• No results found

5. Undersökning

5.5 Intervju med lärarna

5.5.1 Intervju med SO-läraren Mia

Mia berättar att hon haft föreläsningar om historiska berättelser på lärarutbildningen och att hon då tyckt att det var en intressant metod. Dock anser hon att förarbetet till en historisk berättelse är enormt och för att kunna överleva som lärare måste man dra ned på vissa saker och berättelser är en sådan sak. Hon menar att det finns flera andra sätt att vara kreativ på som kan väcka inspiration och motivera eleverna och då tar hon hellre ett sätt som inte tar lika mycket tid i anspråk. Dock tycker hon att det är tråkigt att det är så, för hon tror att det finns många elever som har lättare att ta till sig fakta när den presenteras i berättelseform. Mia anser även att eleverna lättare börjar reflektera när de får höra en historisk berättelse än när de enbart får höra fakta. Hon menar att torr presenterad fakta inte inbjuder till att tänka vidare.

Så länge berättelser bygger på fakta, kan inte Mia se något negativt med historiska berättelser. Det är enbart tiden det tar att skapa berättelsen som hon ser som negativ. Hon har

102 Ammert, 2004, s.279 103 Jensen, 1997, s.61

själv provat på att använda sig av berättelser i undervisningen någon enstaka gång då hon skrivit ihop en berättelse. Hon anser att det är roligt men att det tog lång tid och att hon inte är någon författare. Hon hade önskat att det skulle finnas färdiga manuskript att använda sig av eller ögonvittnesskildringar som skulle kunna skrivas om, så att man som lärare slapp hitta på en egen berättelse. Hon tror att de flesta elever tycker att berättelser är roliga och intressanta att lyssna till. Vissa tycker naturligtvis att det är skönt att själva slippa arbeta och andra är positiva då de lär sig mycket av att lyssna. Sedan finns det även ambitiösa elever som anser att berättelser inte är avancerat nog och hellre arbetar självständigt.

Mia tror inte att berättelser gör att eleverna lär sig mer eller mindre än annan undervisning, men hon tror att eleverna lättare kommer ihåg sådant de kan koppla till berättelser. Eventuellt tror hon att eleverna till och med lättare kan komma ihåg undervisning med Power Point då de kommer ihåg punkterna och kan se dem framför sig. För vissa elever är berättelser en bra metod medan andra har svårt att bara sitta och lyssna. Hon säger att eleverna orkar lyssna bättre när de har något att titta på.

När vi talar om historiemedvetande svarar Mia att hon är osäker på om berättelser ökar historiemedvetandet. Hon säger att om eleverna lyckas hålla kvar kunskapen de inhämtat via berättelsen längre än vid vanlig undervisning så kanske de senare när de läser om en annan historisk händelse med liknande innehåll kommer ihåg berättelsen. Hon menar även att det beror mycket på vilken slags lärare eleverna har. Har de en inspirerande lärare som tycker att det är roligt och är intresserad, får eleverna lättare att minnas det de lärt sig, även om det enbart handlar om fakta, då en sådan lärare gör undervisningen intressant för eleverna. Mia fortsätter med att säga att vissa historiska skeenden har eleverna lättare att koppla samman med nutid och framtid för att de är intresserade av det och har lärt sig mycket om just den händelsen. Exempel på sådana skeenden är Förintelsen och Andra Världskriget.

Mia är inte speciellt förvånad över resultatet på kunskapstestet där Power Point klassen klarade det bättre. Hon menar att eleverna som fick lyssna till berättelsen inte är vana vid att berättelser är ett sätt att inhämta kunskap som sedan ska redovisas. Så de slappnade av och lyssnade enbart och tänkte inte på att det var något de borde lära sig. Hon tror att om jag hade sagt till eleverna innan jag började berätta, att de skulle lyssna noga för att deras kunskap efteråt skulle ha testats, hade de nog lyssnat bättre. Den andra klassen som fick Power Point undervisning är vana vid den sortens undervisning och lyssnade säkerligen mer aktivt. Dessutom fick de stödord genom Power Pointen som även de kan hjälpa till vid kunskapsinlärning. Hon inflikar även att eleverna i berättelseklassen brukar få sämre resultat på prov än Power Point klassen. Dock finns det fler dyslektiker i Power Point klassen.

5.5.2 Intervju med svenskläraren Kristin

Kristin tycker att berättande överhuvudtaget är trevligt men att det helt och hållet beror på sammanhanget. Som svensklärare tittar hon på andra saker än SO-lärare gör, och hon anser att det är bra att berätta eller att enbart läsa en berättelse. Att koppla berättelser till bilder tycker hon är en bra metod då eleverna både får se och höra, vilket främjar inlärningen. Hon kan inte se något negativt med berättelser, utan hon tycker att berättelser leder till större reflektion. Hon tycker dessutom att annorlunda undervisningssätt bara är positivt. En annan sak hon nämner är att det är bra för eleverna att lära sig att lyssna. Hon har provat på att undervisa med berättelser och då har hon använt sig av ritberättande där läraren berättar olika slags berättelser och visar bilder. Det har hon provat både med yngre och äldre elever vilket fungerat bra. Hon har bland annat gjort det när hon undervisat om Shakespeare. Annars har hon främst berättat sagor och inte specifikt historiska berättelser.

Kristin anser att berättelser är en utmärkt undervisningsmetod för auditiva elever men hon tror att det kan bli problem för visuella elever, då de kräver mer än en berättelse för att lära sig. Hon nämner att användandet av bilder eller text på tavlan eller en Power Point kombinerat med en berättelse är bättre för att även tillfredställa sådana elevers behov. Bild och text tillsammans förstärker berättelsen och många elever mår bra av att fästa sin kunskap på en bild.

Hon tror att berättelser kan stärka historiemedvetandet men att enbart använda sig av berättelser i undervisningen är inte optimalt utan man bör blanda metoder. När vi talar om resultatet på kunskapstestet är hon inte förvånad över att eleverna som haft undervisning via en Power Point klarade det bättre. Hon tror att eleverna kan ha haft svårt för att förstå att berättelsen var en kunskapsinhämtningsmetod, då de inte är vana vid den sortens undervisning. De är vana vid att se Power Point och undervisning kring denna och vet att det är sådan undervisning som gäller. Hade eleverna varit mer vana vid berättelser tror hon att resultatet blivit jämnare.

Related documents