Hur länge har du varit aktiv inom blockkedjerådgivning?
Sedan 2017
Kan du på ett enkelt sätt förklara vad blockkedjor är och hur det fungerar? Samt vilka fördelar som finns med att använda det.
En blockkedja är en decentraliserad databas som lagras i flera noder istället för en enda central nod (en nod är en dator/server). Varje nod lagrar en kopia av den fullständiga
databasen, därmed decentraliserad. Vid varje händelse eller ändring i databasen (transaktion) läggs ett nytt block till som i sin tur skapar en sekvens av flera block, alltså kedja av block, därmed kallad blockkedja. En blockkedja drivs alltså av flera noder som registrerar alla transaktioner. Processen där noden lägger till block i databasen kallas minering, eller mining på engelska. Som tack för hjälpen får varje nod betalt för besväret, vilket gör att blockkedjan lever vidare. Varje nod lagrar alltså en identisk kopia av hela blockkedjan, med alla dess transaktioner historiskt.
Fördelar som finns är framför allt då databasen är decentraliserad, dvs. att den lagrar kopior av sig själv på ett stort antal noder blir det svårt att manipulera eller ändra i databasens
historik. Dessutom, för att lägga till ett block krävs avancerade kryptografiska funktioner, och för varje nytt block som läggs till i en sekvens blir det svårare och svårare att ändra i
databasens historik. Det är av den anledningen som blockkedja anses vara nästan helt säkert att använda. Det skapas blockkedjor i rasande takt idag inom olika användningsområden där man exempelvis för loggböcker eller registrerar värdehandlingar som inte går att ta bort eller ändra i efterhand.
En annan fördel med blockkedja är att den kan eliminera mellanhänder då den inte har en central databas. Om vi tar bostadsuthyrningsföretaget Air BNB som ett grovt förenklat
exempel; företaget är världens största ”hotell”, men äger inte ett enda rum själv. Istället är det människor med lägenheter, bostadsfastigheter och hotell som lägger ut sina objekt i Air BNB:s databas, en centraliserad databas, som ägs av Air BNB. Genom den databasen (som finns på hemsidan) hittar kunderna sina rum och bokar via Air BNB som då blir
mellanhanden och tar en viss procent av intäkterna. Om vi ponerar att det byggs en
blockkedja som blir kallad Air BNB 2.0, där databasen är decentraliserad/distribuerad. Då skulle ingen vara ägare av databasen och alla transaktioner skulle ske direkt mellan bostadsinnehavare och uthyrare utan en mellanhand, men det skulle ändå kunna ske på ett säkert sätt för båda parter. Samma princip kan tillämpas på världens största nyhetskanal Facebook som inte äger sitt eget innehåll, världens största Taxiföretag Uber som inte äger sina egna bilar, Världens största musikdistributör Spotify som inte äger sin egen musik, världens största TV-kanal Youtube som inte äger sina egna videos osv.
Vilka nackdelar finns med blockkedjor?
Ibland kan decentralisering vara till en nackdel (beroende på hur blockkedjan är uppbyggd) då det inte finns ett kontrollorgan som övervakar, istället är det avancerad algoritm som man förlitar sig på. Även om tekniken i sig är väldigt säker, kan det uppstå komplikationer i användarmiljön. Om något går snett, exempelvis att man råkat göra fel transaktion i blockkedjan går den inte att reversera, inget supportnummer att ringa för att få hjälp. En person som exempelvis handlar med kryptovalutor (uppbyggda i blockkedjor) sparar sina andelar/pengar i sin elektronisk plånbok. Enkelt yttryckt blir varje sådan plånbok en egen bank, utan en riktig bank som mellanhand. Skulle personen råka skicka sina pengar till fel person har hen ingen att kontakta för att få hjälp med detta. Om hen tappa bort sitt lösenord till plånboken, som vanligtvis är ganska långt och besvärligt att memorera, skulle pengarna inte kunna gå att nås i all framtid.
En blockkedja drivs av flera noder som registrerar alla transaktioner genom att lägga till block i databasen, denna process kallas minering, eller mining på engelska. Desto fler transaktioner som sker i databasen, desto längre blir sekvenserna av blocken, och desto svårare blir det att minera block. Det leder till att det behövs större och större datorkraft som kan lösa uppgiften med dessa mycket avancerade algoritmer. Exempelvis blockkedjan som är den största i världen just nu, Bitcoin; När den lanserades 10 år sedan kunde den mineras på laptops. Idag behövs stora datahallar med mycket kostsamma komponenter samt hög elförbrukning för samma uppgift. Bitcoin förbrukar lika mycket el som ett medelstort land, vilket är ur klimatsynvinkeln kontroversiellt. Man har dock inte fram tills idag gjort någon seriös studie än där man jämfört energiförbrukning på alla mynt och sedlar som skapas och kasseras.
Är tekniken så säker som det påstås eller ser du några problem som kan uppstå?
Tekniken anses vara den säkraste i världen just nu. Själva databasen i blockkedjan går inte att manipulera. Dock finns givetvis risker i den användarnära miljön, där vi människor gör transaktionerna. Exempelvis att en person blir bestulen på sina lösenord och därmed förlorar kontrollen över innehållet i ”sina” block osv. För att komma åt sina block i kedjan behöver man en så kallad private key, som fungerar som ett unikt lösenord för att komma åt ditt block. Även som jag nämnt tidigare, att det inte finns något kontrollorgan som enhälligt kan
reversera en transaktion. Skulle leda till att om person A skickar något av misstag till person B, kan A bara få tillbaka det om B väljer att skicka tillbaka. Ingen myndighet, bank eller företag kan lägga sig och reversera transaktionen, såvida det inte är en myndighet eller ett företag som är motparten (B).
Tekniken, eller kryptografin som den blockkedjan bygger på är väldigt säker. Finns ingen dator kan hacka en så avancerad algoritm. Skulle världen lyckas med att skapa en kvantdator
kommer man sannolikt kunna knäcka algoritmen. Men den dagen världen lyckas med kvantdatorn kommer säkerheten i blockkedjorna inte vara vårt största problem.
Vad händer om systemet kraschar? Kan det hända? Finns det några säkerhetsrisker? Finns det en risk att lagra känsligt material?
Systemet kan krascha ungefär lika lite som internet kan krascha. Eftersom blockkedjan är decentraliserad med ibland flera tusen kopior i noder runt om i världen (beroende på specifika blockkedjans tillämpning) har den väldigt hög redundans. Desto större geografisk spridning, desto mindre risk att det kraschar. Om vi återigen tittar på världens största blockkedja, Bitcoin; den kan bara krascha om alla världens datorer kraschar samtidigt, med andra ord att hela världens internet släcks ned. Ganska osannolikt. Men om man har en blockkedja för ett ändamål som bara riktar sig till Sveriges befolkning finns högst sannolikt alla noder utspridda i bara Sverige. Givetvis skulle säkerheten i det fallet inte vara lika hög som i Bitcoins fall. Men om vi vänder på det; hur många noder har Riksbanken? Svar: 1. Visserligen har de lertal backuper, men det är ändå ett centraliserat system och därmed mycket mer sårbart än om det vore på en decentraliserad blockkedja.
Blockkedjor kan användas inom en mängd olika områden - hur anpassningsbart är systemet?
Det upptäcks nya användningsområden dagligen och testas i verksamheter där man behöver lagra data och transaktionshistorik. I grund och botten är blockkedja en databas, allt annat runtomkring anpassar man till behovet. Det är ungefär som att fråga; hur anpassningsbart är ett excel-ark?
Hur ser du på framtiden gällande blockkedjor?
Jag tror att tekniken kommer att förändra helt hur vi ser på ägande i framtiden; allt från pengar och fastigheter till selfies. Precis som internet förändrade våra liv kommer blockchain att förändra våra liv än gång. Specifikt inom fastighetsbranschen tror jag att fastigheter kommer att bli en mer likvid tillgång än någonsin tidigare med hjälp av blockkedjan. Det kommer att gå så långt att man en dag, inte så långt ifrån idag, kommer kunna handla mjölk på ICA med pyttesmå andelar av sin lägenhet.