Internetkällor
Bilaga 5 Intervju “Bengt”
Jag börjar med att läsa upp vår definition av sambedömning så att det blir tydligt att vi pratar om samma sak.
Absolut
Men till att börja med, hur många år har du varit verksam?
Som lärare har jag jobbat sedan 2006 och som svensklärare sedan 2011. Jag undervisar i musik också på gymnasiet.
Okej, då tar vi definitionen av sambedömning. Utifrån skolverkets definition av sambedömning innebär det att tillsammans med andra lärare,
bedömningsexperter, eller skolor sambedöma elevtexter eller samtala/ diskutera om bedömning med syfte att uppnå samsyn kring hur eller vad som ska bedömas. Sambedömning kan ske i formella sammanhang eller informella.
Utifrån det då är vår första fråga, vilka generella tankar får du när du tänker på sambedömning?
Ja alltså generella tankar, alltså det är ju för att säkerställa en slags likvärdighet. Det är väl liksom den ingången man får ha. En annan tanke är väl att det sker alldeles för sällan och att lärarna kan ha känslan av att det tar för mycket tid. En annan tanke är att lärare kan tycka det är lite jobbigt att skylta med sin undervisning inför andra lärare och vill kanske inte berätta vad dom gör. Något som kan bero på osäkerhet i kurserna eller olika moment i ämnet. Därför försöker man sköta sig själv är min känsla.
Vad innebär det då för dig?
För mig? Ja
Ja för mig så är det positiva erfarenheter men det finns också en del negativa. Och de negativa eller ja jag kan ju ta de positiva också. De är ju att det känns lättare och
tryggare, man får en känsla av att man faktiskt är på rätt spår. Att man kan fråga om det är något som är oklart. Men om vi ska ta de negativa bitarna så är det ju att det tar tid, svårt att organisera och hitta kollegor som man faktiskt klickar med om det inte är väldigt tydligt att det ska ske formellt. Sen är det faktiskt så att kompetensen när det kommer till lärare kan vara lite olika och när det kommer till sambedömning kan det vara lärare som hakar upp sig på vissa saker som de kanske inte förstår eller har svårt att se och nästan hoppar över. Sen är väl min erfarenhet när det kommer till nationella provet, speciellt förra året i svenska 3 så finns det kollegor som är osäkra på de högre betygsstegen. Att man hellre slår ner på det man behärskar och då kanske sätter ett lägre betyg istället för att kanske våga se helheten tillexempel. Det kan ju finnas texter där det står att det ska vara två källor och så finns det bara tillexempel och då kan läraren direkt säga här är bara en det blir underkänt och så orkar man inte diskutera finliret och sådär. Eller att någon lärare tycker att det är textnära och så bryr man sig inte om att se på nyanserna i det. Lite sådana grejer.
51 Ja exakt så.
Okej, men arbetar du med sambedömning trotts de hinder som du ser?
Jo alltså vid de nationella proven är vi ju ålagda att ha sambedömning och sådär. Men rent generellt i vardagen kan jag väl säga att det är väldigt lite sambedömning.
Ja
Nu blir det ju lite speciellt för min del eftersom jag jobbar 50 % som lärare och 50 % med annat. Men jag delar ju inte heller arbetsrum med någon svensklärare och tycker väl kanske då att exempel kommer till vilka böcker man väljer och kanske väljer lite för lätta i mitt tycke då. Det blir lite sådär. Men det som är positivt för mig är väl att jag har haft lärarstudenter så jag har jobbat väldigt aktivt inte bara med att få fram tydliga matriser utan också hur man ska tänka med att få fram en tydlighet. Jag har exempelvis skapat mycket mönstertexter tillsammans med lärarstudenter och sådär. Det har funnits perioder då jag verkligen har sammanarbetat med lärare men de senaste 1,5 året då vi gjorde en flytt när vi gjorde om bland arbetsrummen så har det blivit mindre kan man säga.
Okej, men har du tagit del av någon annan forskning om sambedömning eller det är mest skolverket?
Ja jättemycket, när jag läste in min lärarlegitimation var jag tvungen att läsa in det här kpu grejen för att få lärarlegitimationen fullt ut och då gjorde jag mitt slutararbete i just betyg och bedömning. Det var jättemycket som jag tittade på då så jag har lagt ner väldigt mycket tid på det. Så i mitt andra jobb håller vi också mycket på med bedömning. Jag jobbar med någonting som heter prio och det är skolutveckling. Då jobbar vi med gemensamma planeringar så det är i högsta grad sådant som jag sysslar med.
Ja okej,
Mindre praktik
Informeras dina elever om att det är någon annan som kommer att rätta deras texer, tillexempel vid nationella prov eller får man reda på att fler kommer att bedöma texten innan den lämnas in?
Ja på skolan nu då så skriver eleverna på datorn anonymt och vi ser till att lärarna inte rättar sina egna elevers texter och sen har vi sambedömning 2 och 2 och tittar på
texterna anonymt och enas om ett betyg. Sedan när allt är klart får man reda på vem som har skrivit vad. Så jag informerar mina elever redan innan provet och säger liksom okej nu vill jag verkligen att ni skärper till er här för det är inte jag som kommer att rätta era texter. Men jag säger ju också att det är viktigt eftersom vi försöker säkerställa
likvärdigheten och sådär. Så att det inte bara är skoj.
Vårt fokus är också lite av den skriftliga produktionen i förhållande till den formativa bedömningen.
52
vad har du för erfarenhet av att bedöma skriftlig produktion och kanske inte bara vid nationella prov.
Nej precis, det var det jag menade att när det kommer till den biten så är det sämre av den varan för att när det kommer till planeringar och så har det gått i perioder då man sambedömt mer eller mindre och det blir så, jag känner väl att det blir så mycket fokus på de praktiska bitarna. Om man ska skriva på dator, för hand, vad ämnet ska vara och jag känner väl liksom att det tar så mycket tid. Så att när det kommer till sambedömning har det nog skett mer informellt med mina kollegor i arbetsrummet. När vi satt fyra svensklärare i samma arbetsrum bytte vi texter med varandra och då var det mer på det sättet.
Ja
Sedan har jag ju som sagt suttit med studenter som har kommit med mycket bra synpunkter.
Ja, i vilken typ av bedömning vill du helst att sambedömning skulle ske om du nu ska sätta betyg och omdöme eller i elevernas skrivutveckling?
Ja det är egentligen i alla stegen men när det kommer till betygen så känner jag
egentligen mig ganska säker. Jag brukar dela upp kunskapskraven så att det iaf är en tre kunskapskrav som prövas i varje uppgift. Så formativt och en bokstav får dom ju och då kan det liksom vara tre moment på varje uppgift så den betygbiten är jag ganska säker på men det man vill ha hjälp med är kanske när det kommer till hur man arbetar med skönlitteratur tycker jag ju att jag har ett förbättringsområde. Hur man utformar, prövar och betygsätter för att det är så mycket tolkning och när det kommer till mer formella texter så finns det en annan tydlighet tycker jag själv. Så där kan jag väl säga att skönlitteraturen i svenska 1, 2 och 3 skulle vi behöva sätta oss ner och fundera.
Ja det är intressant faktiskt, så sista frågan då. Vad är svårast att bedöma i en text tycker du?
Det svåra är inte att bedöma så som jag ser det utan det svåra är att motivera för eleven hur den ska förstå att texten ligger på en viss nivå. Men jag tycker nog att innehåll, att förklara hur pass bra en text är kan jag uppleva som svårt. Eller att det är svårt att få eleverna att förstå det. Det kan exmpel vara om det är skönlitteratur och hur är en text nyanserad och vad är ett väl valt exempel men jag brukar vara väldigt tydlig med att de måste ha olika perspektiv. Jag har lite olika modeller som jag brukar använda så att man kan tänka så att exempel ur författarens perspektiv på den tiden då verket är skrivet. Att förklara att innehållet är mer eller mindre utvecklat är kanske det som är svårt att definiera därför att det tar tid. Däremot disposition och språk, där kan jag vara tydlig eftersom jag även kommenterar i word och sådär så ser ju dom när jag ändrat, korrigerat, och gjort kommentarer och då ser dom ju själva. Det är ju väldigt mycket kommentarer om det är en text som är mindre lyckad.
53