Intervju “Karin”

Svenska och svenska som andraspråk

Så, vi tänkte att vi skulle förklara vår definition av sambedömning, det är ju sambedömning som vi ska skriva om och så att vi förstår samma sak liksom.

Mm

Utifrån skolverkets definition av sambedömning innebär det att tillsammans med andralärare, bedömningsexperter eller skolor sambedöma elevtexter eller samtala/ diskutera om bedömning med syfte att uppnå samsyn kring hur eller vad som ska bedömas.

Mm

Sambedömning kan ske i formella sammanhang eller informella.

Mm

Det är då vår definition

Mm ja jag förstår

Då är vår första fråga, vilka generella tankar får du när du tänker på sambedömning?

Mm sambedömning är ju någonting som diskuteras flitigt för att många tänker ju på det här att för att vi ska kunna ha en rättvis och likvärdig betygsättning så är det här med sambedömning ett väldigt stort hjälpmedel för att då får vi precis som ni säger i er definition en samsyn så skolverket går ju ut med tydliga direktiv, lärare pratar om det, tar upp det och diskuterar det och det är en viktig del av arbetet hur man tänker kring betyg och bedömning. Just för det här att nå likvärdighet och rättvisa så att säga

Ja, vad innebär sambedömning för dig då? Alltså specifikt för dig

Ja jo men jag delar ju den uppfattningen om att det handlar om att vi ska få en likvärdig, framförallt jag tänker såhär att när man sätter betyg. Det är en myndighetsutövning och det kan få stora konsekvenser för individer, man söker vidare, man vill till högskola och universitet och att man då har blivit bedömd på rättvisa grunder. Det är jätteviktigt.

Ja precis.

Att man vet att det här är välgrundat, det är välgenomtänkt, en annan lärare hade bedömt på liknande sätt. Det får ju inte skilja på skolor och lärare utan det ska ju vara samsyn, det är vår målsättning.

Ja precis, men den forskningen du tagit del av är det då den från skolverket främst?

Ja bland annat och så är det så att jag under många år, nästan tjugo år har suttit med i något som jag inte vet om ni vet vad det är? Som heter kursplaner och

ämnesplanegrupper?

38

Jo det är såhär att på skolorna i X-staden så från varje skola finns det en representant i de olika ämnena så att man träffar då sina kolleger på de övriga skolorna. Svensklärare från olika skolor, vad det nu kan va. Och ett av dom prioriterade områdena för

ämnesplanegrupperna är just det här med likvärdig och rättvis bedömning så det har varit ett av deras fokusområden och i och med att jag har suttit med i dom här grupperna i tjugo års tid så har jag ju tagit del av dom diskussionerna som har förts där. Och då jämför man ju och ser på hur de olika skolorna ser på det här och svårigheterna för det här är ju inget lätt ämne. Det prövar ju lärarnas kunskaper verkligen ganska hårt ibland.

Ja men då är det där du har arbetat med sambedömning,

Mm

Eller har du arbetat kolleger emellan här eller?

Mm, nu för min del så kom jag hit. Jag började på den här skolan i augusti och det här är en väldigt liten skola. Jag har inte så många ämneskollegor här. Så det är ju också en sådan sak som påverkar sambedömning det är jag på en stor skola eller en liten skola där många kollegor inte är behöriga men jag har inte så många kolleger att sambedöma med här, men nu exempelvis har vi ju arbetar med de nationella proven. Och vi har påtalat för rektorerna här hur viktigt det är att vi får tid att sambedöma dessa. Så nu om jag inte minns fel så har vi fått tre konferenstider till att sambedöma dessa. Man har alltså avsatt tid till att där får ni svensklärare sitta tillsammans för att jämföra uppsatser och prata kring bedömning. Så det är ju en sådan praktisk sak som en skola kan göra för att hjälpa lärarna att hitta tid till sambedömning.

Ja absolut, men vad ser du för möjligheter eller hinder med sambedömning om man nu ser det på. I vilka delar tänker jag att man sambedömer?

Ja min erfarenhet är att sambedömning är något som ska pågå ständigt det är ju inte bara att nu har vi ett nationellt prov utan det är kontinuerligt. Men min erfarenhet är på de skolor jag varit och jobbat på är att mycket fokus läggs just under nationella proven och sen är det om det finns tid över så det är ju hur man organisatoriskt lägger upp lärarnas arbete och om man har nära samarbete kollegor emellan. Om man avsätter den tiden för pedagogiska diskussioner. För det finns väldigt mycket som tar tid i skolans värld.

Ja

Men det här är ju en av dom sakerna som lärare vill jobba med, just med det

pedagogiska men ibland räcker tiden inte till allt vad man vill men eh framförallt inom dom nationella proven då brukar man avsätta tid och där har alla förstått att där måste vi verkligen sambedöma.

När ni väl sambedömer, informerar ni då eleverna om att deras uppsatser kommer att bedömas av flera personer?

Jag tror faktiskt att det kan variera från lärare och lärare och till skolor. Jag berättar väldigt öppet för mina elever att här kommer vara en annan lärare som tittar på det här. För jag känner igen det där som vi var inne på med rättviseaspekten så att eleverna förstår att här är fler som har granskat och kommit med synpunkter. Det blir lite mer råttsäkert då så jag är öppen med det. Definitivt.

39

Upplever du att du har fått goda kunskaper om bedömning i din utbildning. Alltså bedömning generellt?

Ja nu var det ju längesedan, Nu avslutade jag ju min lärarutbildning för mer än tjugo år sedan och utbildningen har ju ändrat sig på en hel del

Absolut, men jag tänker att är det på vägen eller har du lärt dig om bedömning under dom tjugo åren som du jobbat eller om du fick det faktiskt specifikt under din utbildning?

Mm man kan ju säga det att under utbildningen så får man ju grunden, jag menar där jobbar man ju väldigt mycket med styrdokument. I alla fall gjorde vi det. Hur man tolkar och tänker kring styrdokumenten. Jag kommer ihåg att vi hade exempeltexter, och att vi pratade i grupp gemensamt så jag tyckte att min utbildning var ganska bra från den aspekten och jag minns det fortfarande hur vi ofta hade gemensamma diskussioner men sedan är det väl precis som med allt i livet att det är väl när du kommer ut i yrket och du jobbar med det dagligdags som du tränar upp den förmågan för det är klart att jag bedömer ju att jag tror och jag hoppas ju att jag är bättre idag på att bedöma än för tjugo år sedan när jag var helt ny. Det säger ju sig själv att erfarenhet ger någonting.

Men upplever du att det kanske är mer yngre nyexaminerade lärare som kommer till dig och ber om hjälp eller det kvittar om man har lång erfarenhet eller inte?

Ja så kan det väl vara att man är ny i yrket och att det finns en större osäkerhet men samtidigt även väldigt erfarna lärare och även jag själv. Visst stöter jag på uppsatser och examinationsuppgifter där jag tänker att det här måste jag sambedöma och prata med en annan lärare om. För det kan vara väldigt olika komplexitet. Och någonstans också det här uttrycket, ju mer man kan desto mer frågor kan det ibland väcka hos en att det är inte svart eller vitt och aldrig en 100 procentig sanning och så är det med allt man bedömer och tolkar. Där finns ju ett utrymme för tolkningar och olika bedömning oavsett om du har jobbat i ett år eller i trettio år.

Ja det är sant, sen har vi lite frågor kring textbedömning. För det är en del av vårt fokus. Vi vill att sambedömning inte bara ska ske kring nationella proven eller i form av en summativ bedömning. Utan också hjälpa eleverna framåt på vägen i den formativa bedömningen. Så vi undrar alltså vad du har för erfarenheter av att bedöma skriftlig produktion tillsammans med andra, alltså att det är vissa typer av texter.

Mm nu var jag ju på en annan skola under väldigt lång tid där jag hade många svensklärarkollegor och vi hade ganska täta möten i ämnet. Och då blev det ganska naturligt att vi hade med oss olika texter i de olika genrerna. Utredande, argumenterande eller mer berättande skönlitterära texter. Där kan jag säga att till viss del men sedan är ju även där tiden en aspekt. Det finns ju inte en möjlighet att man sitter och bedömer allting med andra hela tiden utan det var ju vid de lite större uppgifterna. Kanske var det saker där man gjorde en planering tillsammans. Att nu kör vi argumentation och

debattartiklar och nu så gjorde man gemensamt ett litet projekt och då föll det även naturligt att man tillsammans sedans satt med elevernas resultat och deras texter som dom har producerat tillsammans. Det blir ju också lite hur man ser på läraryrket. Jobbar man tillsammans med kolleger i grupp eller är det ett ensamarbete där var och en kör sitt race. Så det har ju med kultur och inställning att göra men samtidigt också det här med

40

tidsaspekten. Jag tror att många önskar att vi hade haft mer tid till dom här pedagogiska diskussionerna.

Ja det tänker jag också, då hade vi också en sista fråga, Vad tycker du är svårast att bedöma i en text? Om det är innehåll, stavning eller form. Vad tycker du är svårast att bedöma?

Det kan ju variera, jag tror ju liksom grammatiska fel och stavfel är ju inte så mycket att diskutera utan det är ju lätt att komma fram till utan det är ju mer vilka förtjänster har den här texten? Är den nyanserad, är den personlig? Kommer den med nya tankar, alltså det är ju mer på ett innehållsmässigt plan och där kan jag mer tänka att det handlar om eleverna om dom har förförståelse och förkunskaper om hela den här referensramen att man märker om en elev, om det blir väldigt ytligt resonemang eller om det blir ett djupare resonemang och där kan lärare bedöma olika. Så säger en lärare nämen det är inte så ytligt där är ju ändå en viss substans så säger en annan lärare nä men den där substansen var väldigt tunn liten kärna och massa fluff runtomkring. Och tyvärr är det ju så att forskning visar att just när det kommer till uppsatser så är där ju en diskrepans mellan hur lärare både på samma skolor och skolor emellan kommer fram till betyg. Så att uppsatser är ju det som är svårast så att läsförståelse, stavning och grammatik är ju ganska lätt. Det är ju mer de avancerade uppsatserna med ett nyanserat synsätt som är svåra att bedöma helt enkelt.

Många av styrdokumentens krav är kanske de svåra?

Ja just det, för väldigt många av dom för vad är skillnaden mellan till viss del och vad är väl anpassat. Och med viss säkerhet och med god säkerhet. Alltså det är ju värderande ord som är öppet för att tolkas men där hjälper ju även skolverket till och har

bedömningsmaterial. Visar på texter där dom förklarar hur dom bedömer och dom har till och med inspelade exempel. Nu tillexempel håller jag på med de muntliga

anförandena, talen och då finns där även bedömingsmaterial, inspelade situationer med elever. Där de håller sina tal och anföranden och så får man då se hur skolverket tänker kring bedömningen. Men så skulle jag nog säga. Det kan vara det kniviga.

Ja, det är nog lite så vi tänker att man kan använda sambedömning till att vad är det vi faktiskt ska bedöma.

Mm och sedan är det ju så att vi har ju ett skolsystem där skolor skiljer väldigt mycket med vilka meritvärden eleverna kommer in med och det gör ju också att det sätter det hela lite ur system eftersom det är klart att många lärare där eleverna kanske är mer svagpresterande och har stora kunskapsluckor känner ju ett enormt krav i att få de här eleverna till att nå upp till kunskapskraven, föräldrar, elever och rektorer blir arga och besvikna och det ger dålig press och idag är eleverna mer som kunder. De ger pengar så att säga så har man ingen bra måluppfyllelse kan man ju i förlängningen riskera att hela ens skola läggs ner eller att man får dålig renommé genom att det måste vara dåliga lärare på den skolan som inte får eleverna igenom och så tittar man inte på att eleverna kanske bara varit i Sverige i två år eller den här eleverna kanske kommer från en jätteproblematisk bakgrund och hoppat över stora delar av grundskolan och i läsning och skrivning ligger på en mellanstadieelevs nivå. Då tror jag att det kan bli att man delar ut e betyg exempelvis lite för lättvindigt för att man känner kravet på sig att få igenom eleverna och det är ju varken rättvist eller bra på något sätt. Men detta tror jag är

41

en stor utmaning som den svenska skolan står inför och då är det ju väldigt orättvist att man på andra skolor kan ha väldigt höga krav och exakt enligt kriterierna och

skolverkets krav. Sen kan elever komma från andra skolor med e i betyg som inte överensstämmer med verkligheten och det är inte en ovanlig situation.

Mm då tappar man ju även tanken om att eleverna ska lära sig någonting, Då tappar man ju lite det om man bara tittar på betyg kanske?

Mm ja och där är vi ju ett av svaren att det går inte bara att samma lärare som jobbar i samma skola och kultur som har samma typer av elever ska sambedöma för att uppnå en rättvis bedömning utan även mellan skolor. Så att ett e på en praktisk skola ska

42