Intervju D (David)

David är i grund och botten civilingenjör, men på grund av tuff arbetsmarknad valde han att för tolv år sedan läsa in en två-årig komplettering på lärarhögskolan i Malmö, en utbildning som han slutförde 2003. Sedan dess har han arbetat på en grundskola i centrala Malmö (samma skola som lärare B), och undervisar för närvarande i ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matte. På frågan om vad han har för syn på ämnet sex och samlevnad säger han att det är viktigt att eleverna från flera håll ska få upplysningar och kunskaper eftersom de har så många frågor om livet och om sin utveckling. Själv undervisar han om den biologiska delen under sina biologilektioner. Där blir arbetet lite mer “traditionellt”, som han uttrycker det och han följer det som står i läroböckerna och i det centrala innehållet. Det blir mest prat om hur kroppen ser ut, könsorgan, sjukdomar och preventivmedel, och David använder sig av olika övningar som han hittat i lärarhandledningen för biologiboken och material från hemsidan “vårdguiden”. För att eleverna ska lära sig olika ord och begrepp inom detta område så har David satt ihop en lista med “konstiga ord”, som eleverna ska lära sig betydelsen av och i slutet av arbetsområdet kommer ett prov, där eleverna bland annat i par ska kunna sätta diagnos på olika könssjukdomar. De ska även känna till och kunna svara på frågor om smittsskyddslagen.

David gör alltid sexualundervisningen själv, ibland med hjälp av skolans sjuksköterska. Han har aldrig tagit in några externa aktörer till sin undervisning och menar på att det främst beror på bristande resurser. På skolan arbetar de inte ämnesövergripande med området sex och samlevnad, och det finns ingen handlingsplan som utgår från skolans rektor. David berättar att de tidigare brukade ha ämnet “livskunskap” på schemat, där de bland annat använde sig av SåSant- projektets material. Men helt plötsligt försvann det bara från schemat och de har inte gjort något liknande sedan dess.

När han får frågan om han pratar om till exempel identitet, jämställdhet, relationer och ansvar, det vill säga några av begreppen som är tydligare inskrivet i biologiämnet i och med Lgr11, så svarar han att hans undervisning mest fokuserar på de rent biologiska bitarna, och att det helt

enkelt inte finns tid till så mycket mer. Den känslomässiga biten tar istället skolans sjuksköterska och kurator hand om. “De tar dem regelbundet, i mindre tjej- och killgrupper där man har lite mer tid”, säger David, och menar att det är dem eleverna vänder sig till när det gäller privata saker.

Skolan som David arbetar på är mångkulturell, men han säger att det aldrig har uppstått några problem med elevers föräldrar i samand med sex- och samlevnadsundervisningen. “De vet att kunskaper är viktiga, att det är bra med upplysning och empati”, säger han och menar att elevernas bakgrund inte påverkar undervisningen på något sätt. Däremot pekar han på skillnaden mellan tjejer och killar, och att det kan ställa till problem eftersom killar har en tendens till att mogna senare och kan behöva mer tid på sig. När han får frågan hur han som manlig lärare möter tjejernas frågor, svarar han att man helt klart måste tänka till lite mer och förbereda sig väl. Även om biologilektionerna mest handlar om ren fakta, så kommer frågor ändå upp under till exempel mentorstid. “Om vi ser en film om mobbning och pratar om empati, så kommer omedvetet saker om kärlek och relationer och att man ska respektera varandra upp”, säger David. Han berättar också att de har en del par på skolan och att han tycker att det är roligt att prata med ungdomar, men att det centrala innehållet i fyra olika ämnen gör att han blir väldigt begränsad tidsmässigt. Men när sex och samlevnad väl kommer på tal så blir det ofta väldigt roliga stunder och David berättar skrattande om när skolans sköterska fick en fråga som distraherade henne så mycket att hon inför klassen strök ett limstift över läpparna i tron av att det var ett läppsyl. “Vi skrattade så mycket, och det är något man ska komma ihåg...när man hör deras frågor och undringar. Det var riktigt hårda frågor och det är inte alltid lätt. Man kan skratta lite och använda kroppsspråk...och försöka svara så långt det går. För de funderar mycket”. Som lärare måste man även lära sig att dra gränser för hur personlig man kan bli, eftersom eleverna ofta frågar personliga saker, menar David.

David har inte hört någonting om kritiken mot RFSU:s material. Han vet att han har visat filmen “Sex på kartan”, men han har inte något tydligt minne av den. Själv använder han sig inte av några externa aktörer i sin undervisning, men han vet att eleverna gör ett besök på ungdomsmottagningen tillsammans med skolans sjuksköterska. Han säger att han upplever att det finns ett intresse bland lärarna på skolan att prata om sex och samlevnad, men att det helt enkelt inte finns mycket tid till att arbeta ämnesövergripande. Han menar att Lgr 11 med det

centrala innehållet och kunskapskraven lägger lite mer ansvar på alla parter, på föräldrarna, eleverna, lärarna och skolan. Han hoppas att det så småningom ska ge ett positivt resultat.

På frågan om han har någon utbildning i sex och samlevnad så svarar han nej. Inte ens när han gjorde sin komplettering i ämnet biologi pratade man om det på lärarhögskolan, utan att det var mest utbildning i människokroppen och olika växter. I samband med SåSant projektet gjorde lärarna några aktiviteter och samarbetsövningar tillsammans med Linda Leveau, men det är allt. Själv menar han på att han tycker att det är väldigt roligt att undervisa i ämnet, men att han inte kan så mycket och att han själv egentligen är mer tekniskt inriktad. “Om man ska undervisa så ska man ha utbildning också”, säger han och avslutar med att säga att han i dagsläget försöker arbeta med ämnet så gott han kan.