäms av nyttan. Det är centralt att kunskapen måste komma till användning för att den ska bli meningsfull. Eleverna måste här prova sig fram för att kunna lära sig – learning by doing. Eleven ska utgå från det som den redan har kunskap kring och genom lärarens handledning stimuleras för vidare inlärning. Det är oerhört viktigt att eleven känner ett engagemang i uppgiften för att på så sätt utvecklas både genom tidigare som ny kunskap.

2.3.5. Skolbibliotekets betydelse för inlärningsprocessen

Amerikansk pedagogisk forskning har under de senare åren visat att skolbiblioteken har en betydande funktion inom undervisningen och elevernas inlärningsprocess. Forskningen visar på att en konkret och direkt inkludering av skolbiblioteket i skolundervisningen höjer kvalitén på elevernas kunskaper och inlärning.19 Man har även funnit resultat som visar att

skolbibliotek med en god standard, det vill säga med avseende på personaltäthet,

mediasamling och tekniksatsning, har en avsevärd betydelse för elevernas möjligheter att uppnå goda resultat och kunskapsinhämtning. En studie från Colorado (Lance 1993) visar bestämt att kvalitén hos skolbiblioteket har ett tydligt samband med en hög kunskapsnivå hos eleverna. I studien fann man även att:

• Personaltätheten var av avgörande betydelse för uppnådda skolresultat.

• På varje utvecklingsskede där personaltätheten förbättrades och mediasamlingen utökades, förbättrades även elevernas testresultat.

• Vid skolor där bibliotek var väl förankrade var även kunskapsnivån hög, oavsett hur undervisningsstatus och de socioekonomiska förhållandena såg ut i studieområdena. • Elever som fick undervisning från lärare, som inkluderade undervisningsprocessen

med bibliotekarier, hade högre kunskapsnivå än övriga.

18

Alexandersson m.fl. (2002) sid. 16.

19

Forskningsrapporter (Krashen 1993) visar även att skolbiblioteken har avgörande betydelse för läs- och språkfärdigheter hos elever. Forskningen visar att elever med tillgång till

skolbibliotek får ett ökat intresse för frivilligt läsande. En allt omfattande mediasamling och en större tillgänglighet ökar även antalet utlånade medier och andelen lästa böcker.20

2.4. Strategier för att lära

Elevers strategier och inställning till uppgiften påverkar i hög grad deras lärande. Strategi kan förklaras som en samlad benämning på de åtgärder som eleven använder sig av i skolarbeten eller arbetsuppgifter.21 Ett flertal studier har tidigare genomförts (Biggs, 1985; Marton mfl, 1990, Molander, 1997, Säljö, 1982) kring elevers inställning till lärandeprocessen.

Gemensamt för de olika studierna är att två olika förhållningssätt inför en uppgift

identifierades. Den första benämns ytinriktad och den innebär att eleven fokuserar på detaljer och isolerad fakta genom att memorera innehållet. Det andra förhållningssättet kallas

djupinriktad och utmärks genom av att den studerande fokuserar på helheter, principer och

budskap i innehållet.22 En ensidig fokusering av de yttre kraven i inlärningssituationen kan leda till att eleverna åsidosätter sina egna hypoteser och istället koncentrerar sig på att räkna ut vad läraren tänker och producerar en korrekt återgivning av information. En sådan här inriktning kan i hög grad försämra förutsättningarna för en djupare förståelse och därmed förmågan att överföra och använda kunskaperna i andra sammanhang.23 Studier av bland annat Louise Limberg (2004) avslöjar att elever tenderar att söka efter det ”rätta svaret” och anpassar sin uppgift efter den information de finner. Limberg påpekar även att eleven ofta missar själva kunskapsinnehållet när de i första hand söker efter fakta och reproducerar den istället för att försöka skapa en förståelse kring ämnet.24

2.4.1. Medvetenhet och strategi

Flera undersökningar, (däribland Prawat 1989) uppvisar tydliga resultat mellan elevens grad av medvetenhet och dess val av strategi inför en uppgift. Det är först här vi bör tala om 20 Nilsson (1998) sid. 13. 21 Arfwerdson (1992) sid. 122. 22 Stigmar (2002) sid. 52. 23 Nilsson (2003) sid. 31. 24

metakognition. Begreppet kan tolkas på många sätt, men en traditionell tolkning kring av

begreppet är kunskap om kunskapen.25 Metakognition innebär att tänka och vara medveten

kring olika kognitiva processer. Exempel på det här kan vara att komma ihåg, att lära sig, att planera och att lösa problem och så vidare. Att träna sin metakognitiva kompetens innebär att man försöker utveckla sin förmåga att hantera olika sorters information och att lösa problem på skilda sätt.26

2.5. Vad står det i läroplanerna?

De första läroplanerna för grundskolan var influerade av bland annat aktivitetspedagogiska tankegångar. Aktivitet, motivation, åskådlighet, individualisering och samarbete var de fem undervisningsprinciperna i Lgr 62. Några år senare kom en reviderad skolplan, Lgr 69 med baskunskaper och basfärdigheter som pedagogiska grundval. Senare i Lgr 80 betonades de grundläggande färdigheterna som tala, läsa, skriva och räkna, vilket definierades som avgörande färdigheter för övriga studier och kommande yrkesliv.27

Kunskapssynen i Lpo 94 brukar enkelt beskrivas som ”läroplanens fyra F” - färdigheter,

fakta, förståelse och förtrogenhet. Kunskapsformerna kan definieras var för sig, men är dock

inte helt isolerade från varandra utan påverkar varandra mer eller mindre.

Färdighetskunskaper är exempel på praktiska kunskaper: Att kunna göra något. Fakta kan

enkelt förklaras som kunskap i form av information. Ord och begrepp används för att beskriva vår omvärld. Förståelse är kunskap som skapar en djupare mening. Sambandet mellan

kunskapsformerna fakta och förståelse blir tydligt då vi försöker förstå fakta om omvärlden och skapa en mening i det som kan vara svårt att förstå. Förtrogenhet kan förklaras utifrån en tyst kunskap som vi kontinuerligt tillägnar oss. Vi värderar, bedömer och ser likheter och olikheter i olika sammanhang, vilket ger oss en repertoar inför nya situationer.28

De tidigare läroplanerna betonade stark elevernas basfärdigheter. Men dagens samhälle kräver dessutom praktiska livskunskaper i en världs som är allt mer i förändring. Lpo 94 skriver: 25 Arfwerdson (1992) sid.128. 26 Stigmar (2002) sid. 56. 27 Nilsson (2003) sid. 35. 28

”Eleven skall kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenser av olika alternativ […] De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa

problem”.29

Vidare är ett av syftena i ämnet historia A på gymnasiet att eleven ska;

”… utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människornas levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår värld”.30

I Prop. 1995/96:125 talas det tydligt om informationsfärdighetens betydelse samt lärarens roll i undervisningen:

”Undervisningen får nya redskap där kunskapsförmedlingen kompletteras med handledning, informationsvärdering och egen informationssökning. Skolan har en viktig uppgift i att stödja och handleda eleven när det gäller att finna information och inte minst i att ge stöd för att omvandla information till kunskap, att värdera information och sätta in den i större förklaringsmönster, att hantera information så att den kan utvecklas till kunskap”.31

I läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 betonas elevens reflektion kring sin egen studiesituation, samt förmågan att arbeta individuellt som kollektivt:

”… [eleven] utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra”.32

29

Lpo 94. sid. 5-6.

30

Skolverket: Styrdokument Historia A på gymnasiet

31

Nilsson (2003) sid. 36.

32

Ordet bibliotek framkommer inte vid många tillfällen i skolplanerna, men den kunskap- och samhällssyn som framkommer i dokumenten kan indirekt sammanföras med ett positivt och nära samarbete med bibliotek i verksamheten.

2.7. Undersökande arbetssätt och skolbiblioteket

Arbetssätt och arbetsformer i skolan väcker ofta diskussioner och under åren har tonvikten lagts på olika metoder. Undersökande arbetssätt är ett begrepp som ofta används när skola och pedagogik diskuteras. Arbetsformer som kan sammanföras med begreppen är exempelvis olika tema- och projektarbeten, grupparbeten och andra former av problembaserad inlärning. Ett undersökande arbetssätt kan även definieras så här:

1. Eleverna ställer lämpliga frågor inom ett specifikt arbetsområde.

2. Genom olika metoder samlar eleverna in information för att kunna besvara den aktuella frågeställningen.

3. På olika sätt visar eleven vilket eller vilka svar de kommit fram till.33

Det är ett arbetssätt som innebär en stor elevaktivitet, problemlösning och ett kritiskt

tänkande. För att kunna arbeta undersökande behöver eleverna kontinuerligt träna sig i att öva olika färdigheter som att intervjua, göra observationer och olika former av

informationshantering. Begreppet informationsfärdighet kan definieras som en förmåga att handskas med information. I en vidare förklaring kan begreppen betyda läs-, skriv, och talförmåga i största allmänhet. Om man använder sig av en snävare och mer konkret

definition kan begreppet informationsfärdighet omfatta en rad olika förmågor som successivt ingår i faserna av ett undersökande arbetssätt:34

Noggrann planering i förväg krävs. Ibland har man mycket felaktigt haft en uppfattning om

att ett undersökande arbetssätt kan inledas och genomföras lite hur som helst. När ett arbete inleds är det oerhört betydelsefullt att lärarens ämneskunskaper förmedlas på ett sådant sätt att eleverna får en stabil grund att stå på. Samtidigt är det viktigt att läraren försöker att finna en balans mellan planering, problemformulering och den spontana viljan att komma igång för att

33

Gómez & Swenne, (1996) sid. 44-45.

34

inte eleverna ska förlora sin arbetslust och entusiasm. Det är även centralt att ett syfte formuleras och tydligt presenteras för eleverna så att de inte söker och frågar i ”blindo”. Följden av det här kan resultera i att arbetsområdet eller projektet misslyckas och inte blir kärnfullt för eleverna.35 Förmågan att söka efter information. Nästa steg i processen kräver en förmåga att söka efter informationen som är nödvändig för att besvara de aktuella frågorna. Här får eleven ta ställning till en rad beslut och val, som exempelvis; vilka informationskällor ska jag använda mig av? Vad vet jag sen tidigare? Vem kan jag fråga för att få svar på det här? Mycket av den här kunskapen och förmågan att arbeta på det här sättet omfattas av det som traditionellt kallas för bibliotekskunskap, det vill säga förmågan att förstå

klassifikationssystemet på ett bibliotek.36

Förmågan att använda det framtagna materialet. Traditionellt sett har den här förmågan

tränats genom studieteknik. Det ställer även krav på elevens förmåga att bedöma källorna, där det är viktigt att de tar ställning till om källan är aktuell, tillförlitlig, för omfattande eller för begränsad, är boken för lätt eller för svår? Det är även betydelsefullt att eleven får träning i att översiktsläsa, hitta rubriker och nyckelord och förmågan att tolka bilder och läsa bildtexter.37

Förmågan att jämföra, värdera och välja information. Den här fasen i arbetssättet är en svår

del där elevens tankar och funderingar till en början kanske sträcker sig till ett enkelt avsnitt, och som så småningom utvecklar sig till en mer självständig analys med egna formuleringar. Det är centralt att eleverna aktivt skriver under hela inlärningsprocessen och söker och bearbetar informationen i olika omgångar för att uppnå ett positivt lärande.38

Förmågan att organisera informationen. Eleven ska i den här arbetsfasen kombinera all

insamlad information och sina egna tankar till en sammanhängande helhet. Det kan inträffa att eleven måste gå tillbaka och komplettera med ytterligare information. Förmågan att

presentera informationen och utvärdering. Arbetet kan exempelvis resultera i en debatt, en

dramatisering, en utställning eller en skriftlig rapport. Tyvärr är det oftast vanligt att den egna klassen eller enbart den aktuella läraren tar del av slutproduktionen. En utvärdering är oftast en naturlig avslutning på den här formen av arbetssätt och kan resultera i diskussioner,

35

Kuhne (1993) sid. 32-33.

36

Gómez & Swenne, (1996) sid. 46.

37

Ibid.

38

loggböcker eller enkäter. På det sättet blir eleverna mer medvetna om sitt sätt att arbeta och hur de kan förbättra sina färdigheter för kommande arbetssätt av liknande karaktär.39

Målet med den problembaserade inlärningen och det undersökande arbetssättet kan

sammanfattas med att eleven, med utgångspunkt av den inhämtade information, ska lära sig att kunna analysera baskunskaper och information efter en aktuell beskrivning. Den här kunskapen ingår i den kognitiva processen, vilket innebär att eleven ska vara medveten om sitt eget arbetssätt och att se ”sin” egen del av arbetssituationen i relation till en helhet. Det är även oerhört betydelsefullt att eleven lär sig hur man inhämtar basfakta och kunskaper inte bara för tidpunkten i skolan utan också att man lär sig i ett livslångt lärande.40

2.7.1. Undersökande arbetssätt som en process

Det undersökande arbetet eller informationssökning av något slag uppfattas och beskrivs av många forskare som en process. Ett flertal modeller av metoderna har under åren presenterats. Redan 1977 utvecklades LBS – modellen för informationssökning i gymnasiebibliotek. Modellen var ett resultat av ett utvecklingsprojekt, Lärare och bibliotekarie i samverkan, som startades av bland annat skolöverstyrelsen. LBS - modellen beskriver arbetsgången för ett självständigt arbete i gymnasiet i fyra steg: 1) val av uppgift, 2) informationssökning, 3) bearbetning av information, 4) redovisning. Processen ska i huvudsak ses som linjär, men indikerar på att vissa steg, fram och tillbaka mellan faserna. Senare studier (Höglund & Persson 1980) kring elevers arbetssätt och metoder har emellertid visat på mer cykliska förhållanden: Fråge- formulering Informations-behov Värdering Sökstrategi Läsning Anskaffning av dokument Värdering av resultat Sökning

Figur 1.1. Undersökande arbetssätt och informationssökningsprocessen, (Höglund & Persson 1980)

39

Gómez & Swenne, (1996) sid. 47.

40

Informationssökningsprocessen kan fortsätta i många varv, allt eftersom läsningen och

bearbetningen av erhållna dokument och värderingen av den här informationen ger upphov till nya behov och frågor.41

2.8. Informationskompetens

Begreppet informationskompetens benämns ofta som förmågan att effektivt söka och använda information. Begreppet har under de senare åren trätt fram parallellt med den framväxande informationstekniken och har exempelvis blivit uppmärksammat i den del av biblioteks- och informationsvetenskapen som fokuserat på någon form av informationssökning. Förmågor och kunskaper som ryms inom begreppet är exempelvis att, kunna välja sökstrategi, att

kombinera söktermer, att kunna välja och värdera information, att analysera och sammanställa den, att presentera sina resultat och att kunna utvärdera arbetet.42

2.9. Undervisningsresurs

För både elever och lärare handlar det mer och mer om att lära sig hantera de

informationsmöjligheter som finns och de som kommer. Det handlar om att kunna fokusera och definiera en bestämd och aktuell problemställning och utifrån den söka, lokalisera, analysera och erhålla nödvändig information för att kunna svara på de frågor som problemet eller uppgiften kräver. Det här kräver att eleverna äger en förmåga att kunna arbeta

processinriktat och att de har förmågan att reflektera och analysera. De ska även ha kunskap i olika informationskällor och informationsverktyg. Eleverna ska också själva kunna producera intresseväckande information, såväl tryckt som digitalt.43

I den här informationshanteringen fyller skolbibliotekarien en central roll. Det blir oerhört betydelsefullt att skolbibliotekets personal kan handleda och undervisa både elever och lärare och bidra med en specialkompetens vid behov. Vid flertalet av tillfällena rör det sig emellertid

41

Limberg (1998) sid. 36.

42

Alexandersson & Limberg (2004) sid. 24.

43

om ett kollektivt arbete mellan elev, lärare och bibliotekarie som tillsammans utför ett arbete och där var och en kan bidra och tillföra olika sökspår. Förutom att vara en resurs för eleverna fyller skolbibliotekarien en viktig funktion för läraren i dess undervisning. Skolbibliotekarien fungerar som en pedagogisk resurs för läraren i arbetet med eleverna. Genom ett nära

samarbete och att tillsammans utföra och utvärdera arbetet, delar de på ansvaret för elevernas lärande. Följden av ett sådant arbetssätt blir att undervisningen av informations- och

kommunikationsteknik blir en naturlig och betydelsefull del i det som kallas informationsfärdighet. Genom att eleverna får en grundläggande undervisning i

informationshantering läggs en grund som det undersökande arbetssättet senare kan vila på. En kontinuerlig undervisning i informationsfärdigheter är ett sätt att presentera de möjligheter och svårigheter som finns i det stora informationsutbudet för eleverna. Undervisningen måste användas och repeteras i dess naturliga sammanhang. Det är betydelsefullt att de här

undervisningstillfällena inte utgör en isolerad färdighet och del av verksamheten.

Färdigheterna måste integreras med det ämnesområde där relevant information behöver tas fram. Den ska vara kopplad till begreppet informationsfärdighet som innehåller tankeprocess, språk, problemlösning, beslutfattande m, m.44

44

3 Syfte

Uppsatsens övergripande syfteär att studera gymnasieelevers upplevelser av sina

skolbibliotek. I dagens skola arbetar eleverna ofta med egna uppgifter där det i regel förutsätts att de bemästrar ett undersökande arbetssätt. Därför har det även varit centralt att studera elevernas egna uppfattningar om deras informationshanterig och lärande. Tidigare forskning (Limberg 1994) har bland annat visar att eleverna ofta söker efter det ”rätta svaret” när de arbetar med informationshantering och i ett undersökande arbetssätt, därför rymmer studien även en fokusering på elevernas medvetenhet om sitt eget lärande.

3.1.

Frågeställningar

För att finna svar har jag särskiljt mitt syfte i en rad frågeställningar:

• Vilka uppfattningar har gymnasieeleverna om skolbiblioteket som lärande rum och dess undervisning?

• Hur upplever eleverna sin egen informationshantering?

• Har eleverna någon strategi i deras undersökande arbete på skolbiblioteket?

3.2. Begreppsförklaring

En rad begrepp är återkommande i studien, vilket gör det centralt att i ett tidigt skede redogöra för dem. Jag har valt att använda mig av Louise Limbergs och Mikael Alexanderssons

definition av begreppet informationskompetens i studien. I deras forskningsrapport beskriver de begreppet som; ”[…] förmågan att effektivt söka och använda information…”45 Begreppet inkluderar exempelvis även färdigheter som att identifiera ett informationsbehov och att organisera, värdera och analysera information. Begreppet ett undersökande arbetssätt får även utrymme i studien. Jag har valt att använda mig av Elsa Gómez och Margareta Swennes modell, där de beskriver arbetssättet som en process i faser som ställer krav på olika

45

förmågor. I den inledande fasen formulerar eleverna relevanta frågeställningar inom ett arbetsområde, för att därefter genom olika metoder besvara frågorna genom insamlad information. I den avslutande fasen presenterar eleverna vilka svar de kommit fram till.46 För att genomföra en tydlig och korrekt förklaring av det undersökande arbetssättet har jag även valt att använda mig av Höglund och Perssons (1980) modell. Louise Lindberg (1998) förklarar modellen och det undersökande arbetssättet som cyklisk: ”[…] vilket indikerar att från användarens perspektiv kan processen fortsätta i många varv, eftersom läsning av erhållna dokument och värdering av denna information […] kan ge upphov till nya behov och frågor”47

3.3. Disposition

Det första kapitlet i rapporten börjar med en inledning där bland annat iden och uppkomsten av studien förklaras.Därefter följer det andra kapitlet som innehåller studiens syfte,

frågeställningar och begreppsförklaringar. I kapitel tre redovisas vidare studiens metod, tillvägagångssätt och urval. En kort presentation av studiens undersökningsgrupp och resonemang kring forskningsetiska principer förekommer även i kapitlet. Avslutningsvis presenteras den tillämpade litteraturen och tidigare forskning kring ämnet.

I det fjärde kapitlet redovisas studiens bakgrund där bland annat teorier kring ett undersökande arbetssätt presenteras. Skolbibliotekets mål, uppgifter och betydelse för lärandet får även ett centralt utrymme i kapitlet. I det femte kapitlet presenteras studiens resultat. Kapitlet är indelat i tre avsnitt där det första redovisar elevernas uppfattningar rörande skolbibliotek och undervisning medan den andra delen berör elevernas uppfattningar om deras arbetsmetod och lärande i samband med arbete i skolbibliotek. Det tredje avsnittet redovisar slutligen elevernas syn på olika strategier i deras arbetsprocess. I det sjätte kapitlet diskuteras resultatet i samband med studiens frågeställningar. I det sjunde kapitlet ges en avslutande sammanfattning över studien och därefter återfinns källförteckning och bilagor.

46

Gómez & Swenne, (1996) sid. 44-48.

47

4 Metod

4.1. Tillvägagångssätt

Rapporten är av en kvantitativ natur men med en ambition att även skildra och presentera gymnasieelevers uppfattningar och värderingar. Mitt val av metod blev således en

enkätstudie med inslag av såväl kvalitativa som kvantitativa frågor. Till studien använde jag en enkät som innehöll dels en hård grad av strukturering, där den innehöll fasta svarsalternativ och där undersökningsgruppen hade ett relativt litet utrymme att svara fritt. Det fanns

emellertid även en låg grad av strukturering i enkäten i form av öppna frågor och där undersökningsgruppen hade en möjlighet att besvara frågan fritt. Enkätens grad av

standardisering var hög i och med att varje person svarade på identiska frågor och i samma ordning.48 För att stärka studiens validitet genomgick enkäten även en pilotstudie där jag fick en möjlighet att studera eventuella felkällor innan undersökningsgruppen fick svara på den.

4.2. Undersökningsgrupp och urval

Eleverna som ingick i studien var två klasser från det samhällsvetenskapliga programmet, årskurs 2. Sammantaget var det 49 gymnasieelever som deltog i undersökningen. Urvalet grundande sig på att gymnasieeleverna skulle ha varit delaktiga i någon form av undervisning i skolbiblioteket. Den aktuella skolan där studien genomfördes bedriver

skolbiblioteksundervisning med informationshantering, katalogisering och källkritik vid flera tillfällen under ett läsår, vilket resulterade i att jag valde att undersöka gymnasieelever från årskurs två. Eleverna skulle således ha haft flera möjligheter att varit delaktiga i undervisning på skolbiblioteket.

48

4.3. Forskningsetiska

principer

När man samlar in information eller om individer själva lämnar informationen är det oerhört betydelsefullt att värna om individernas integritet. Uppgifterna som erhålls från en

undersökning ska behandlas konfidentiellt och det ska även vara omöjligt att identifiera den enskilda individen när resultatet presenteras. Vid flera fall av undersökningar är det även lämpligt att delge undersökningsgruppen information om den aktuella studien.49 De elever som svarade på enkäten fick genom ett försättsblad upplysningar om studiens syfte, enkätens disposition och deras fullständiga anonymitet i det kommande resultatet. Genom ett jämförligt tillvägagångssätt, där eleverna i största utsträckning enbart fick upplysningar genom enkätens försättsblad, genomgick de olika undersökningsgrupperna en samstämmig presentation. Eftersom deltagandet var frivilligt var även försättsbladets information ett sätt för att motivera eleverna att delta i min studie.50

Vid efterarbetet av enkäterna framkom det att det var en del elever ur undersökningsgruppen som inte besvarade samtliga enkätfrågor. De aktuella bortfallen redovisas i resultatets

notsystem.

4.4. Sökprocess och tillämpad litteratur

Forskning och litteratur kring skolbibliotek, informationshantering, informationskompetens och lärande är ett relativt nytt men utforskat ämnesområde. Det har således inte varit något stort problem att finna relevanta källor till studien, utan svårigheterna har i stället varit att begränsa sig och använda material relevant för studien. Den inledande sökstrategin var att studera tidigare och nypublicerad forskning om det aktuella ämnesområdet. På så sätt presenterades aktuella källor som vid första anblicken ägde en relevans för arbetet.

Efterföljande arbete i sökprocessen var att finna primärkällor och studera dem om de kunde berika studien.

49

Patel & Davidson (1994) sid. 51.

50

Den uppmärksammande läsaren finner att Louise Limbergs forskning har fått stort utrymme i studien. Skolbibliotek för kunskap och skapande (1990), Att söka information för att lära (1998) och Textflytt och sökslump – informationssökning via skolbibliotek (2004) har används flitigt såväl i studiens bakgrund men även i dess senare avsnitt. Det har i flera avseenden varit centralt att studera och jämföra mina resultat med Lindbergs forskning för att på så sätt skapa en mer nyanserad bild av min studie. Monica Nilssons verk har även bidragit till studien, där

Informationsfärdighet i skolan (2003) och informationsfärdighet i praktiken (2007) främst fått

utrymme i studiens bakgrund och dess avsnitt rörande skolbibliotek. Birgitta Kuhnes (1993) och Martin Stigmars (2002) avhandlingar har även varit till stor hjälp under studien.

4.5. Tidigare forskning

Studier kring skolbibliotekets betydelse och elevers informationshantering och informationskompetens har vid tidigare tillfällen studerats. I Sverige har bland annat författaren och professorn vid högskolan i Borås, Louise Limberg publicerat en rad

forskningsrapporter och material som bland annat behandlar elevers informationssökning och skolbibliotek. I avhandlingen Att söka information för att lära (1998) studerar Limberg sambandet mellan informationssökning och lärande. Studiens resultat visar bland annat på stora skillnader i synsättet på informationshantering, där underökningsgruppens metoder klart stod i kontrast mot tidigare forskning och metoder. Gruppens arbetsmetod rörande

informationssökning och dess efterföljande arbete visade på en cirkulär arbetsprocess i stället för den tidigare forskningen om informationshantering som uppfattades som en parallell process.51

En av Louise Limbergs senaste studier behandlar informationssökning via skolbibliotek men även samspelet mellan lärare och bibliotekarie och biblioteket som ett lärande rum. I studien;

Textflytt och sökslump (2004) studeras sju skolor och deras skolbibliotek, där

undersökningsgrupperna varierar från årskurs 2 -3 på grundskolan till gymnasieelever i årskurs 3. Ett av de grundläggande resultaten i studien är elevernas bristfällighet i att anlägga en strategi i deras informationssökning samt att webben och datoranvändning har en central roll i elevernas arbetsprocess med att söka efter källor. Limbergs studier visar även att den

51

etablerade föreställningen om att det framträder extra kvalitéer när man för in datorn i undervisningen är tvivelaktig. Främst handlar det om vad eleverna lär sig, det vill säga kunskapsinnehållet i lärandet. Lindberg menar att informationstekniken visar föga belägg på ett djupare ställningstagande och att det enbart blir ett verktyg för eleverna att producera en färdig produkt snarare än en djupare förståelse.52

Birgitta Kuhnes studie, Biblioteket – skolans hjärna (1993) fokuserar på skolbiblioteket som en resurs för det undersökande arbetssättet. Studien omfattar bland annat på samarbetet mellan lärare och bibliotekarie, elevernas kunskapsbehållning i ett undersökande arbetssätt på skolbiblioteket, hur stor roll skolbiblioteket spelar, hur skolledningen planerar när ett

biblioteksbaserat undervisningssätt införs på skolan? Etc. Studien visar bland annat att det är flera faktorer som avgör om eleverna ska få tillräcklig kunskap i att söka efter information. Kuhne redogör för tidens betydelse, skolbibliotekets materiel samt vikten av att det finns ett nära samarbete mellan bibliotekarie och lärare. Författaren påvisar även betydelsen och vinsterna av att lära eleverna bibliotekskunskap, vilket enligt Kuhne resulterar i att eleverna blir mer självständiga, kreativa och att kunskapsinnehållet blir till det bättre.53

52

Alexandersson & Limberg (2004) sid. 112-114.

53

5 Resultat

I det här kapitlet redovisas resultaten som framkommit av enkäterna. Resultaten kommer att presenteras i tre avsnitt, vilka är indelade efter studiens frågeställningar och efter enkätens disposition. Anledningen till att presentera resultaten i avsnitt är att åstadkomma en tydlig överblick för läsaren samt att strukturera de mest utmärkande resultaten från enkäterna. Enkäten som eleverna fick besvara finns i sin helhet som bilaga (bilaga 1) Det var vidare 49 gymnasieelever som deltog i studien och besvarade enkäten.

5.1. Skolbibliotek och undervisning

Under den här rubriken presenteras gymnasieelevernas allmänna uppfattningar om deras skolbibliotek samt deras uppfattningar över undervisningen i skolbiblioteket. För att underlätta för läsaren kommer de olika avsnitten vidare att presenteras i underrubriker.

5.1.1. Användningen av skolbiblioteket

De inledande frågorna som gymnasieeleverna fick besvara berörde deras användning och besöksfrekvens i skolbiblioteket.Frågorna som ställdes var; hur ofta eleverna använde skolbiblioteket vid skoluppgifter och hur ofta de använde det av eget intresse?

Figur 2.2 visar att en majoritet av eleverna använder skolbiblioteket vid olika skoluppgifter. De svarsalternativ som visar på högst svarsfrekvens är emellertid, ”ganska ofta” (18) och ”sällan” (21). 7 elever svarar att de använder skolbiblioteket ”regelbundet” vid uppgifter, medan 2 elever svarar att de ”aldrig” använder skolbiblioteket.

Hur ofta använder du skolbiblioteket vid skoluppgifter? 7 18 21 2 0 0 5 10 15 20 25

Regelbundet Ganska ofta Sällan Aldrig Vet ej

Svarskategorier

F

rek

ven

s

Figur 2.1. Svarsfrekvensen i antal på frågan; ”Hur ofta använder du skolbiblioteket vid skoluppgifter”? 54

Figur 2.2 visar svarsfrekvensen på hur ofta eleverna använder skolbiblioteket av eget intresse. Den kategori som får den största svarsfrekvensen (18) är att eleverna ”aldrig” använder

biblioteket vid eget intresse. 13 elever svarar i sin tur att de ”sällan” använder skolbiblioteket, 13 svarar ”ganska ofta” och 3 elever svarar att de använder skolbiblioteket ”regelbundet” av eget intresse. Figur 2.1 och 2.2 tenderar att avslöja att elevernas besöksfrekvens på

skolbiblioteket i hög grad beror på om de har någon skoluppgift.

Brukar du använda dig av skolbiblioteket av eget intresse?

3 13 13 18 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Regelbundet Ganska ofta Sällan Aldrig Vet ej

Svarskategorier

F

rekven

s

Figur. 2.2. Svarsfrekvensen i antal på frågan; ”Brukar du använda dig av skolbiblioteket av eget intresse”? 55

54

48 av 49 elever besvarade frågan; ”Hur ofta använder du skolbiblioteket vid skoluppgifter”?

55

Eleverna fick även besvara frågan om de vände sig till skolbibliotekets personal vid behov. 13 elever svarade att de ”regelbundet” använde personalens kompetens, 11 elever svarade att de ”ganska ofta” vände sig till skolbibliotekets personal om de behövde hjälp, 16 elever svarade att de ”sällan” gjorde det, medan 8 elever svarade att de ”aldrig” vände sig till personalen på skolbiblioteket.

Om du inte hittar det du söker vänder du dig då till bibliotikarien om hjälp? 13 11 16 8 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Regelbundet Ganska ofta Sällan Aldrig Vet ej

Svarskategorier F rek ve n s

Figur 2.3. Svarsfrekvensen i antal på frågan; ”Om du inte hittar det du söker vänder du dig då till bibliotekarien

om hjälp”? 56

Jag önskade även få svar om elevernas åsikter kring frekvensen av skolundervisning i

biblioteket. Svaren visar på att en stor del av eleverna svarar att de ”sällan” (20) eller ”aldrig” upplever att de har undervisning i skolbiblioteket. Det är emellertid betydelsefullt att inse att frågeformuleringen kan ha gett upphov till en felaktig tolkning hos de svarande. Menar jag bibliotekskunskap, informationshantering eller information från bibliotekspersonalen eller syftade jag på ämnesundervisning i skolbiblioteket? Frågan formulerades emellertid för att spegla elevernas uppfattningar om all undervisning i skolbiblioteket, såväl från dess personal som också övrig ämnesundervisning i samband med skolbiblioteket. Trots den eventuella felkällan visar svaren på en tydlig uppfattning hos gymnasieeleverna.

56

48 av 49 elever besvarade frågan; ”Om du inte hittar det du söker vänder du dig då till bibliotekarien om hjälp”?

Hur ofta har ni unvervisning i skolbiblioteket? 0 1 20 25 2 0 5 10 15 20 25 30

Regelbundet Ganska ofta Sällan Aldrig Vet ej

Svarskategorier

F

rekv

en

s

Figur 2.4. Svarsfrekvensen i antal på frågan; ”Hur ofta har ni undervisning i skolbiblioteket”? 57

Enkätens inledande avsnitt innehöll även en fråga som var formulerad för att reflektera elevernas uppfattningar om skolbibliotekets konstruktion och material. Frågan som ställdes till eleverna var; ”om du själv fick konstruera ”ditt” skolbibliotek, hur skulle det se ut”? Frågan var inte strukturerad med fasta svarsalternativ som de tidigare frågorna, vilket resulterade i att svaren i hög grad skilde sig från varandra, Trots den låga struktureringen vittnar elevernas svar att det finns gemensamma faktorer som de värderar högt i ett

skolbibliotek. Många av eleverna svarar att de eftersträvar fler datorer i och med att de ofta är upptagna av andra elever när de ska använda dem. Ett annat svar som är återkommande är en önskan att skolbiblioteket ska vara större än det är och med fler arbetsplatser. En elev svarar som följer:

”[Skolbiblioteket ska vara] modernt, mysigt med sköna fåtöljer och bänkar, bord där man kan studera. Många datorer för skolarbete. Öppna ytor i mitten och mysiga vrår bland hyllor”

En annan elev äger liknande uppfattning rörande antalet datorer och möbleringen i

skolbiblioteket: ”Mycket mer datorer! Fler platser att kunna jobba ostört på och ha fler som kan hjälp en vid behov” Ett annat svar vittnar om betydelsen av att skolbiblioteket uppfattas som en mötesplats för eleverna, där skolbiblioteket ska vara; ”… mindre likt ett vanligt bibliotek, [med] friare regler vad gäller umgänge och dylikt”

57

Ett flertal elever svarar vidare att de önskar att det ska vara lättare att orientera sig bland skolbibliotekets källor. Det förekommer även samhörigheter bland svaren, där några elever uttrycker en önskan att själv kunna orientera sig i skolbiblioteket med hjälp av en tydlig uppdelning av källorna. En elev eftersträvar exempelvis; ”… stora tydliga skyltar med tydliga budskap vart saker finns, [vilken ger en] möjlighet att själv kolla böcker och sånt” En annan elev önskar också att självständigt söka efter källor men poängterar betydelsen av hjälp från personalen vid behov: ”[Det ska vara] fler bibliotekarier som hjälper till när man behöver hjälp. Eleverna behöver lära sig att söka efter informationen själva också”

5.1.2. Undervisningen i skolbiblioteket

Majoriteten av de svarande eleverna ansåg att de ”delvis” (29) lärde sig mycket om ämnet när ämnesundervisningen varit förlagd till skolbiblioteket. 9 av eleverna ansåg att det inte stämde alls medan 3 ansåg att de lärde sig mycket om ämnet. Vid frågan om undervisningen blev intressantare när de själva fick söka efter information ansåg 13 elever att det stämde, 22 instämde delvis medan 9 ansåg att det inte alls stämde. Svaren från eleverna tenderar att avslöja att merparten anser att undervisningen blir mer intressant när man lämnar läroboken för att finna egen information kring ett ämne på skolbiblioteket.

Jag lärde mig mycket om ämnet

3 29 9 0 5 10 15 20 25 30 35

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

Svarskategorier

F

rekv

en

s

Figur 2.5. Svarsfrekvensen i antal vid påståendet; ”Om eleverna lärde sig mycket om ämnet när undervisningen

var förlagd till skolbiblioteket”. 58

58

Undervisningen blev intressantare när m an själv fick leta efter egna källor

13 22 9 0 5 10 15 20 25

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

Svarskategorier F rek ve n s

Figur 2.6. Svarsfrekvensen i antal vid påståendet; ”Om undervisningen blev intressantare när eleverna själva

fick lera efter egna källor”. 59

Svaren från eleverna vittnar att en stor del anser att undervisningen emellertid tenderar att bli svårare när man lämnar läroboken för att söka efter egna källor. 15 av de svarande eleverna anser att det stämmer att undervisningen blir svårare när man själv får leta efter information. 19 elever svarar att det ”delvis stämmer” medan 11 inte instämmer i påståendet. Även att flera elever anser att svårigheterna ökar när skolbiblioteket inkluderas i undervisningen, svarar flertalet elever att undervisningen blir roligare och intressantare när den förflyttas till

skolbiblioteket. 24 elever anser att det ”stämmer” att undervisningen blir roligare under andra former än i klassrummet, 19 elever svarar att det ”delvis stämmer” och 5 elever svarar att det inte blir roligare i skolbiblioteket.

59

44 av 49 elever besvarade påståendet ;”Att undervisningen blev intressantare när man själv fick leta efter källor istället för att finna dem i läroboken”

Undervisningen blev svårare när m an fick leta efter egna källor 15 19 11 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

Svarskategorier

F

rekv

en

s

Figur 2.7. .Svarsfrekvensen i antal vid påståendet; ”Om undervisningen blir svårare när eleverna själva får leta

efter egna källor” 60

Det blev roligare att arbeta under andra former än i klassrummet 24 19 5 0 5 10 15 20 25 30

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

Svarskategorier Fr e k v e ns

Figur 2.8. .Svarsfrekvensen i antal vid påståendet; ”Om undervisningen blir roligare i skolbiblioteket” 61

Gymnasieeleverna fick även svara på frågor som berörde samarbetet mellan bibliotekarie och lärare i skolbiblioteket och om eleverna upplevde att bibliotekets personal var informerad om deras arbetsuppgifter när de arbetade i skolbiblioteket. Störst frekvens (16) anser att

bibliotekarien hade vetskap om deras uppgifter, 15 elever svarade att det ”delvis stämde” medan 13 elever svarade att de inte ansåg att det stämde. Vid frågan om eleverna uppfattade att bibliotekarien och läraren samarbetade får svarskategorin ”stämmer delvis” den största

60

45 av 49 elever besvarade påståendet; ”Om undervisningen blir svårare när eleverna själva får leta efter egna källor”

61

svarsfrekvensen (17). 15 elever upplevde ett samarbete, medan 11 elever svarade att de inte ansåg att bibliotekarien och läraren samarbetade.

Elevernas uppfattning om att bibliotikareien var informerad om deras arbetsuppgift 16 15 13 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

Svarskategorier

F

rek

ven

s

Figur 2.9. .Svarsfrekvensen i antal vid påståendet; ”Att bibliotekarien var informerad om deras arbetsuppgift”. 62

Elevernas uppfattning om bibliotikareien och lärarens samarbetade 15 17 11 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte

Svarskategorier F rek ve n s

Figur 2.8. .Svarsfrekvensen i antal vid påståendet; ”Att bibliotekarien och läraren samarbetade”. 63

Eleverna fick avslutningsvis besvara en fråga som berörde deras uppfattningar om en positiv undervisning i skolbiblioteket. Ett flertal av eleverna svarade att de inte ägde någon

uppfattning om hur de ville att undervisningen i skolbiblioteket skulle se ut. Andra svar var relativt likartade med varandra och tenderar att ge en bild av att eleverna önskar att

62

44 av 49 elever besvarade påståendet; ”Att bibliotekarien var informerad om deras arbetsuppgift”

63

självständigt leta efter källor och information på skolbiblioteket. Flera elever eftersträvar också ett positivt samarbete med personalen på skolbiblioteket: ”[…] bättre samarbete mellan lärarna och bibliotekarien [och] att man ska få sitta i lugn och ro, hitta det man söker , om inte – krävs [det] att man ska få tillräckligt med hjälp” Flera elever eftersträvar individuellt arbete och

handledning vid behov: ”Att man delvis får söka faktan själv, men behöver man hjälp tycker jag att man ska få det” En elev betonar betydelsen av att bibliotekets personal inbjuder eleverna till frågor och funderingar: ”Att man ska få fråga och sen ska man leta reda på det genom böcker”

Ett annat svar som återkommer vid flera tillfällen är att skolbiblioteket ska vara en arbetsplats med arbetsro och där eleverna kan arbeta självständigt: En elev vill att undervisningen i skolbiblioteket ska kännetecknas av ett; ”… eget ansvar men [med] handledning och tips på böcker av läraren eller bibliotekarien. Tyst i bibblan är en grundregel”

Andra återkommande svar är att flera elever önskar handledning och undervisning i

informationshantering och bibliotekskunskap för att på så sätt få kunskap i att finna relevanta källor på skolbiblioteket: En elev eftersträvar att biblioteket ska vara en plats som är; ”lugn [och] informativ så att man kan förstå hur bibliotekets sökfunktioner fungerar” Andra svar vittnar om att några elever önskar mer undervisning och handledning från bibliotekets personal och lärare i skolbiblioteket: En elev svarar exempelvis ”[jag] vill bara lära mig hur man lättast finner information”, medan en annan elev betonar vikten av att få;”… mycket hjälp med att hitta bra böcker till ämnet”

5.2. Elevernas

uppfattningar

om

deras arbetsmetod och lärande

Studiens syfte innefattade även frågeställningar som berörde elevernas arbetsmetod och deras uppfattningar om sitt lärande i samband med undervisning och eget arbete i skolbibliotek. Följande resultatavsnitt presenterar elevernas svar rörande deras uppfattningar om

informationshantering, arbetsmetoder och lärande.

5.2.1. Informationshantering

De inledande frågorna som eleverna fick besvara gällande deras informationshantering var vilka källor de använde sig av för att finna information till en skoluppgift. Frågorna som

ställdes var; vilken informationskälla som de använde sig av först, respektive, vilken informationskälla som de i huvudsak använde sig av under sin arbetsprocess.

Figur 3.1. Svaren visar att en övervägande del (45) av eleverna använder sig av Internet när de inledningsvis söker efter information. 3 elever svarar att de använder sig av tryckta källor medan inga elever svarar att de använder sig av artiklar i det här skedet av arbetsprocessen.

Vilken informationskälla använder du först när du söker efter information? 3 45 0 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Tryckta källor Internet Artiklar Övriga

Svarskategorier

F

rekven

s

Figur 3.1. Svarsfrekvensen i antal på frågan; ”Vilken informationskälla använder du först när du söker efter

information”? 64

Vilken informationskälla använder du i huvudsak när du arbetar i skolbiblioteket? 9 37 3 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Tryckta källor Internet Artiklar Övriga

Svarskategorier

F

rekven

s

Figur 3.2. Svarsfrekvensen i antal på frågan; ”Vilken informationskälla använder du i huvudsak när du arbetar i

skolbiblioteket”? 65

64

48 av 49 elever besvarade frågan; ”Vilken informationskälla använder du först när du söker efter information”?