Genom att undersöka ämnesområdet sex och samlevnad har jag fått en hel del kunskap att ta med mig i min framtida lärarroll. Jag insåg tidigt att det är ett komplext arbetsområde och ämnesmålen inte alltid stämmer överens med hur det fungerar i praktiken. Kunskaps- bakgrunden ledde till en djupdykning i området vilket har gett mig - och förhoppningsvis också läsaren - en större förståelse för ämnet. Men eftersom syftet med det här arbetet var att ta reda på hur man kan främja en allsidig sex- och samlevnadsundervisning i skolan så är det de kvalitativa lärarintervjuerna och deras erfarenhet av ämnet som utgör den verklighetsförankring som behövs för ett adekvat svar.
I föregående avsnitt framgår att alla de intervjuade lärarna på något sätt arbetar med ämnesområdet, även om det inte alltid är del av en organiserad undervisning. Alla berättar att de har ett intresse av ämnesområdet och anser att det är ett viktigt ämne att prata med eleverna om. Att arbeta med en ämnesövergripande undervisning i sex och samlevnad uppger de dock är problematiskt, eftersom arbetsbördan för lärare är så stor. Idealiskt skulle de vilja se ett större samarbete lärare emellan, men menar på att det råder tidsbrist eller bristande engagemang i lärarlaget. Även om sex och samlevnad har blivit tydligare inskrivet i Lgr11, så verkar detta inte vara något som man ännu har sett ett resultat av ute på skolorna.
Av fyra intervjuade lärare så är det bara en som har fått utbildning i ämnet från lärarutbildningen, medan de övriga berättar att det inte var någonting som man pratade om eller fick information om att man skulle undervisa i. Två av lärarna har via sina skolor fått en internutbildning, men på en av dessa skolor använder man sig inte längre av det givna materialet, och på den andra är sex och samlevnad fortfarande lågprioriterat. Att samtliga lärare undervisar i ämnet beror på att de alla tycker att området är intressant och inte för att de har fått någon utbildning i det. Faran kan dock bli, som läraren Carl lyfter fram, att om man som lärare inte har intresse i ämnet och dessutom inte är utbildad i det, så blir konsekvenserna att man förmodligen hoppar över ämnet helt och hållet.
När jag lyfter fram frågan om en allsidig sex- och samlevnadsundervisning säger alla att de ser vikten av att alla olika delar ska finnas med. Ingen av dem är särskilt insatt i samhällsdebatten och har svårt att uttala sig om detta, men några av dem antyder att sanningen kanske ligger där emellan: att det är viktigt att man pratar om sex och kondomer, men att man också pratar om
relationer och om frågor som berör medias skönhetsideal och industrin bakom pornografi. En av lärarna lyfter fram att man inte ska backa för elevernas frågor, och en annan betonar att man som lärare måste hitta en balans att kunna undervisa i ämnet utan att bli för privat. Sex- och samlevnadsundervisning i ett invandrartätt område, där synen på sex ofta är väldigt annorlunda från svenska områden, problematiseras också. Som lärare bör man därför lägga ner tid, energi och tanke bakom sex- och samlevnadsundervisningen för att det ska ske på ett bra sätt.
Genom denna undersökning har jag insett att problemet med sex- och samlevnads- undervisningen inte enbart har att göra med RFSU:s inflytande över ämnet. Att riksförbundet har fått en sådan framträdande plats i skolans sex- och samlevnadsundervisning beror nog snarare på brist på information, material och engagemang från annat håll. Av de fyra intervjuade lärarna så är det bara Anna som har använt RFSU:s material. Att hon hade negativa erfarenheter av att visa filmen “Sex på kartan” är dock en intressant aspekt att koppla samman med till exempel Alf B Svenssons argument där han kritiserar en ensidig syn på sex. Anna beskriver att filmen visade upp sex som uppfattades av eleverna som något “fult och äckligt”, och att det inte stämde överens med den bild som hon vill förmedla till sina elever om att sex är något som ska vara skönt och trevligt. Hon menar också att filmen bredde på invandrarelevernas förutfattade mening om att svenskar är sexuellt aktiva vid 15-års ålder, en bild som hon inte tror stämmer.
Som tidigare nämnt i inledningen och i avsnittet “samhällsdebatt”, så ställs unga människor inför val om hur man ska hantera sin sexualitet, och många upplever att samhället sänder ut signaler om att man ska exploatera sin sexualitet tidigt och gärna mycket. Statistiken i rapporten UngKAB09 visar att många också gör det (Tikkanen m.fl. 2011, s. 71-72). Det som jag, liksom debattören Alf B Svensson, ställer mig frågande till är om det erbjuds några alternativ för de elever som vill vänta ett tag med att bli av med sin oskuld. I tidigare lärarhandledningar i sexualkunskap var målet att ge stöd åt både dem som haft sin sexualdebut och de som ville vänta (Skolverket 1995, s. 27-28; Centerwall 2005b, s. 42), men idag tycks vi ha tappat den senare aspekten. Precis som Annas elever tror att alla svenskar är sexuellt aktiva vid 15-års ålder, så tror jag att även många etniskt svenska elever uppfattar det som det “normala”. Jag anser dessutom att RFSU:s material brer på denna aningen snedvridna bild, vilket kan sätta en onödig sexuell press på ungdomar idag. Men med tanke på att undersökningar som UngKAB09 även visar på att ungdomar med en tidigare sexualdebut har större erfarenhet av sexuellt risktagande och fler kopplingar till STI (Tikkanen m.fl. 2011, s. 73), så förespråkar jag att man i skolans undervisning
ska lyfta fram aspekten av att det är okej att vänta med att ha sex. Den sakliga och allsidiga undervisningen måste främja en sex- och samlevnadundervisning som på ett självklart sätt kan ta upp frågor som berör sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar, samtidigt som den lyfter fram betydelsen av hållbara relationer och att man inte behöver testa allt. En allsidig sex- och samlevnadsundervisning är följeaktligen en undervisning där alla olika delar gällande sex och samlevnad finns med och där eleverna utifrån kunskap och respekt ges utrymme att fatta sina egna beslut inom området.
Genom intervjuerna kom det fram att utbildning i området sex och samlevnad är nästintill obefintlig på lärarutbildningen, något som också bekräftas av tidigare undersökningar. För att kunna undervisa krävs utbildning, säger David och belyser därmed något som jag tror är avgörande för huruvida en undervisning blir allsidig eller inte. Om lärare under sin utbildning inte får reda på att man ska undervisa i ämnet sex och samlevnad, så är chansen stor att området faller i skymundan eller att man snabbt vill få det överstökat utan att lägga mycket tid och tanke bakom. Slutsatsen jag drar av detta är att för att främja en allsidig undervisning i sex och samlevnad, så krävs det välutbildade lärare som redan under sin utbildning problematiserar och diskuterar detta ämnesområde. Chansen att man kritiskt granskar sitt arbetsmaterial och ser området ur ett bredare perspektiv blir då mycket större.
Källförteckning
LitteraturCenterwall, Erik (2005a). “Med moralen som styrmedel – historiska perspektiv på
sexualupplysning”, s. 25-33 i Hela livet 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Liber Distribution.
Centerwall, Erik (2005b). “Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre handledningar”, s. 35-45 i Hela livet 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Liber Distribution Dahlöf, Annamaria (2010). Sexualkunskap. 1. uppl. Stockholm: UR i samarbete med RFSU Forsberg, Margareta (2007). Brunetter och blondiner: sex, relationer och tjejer i det
mångkulturella Sverige. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning (2005). Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling
Kimber, Birgitta & Petersson, Fianne (2009). SET och sex: kombinera SET med sex- och
samlevnadsundervisning. 1. uppl. Malmö: Epago
Knöfel Magnusson, Anna & Olsson, Hans (2005) “Lärarutbildningen – och sex- och
samlevnadsundervisningen”, s. 217-223 i Hela livet 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Liber Distribution
Leveau, Linda (2004). Vi - en metodbok om samlevnad. Malmö: Malmö stad
Leveau, Linda; Alfredsson, Sara & Ceder, Simon (2012). Sexualitetskunskap. Malmö: Malmö stad
Ottesen-Jensen, Elise (1932). Människor i nöd: det sexuella mörkrets offer. Stockholm: Federativ Skolverket (1995). Kärlek känns! förstår du: samtal om sexualitet och samlevnad i skolan : ett
referensmaterial från Skolverket. Stockholm: Statens skolverket
Elektroniska källor
Eriksson, Tommy (2013). Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan: sexualitet,
relationer och jämställdhet i de gymnasiegemensamma ämnena. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3012 (2013-10-21)
Helmerson, Erik (2013). RFSU: Sex som kärnämne. Dagens nyheter, 10 september. Tillgänglig på internet: http://www.dn.se/ledare/signerat/rfsu-sex-som-karnamne/ (2013-10-21)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (2013-10- 21)
Mah (2013). “Sex och samlevnadsundervisning i skolan”. Malmö högskola. Tillgänglig på internet: http://edu.mah.se/NM121F (2013-10-21)
Motion (2008/09). “Obligatorisk utbildning i sex och samlevnad”. Sveriges riksdag. Tillgänglig på internet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Obligatorisk- lararutbildning-i_GW02Ub546/?text=true (2013-10-21)
Regner, Åsa & Olsson, Hans (2012). Vi följer kursplanerna i sex och samlevnad.
Göteborgsposten, 24 augusti. Tillgänglig på internet:
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1043519-vi-foljer-kursplanerna-i-sex-och-samlevnad (2013- 10-21)
RFSU (2010). “Äntligen - sex och samlevnad på lärarutbildningen”. RFSU. Tillgänglig på internet: http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Nyhetsbrev/Arkiv-for-nyhetsbrevet-kring- sexualundervisning/Mars-2010/Antligen--sex-och-samlevnad-pa-lararutbildningen/ (2013-10-21) RFSU (2013). Officiell hemsida. Tillgänglig på internet: http://www.rfsu.se/sv/ (2013-10-21) Sex i skolan - organisation, ansvar och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen (2013). Danagårds. Tillgänglig på internet: http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-
Handledning/Sex_i_skolan_stodmaterial.pdf?epslanguage=sv (2013-10-21)
Sex på kartan (2011). Eksjö Animation Studio. Tillgänglig på internet:
http://www.ur.se/Produkter/161302-Sex-pa-kartan (2013-10-21)
Sexualundervisning på lättare svenska - lektionsunderlag (2013). RFSU. Tillgänglig på internet: http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Metod-
Handledning/L%C3%A4ttare%20svenska/Lektionsunderlag_Sexualundervisning_lattare_svensk a.pdf?epslanguage=sv (2013-10-21)
Skolverket (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 1999: [skolors arbete mot mobbning och
annan kränkande behandling : sex- och samlevnadsundervisningen : undervisningen om tobak, alkohol och andra droger]. (2000). Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=605 (2013-10-21)
Skolverket (2011a). “Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument”. Statens skolverk: utvecklingsavdelningen. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.202697!/Menu/article/attachment/Sex_och_samlevnad_ grundskolans_styrdokument_2.pdf (2013-10-21)
Skolverket (2011b). “Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument”. Statens skolverk: utvecklingsavdelningen. Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.202700!/Menu/article/attachment/Sex_och_samlevnad_ gymnasiets_styrdokument_2.pdf (2013-10-21)
Svensson, Alf B (2012a). Avskaffa RFSU:s sexmonopol i skolan. Göteborgsposten, 21 augusti. Tillgänglig på internet: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1040561-avskaffa-rfsu-s-sexmonopol- i-skolan (2013-10-21)
Svensson, Alf B (2012b). RFSU skjuter på budbäraren. Göteborgsposten, 29 augusti. Tillgänglig på internet: http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1044948-rfsu-skjuter-pa-budbararen (2013-10-21) Svensson, Alf B; Celinder, Mikael; Edsinger, Olof; Forsling, Patric; Ljungberg, Rasmus; Alm, Stina; Simonsson, Samuel; Sköllerfalk, Edward (2013). Bryt RFSU-monopolet i skolan. Dagen, 27 september. Tillgänglig på internet: http://www.dagen.se/opinion/debatt/bryt-rfsu-monopolet-i- skolan/ (2013-10-21)
Tikkanen, Ronny; Abelsson, Jonna & Forsberg, Margareta (2011). UngKAB09: [kunskap,
attityder och sexuella handlingar bland unga]. Göteborg: Inst. för socialt arbete, Göteborgs
universitet. Tillgänglig på internet:
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25017/2/gupea_2077_25017_2.pdf (2013-10-21)
Muntliga källor
Lärare A (Anna) = SO och svensklärare på grundskola i Malmö 2013-10-04 Lärare B (Bella) = SO-lärare på grundskola i Malmö 2013-10-07
Lärare C (Carl) = Religion och idrottslärare på grundskola i Stockholm 2013-10-16 Lärare D (David) = No och mattelärare på grundskola i Malmö 2013-10-17
Bilaga: Intervjuguide
1. Vad har du för bakgrund och utbildning? 2. Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Vad har du för syn på ämnet sex och samlevnad i skolan? 4. Vad har du för erfarenhet av att arbeta med sex och samlevnad?
5. Har skolan någon handlingsplan gällande undervisning i sex och samlevnad? 6. Vilket material har används i samband med undervisningen?
7. Det har nyligen riktats kritik mot att RFSU har för mycket inflytande över skolors sex- och samlevnadsundervisning och att deras material “Sexualundervisning”, “Sex på kartan” och “Sex i skolan” ger en ensidig vinkling eftersom de fokuserar mycket på sex men lite på kärlek och relationer. Har du några synpunkter på detta?
8. Har du några förslag på hur man kan implementera en allsidig sex- och samlevnadsundervisning?
9. Har du någon utbildning i sex och samlevnad?