Intervju “Elisabeth”

Svenska och engelska

Hur länge har du varit verksam lärare?

Sedan 1992,

Det är 25, 26 år sen

Mm

Utbildning, vad har du läst, ämneslärarexamen eller?

Jag har läst grundskollärarutbildningen och jag arbetar här på gymnasiet för att jag är på yrkesförberedandeprogrammet. Dom eleverna har inte sina grundskolebetyg så det är dom eleverna jag jobbar med mest. Men jag har även gymnasiekurser för de eleverna som går om som inte har klarat det i första omgången så att för att avlasta

gymnasielärarna så täcker vi in för att avlasta lite där.

Intressant. Vi tänkte att vi ska förklara vår definition av sambedömning bara så att vi är på samma sida.

Utifrån skolverkets definition av sambedömning innebär det att tillsammans med andra lärare, bedömningsexperter, eller skolor sambedöma elevtexter eller

samtala/ diskutera om bedömning med syfte att uppnå samsyn kring hur eller vad som ska bedömas. Sambedömning kan ske i formella sammanhang eller

informella. Alltså om det sker i lärarrummet eller under mer planerade omständigheter.

Så vilka generella tankar får du när du tänker på sambedömning?

Ja det är stöd för min bedömning, rättvisa för eleven. Eleverna brukar ibland tycka att det här var ju inte rättvist och då lämnar jag över det till en kollega så får eleven prata med kollegan också.

Har du tagit del av forskning kring sambedömning? Det kan vara skolverket också?

Vi har haft studiedagar där vi pratar om det och då träffas vi i ämnesgrupperna en gång i månaden. Nu sitter jag i engelskgruppen och inte i svenskgruppen men jag vet att

grupperna pratar om liknande saker och där är tillexempel sambedömning med. Vi har pratat om hur man rättar ett nationellt prov på ett likvärdigt sätt.

Mm, ja.

Då tar vi med oss material från de olika skolorna och så kan en vara från en annan skola och en annan härifrån och så läser vi det avidentifierat.

Men då gör ni bedömningarna över skolorna?

Mm i ämnesgrupperna, så kommer vi från olika skolor och så tar vi med oss material och sitter och jämför. Ibland kan det handla om läromedel, ibland uppsatser eller nationella prov och sådant.

47

Mm ja, Hur tycker du det fungerar?

Det är en bra tanke att göra det, med det fungerar dock inte som regelbunden. Det hade varit skönt om det hade varit regelbundet. Vissa av dom här ämnesträffarna går till andra saker också. Det är lite synd för jag tycker det är väldigt effektivt när vi sitter och sambedömmer men andra gånger diskuterar vi mer lite lösa fristående grejer. Men det hade varit önskvärt att ha det regelbundet. För då uppnår man en likvärdighet på skolorna.

Absolut, då är också nästa fråga vad du ser för möjligheter och hinder men det sa du ju lite. Men jag tänker specifikt vad du kan se för möjligheter och hinder med sambedömning i styrdokument, bedömningsprocessen att skapa uppgifter eller den formativa bedömningen att ge respons tänker jag.

Mm, det var många frågor i en. Jag ser inga hinder med sambedömning. Jag kan bara se det som positivt. Det hade varit önskvärt att göra det mer. För när vi får elever hit tillexempel då kan dom ha godkänt på grundskolenivå och så kommer dom hit och så upptäcker man att dom klarar ju inte svenska ett eller engelska fem på långa vägar. Då tänker man hur har dom bedömt det här som godkänt och det här är jobbigt för eleverna för det är det jag har här grundskolekurserna och de blir ju besvikna för att vi plockar ner dom. Vi mäter dom med diagnoser på hösten så även om dom har med sitt betyg så misslyckas dom med diagnosen så kan vi säga till föräldrarna att vi ser att ditt barn har godkänt men vi rekommenderar ändå att den läser nians kurs ett år till för att bli riktigt förberedd och en del föräldrar tar det, andra gör det inte. Men det är ju en nackdel att om man inte sambedömer så kan det ju bli väldigt fel.

Ja verkligen.

Mm och ett problem i det är att det finns någonting som heter pys paragrafen. Har ni hört talas om det?

Nej, vad står pys för?

Ja det är speciallärarna som är experter på det här. Men elever som har någon form av hinder i inlärningen som man bedömer inte kan utvecklas. Alltså man kan inte förbättra den här svårigheten utan då kan man pysa någon. Idrottslärarna brukar säga att har man bara ett ben så kan man inte hjälpa det utan då springer man så gott man kan men det finns vissa hjälpmedel för då kan man pysa delar av bedömningen. Då hade det ju varit intressant att veta när man får en sådan elev att vilken del är det man har pyst den på. För då kan det vara så att en elev muntligt har språket men när hen ska skriva lyckas man inte få ner det på pränt så man behöver ju inte underkänna en elev utifrån

någonting som den inte kan förbättra. Detta är ju något som speciallärarna har och då blir det ju olika för ett e med pys är inte det samma som ett e utan.

Informeras eleverna om att deras skriftliga produktion sambedöms? Alltså berättar ni för eleverna att nu är det någon annan som läser era texter?

Ja

Upplever du att du har fått goda kunskaper om bedömning i din utbildning över lag?

48

Ja alltså jag gick svenska som andraspråksutbildningen och där jobbade vi jättemycket med performansanalys. Gör man det fortfarande?

Det tror jag man gör ja

Alltså man läser en text och gör en djupanalys av allt. Vad är det för typ av fel man gör och varför gör denna eleven dessa? Har man ett annat förstaspråk så gör man dessa felen.

Ja men det tror jag att man gör fortfarande.

För syftet med den här analysen är ju att upptäcka varför den här eleven gör fel för när den gör det betyder det inte alltid att det är fel. Felet kan vara en del av

inlärningsprocessen. Tillexempel finns det språk som bara har ett pronomen och gör fel på det i det svenska språket så kan jag se kopplingar om varför det är som det är. Detta underlättar jättemycket när man gör denna typ av analys. Det är en jättebra grund men den tar jättemycket tid och jag gör den inte varje gång. Man kan ta en del av uppsatserna och titta på det här för att få syn på saker. Ja jättebra är den.

Men tänker du då att det finns möjlighet att dela med dig av dom kunskaperna till dina kolleger och att det kanske är en kunskap som inte många lärare har?

Det är svårt att dela med sig av det eftersom det kräver att man själv har varit med om den grundliga analysen av det. Man kan inte berätta på fem minuter och den personen man ska göra detta med behöver också veta vad det är. Men det tycker jag är en av de bästa kurserna vi hade. Jag hittade här nu pys står för, skolverket har då någonting som står för elever med funktionsnedsättning, så det är skolverket som bestämmer att det går att pysa elever. Det finns en bestämmelse som säger att lärarna har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygsättning om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas med att det måste vara en funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur. Alltså kan eleven inte hjälpa eller träna bort det.

Men då är det ju jätteviktigt att man arbetar tillsammans och att man kanske har det här, en samsyn på hur man ser på elever?

Ja men den är svår med pys.

Följer ni någon annan bedömningsmodell på skolan. Alltså att sambedömning kan ju vara en form av detta och det finns ju material på skolverket eller om det finns någon annan modell som ni arbetar med?

Inte direkt någon modell för sambedömning?

Nej inte för sambedömning utan för bedömning över lag? Att man väljer något annat tänker jag. Formativ bedömning tror jag vi pratade om?

Ja som svensklärare eller som språklärare gör jag det väldigt mycket. Hur ska jag om jag har en uppsats bedöma den på ett annat sätt än formativt?

Ja det är ju på summativa grunder i så fall att man ger ett betyg och så får dom tillbaka ett betyg.

Nej det är väldigt mycket att jag tittar och så får dom tillbaka med kommentar men det är långt ifrån alla elever som gör någonting med min kommentar och utvecklar sina

49

tankar. Vissa gör det andra bara läser och frågar efter vilket betyg man fick. Dom vill ju ha det summativt.

ja det finns ju det också.

Även föräldrarna efterfrågar betyg.

Ja då funkar ju inte den formativ bedömningen där kanske, men jag tänker att den formativa bedömningen är något som skolverket skriver som en modell. De har planer för hur man ska bedöma detta? Det finns sådana modeller också så det var det jag tänkte om ni jobbade med?

Jaha nej jag jobbar väldigt mycket formativt men landar det hos mottagaren? Inte riktigt, det är väldigt få elever som förstår att det handlar om en inlärningsprocess. Att i första steget är det inte ett betyg utan jag försöker att informera eleverna om vad de behöver jobba med att din text är en utgångspunkt för ditt individuella lärande. För dom felen som du gör behöver inte någon annan träna på.

De sista frågorna vi har handlar lite om textbedömning i samband med

sambedömning. Alltså att det handlar om skriftlig produktion. Vad har du för erfarenhet av att bedöma just skriftlig produktion tillsammans med andra kollegor?

Det är när vi har nationella prov för då läser vi tillsammans om vi är tre lärare så tar vi alla samma mängd prov och om du läser alla uppsatser och skriver dina kommentarer och håller dom för dig och sen läser jag dom och med mina kommentarer och sen sätter vi oss ihop och jämför. Ibland när vi inte kan enas så läser vi dom tillsammans vid samma tillfälle.

Vad är det då ni inte brukar kunna enas om? Är det innehåll eller är det stavfel eller stavfel brukar man ju kunna se men jag tänker om det är något annat?

Ja det är mer innehållet om man har arbetat ut efter uppgiften. Att de har följt

uppgiften. Själva efterfrågan att dom ska skriva om. Själva stavningen och sådant ligger ju längst ner på matrisen. När man har svenska som andraspråk men även i det svenska språket så får det inte förstöra själva förståelsen av vad man menar.

Nej precis

Så när felen är liksom för många

Men detta sker enbart under nationella prov eller det händer att dina kollegor kommer till dig och säger att nu har jag skrivit den här uppgiften med mina elever och jag är lite osäker på betyget här vad tycker du?

50