Mats samarbetar och planerar mycket tillsammans med Katarina i klass A. Han har många år som lärare bakom sig och en stor erfarenhet med att jobba med barn i olika åldrar samt med barn som har svenska som andra språk.
Mats anser att det är viktigt att man arbetar på ett sätt som stimulerar barns språkutveckling. För honom betyder det att alla barn ska kunna utvecklas på den nivå som de ligger på samt att man försöker individualisera för varje barn. Med detta avser han att man pratar mycket med barnen, läser och att man riktar sig tydligt till det barn man pratar till. Mats anser även att i samband med läsning, filmer och spel är det viktigt att man berättar vad det är man håller på med, att man ger namn på allting. Han tycker det är väldigt krävande men viktigt att man gör det. Vidare berättar Mats att skönlitteraturen spelar en stor roll i arbetet med att utveckla barns språk. Han läser mycket för barnen men berättar att böcker måste vara intressanta om de ska fånga barnens intresse, samt vara på en åldersanpassad nivå och att man ser över den språkliga nivån.
Här är det inte så känsligt kanske i förskoleklassen men när man kommer till ettan och tvåan så kan det vara problem med t.ex. Emil eller Pippi, innehållsmässigt kan det vara intressant men språkligt så kan det vara för svårt för dem. Men nu har det kommit litteratur där man har
38
enkla texter, upplagt på enkelt sätt till en åldersadekvat intressenivå. Deckare, men skriven på ett begripligt sätt. I förskoleklassen vet jag inte hur jag ska..där känner jag att man går på känsla, vad de är intresserade av och inte mycket text.
Mats tar även upp vikten av läsningen för de tvåspråkiga barnen och menar att den har en stor betydelse både språkligt och innehållsmässigt. Trots att det finns olika värdegrunder för barnen att fundera över så anser han att alla nog har en gemensam värdegrund, även om barnen tycker att de kommer från andra länder så har man en ganska lik värdegrund. Han berättar också att:
Många av sagorna är skrivna för 100, 200 år sedan, så att alla kan känna igen sig. Nä så att, det är viktigt, jag försöker läsa varje dag! Minst en gång om dagen.
Vidare berättar Mats hur viktigt det är att bearbeta sagoläsningen. Han tycker det är viktigt att samtala med barnen, att barnen får berätta men samtidigt att man får styra det lite. Han tycker att man skulle kunna prata hur mycket som helst i samband med högläsningen men att det skulle ta rätt mycket tid. Barnen har också under lyssnandet gjort sina tankesammanställningar och det räcker för honom. Vidare kan man få barnen att rita eller att göra något helt annat som berör texten.
Med tanke på att förskoleklassen har en del barn som nyligen kommit till Sverige och inte förstår någon svenska alls, uppstår det enligt Mats ibland problem med förståelsen. Enligt Mats är det en utmaning eftersom det rent generellt är svårt då de är en sammansatt grupp:
Det finns de som fattar på direkten och sen är det de som inte förstår när jag läser, de tittar ju lite frågande, åtminstone en eller kanske två. Det är ju svårt, de håller på med sin individuella språkutveckling så att man inte kan peka ut någon specifikt och fråga: Är du med nu Pelle. Det går ju inte, utan de glider ju sakta in i en högre förståelse för varje gång man läser.
Mats menar vidare att det är viktigt att man använder samma vokabulär, att man inte använder ett för nyansrikt språk. Enligt honom finns det sätt att hjälpa de barn som inte förstår genom att nivågruppera barnen och läsa enklare sagor. I hans klass är detta inte aktuellt än men finns tankar kring att göra det.
39
Intervju 4 – Tina
Tina är en av de pedagoger som är tvåspråkiga. Enligt henne är det därför mycket viktigt att arbeta med språket, att barnen lär sig språket rätt. Hon menar också att kommunikationen är det centrala för barns språkutveckling och påpekar även det viktiga i det, dvs. tydlighet i språket och att man bekräftar att man har förstått barnet. Tina anser att barn utvecklar sitt språk dels genom att man pratar med dem, och dels att man arbetar genom sång, ramsor och sagoläsning där barnen får återberätta. Även klappning av korta och långa ord bidrar enligt Tina till att man lär sig att uttala rätt.
Tina anser även att böckerna har en viktig roll i barnens språkutveckling. Att läsa högt för barn bidrar till att de får höra orden samtidigt som de tittar på bilderna. Att läsa och sedan låta barnen berätta bidrar också till att de utvecklar sitt ordförråd och det stärker känslan av att våga prata inför andra. Men valet av vilka böcker som ska läsas grundar Tina först och främst på vilken nivå barnen befinner sig på, ålder och språket:
Just här, den här stadsdelen så har vi mest barn som är tvåspråkiga och så har vi många barn som precis har kommit till Sverige och varit här kanske någon månad bara. Ibland tittar vi i våra böcker och vissa är för de allra minsta typ 2-3 år men den passar vissa barn här för det är där de befinner sig på den nivån, deras språk, tal.
Tina anser även att barnen utvecklar sitt språk genom att man bearbetar böckerna. Det kan vara att man låter barnen rita något i samband med bokläsningen, eller att de får berätta och koppla till sina erfarenheter för att ”många barn känner igen sig: ”Ååh jag har också en
syster, hon är si, hon är så”. Vidare berättar Tina att man kan arbeta utifrån olika teman.
Att man följer upp barnens intressen och väljer böcker utifrån det:
Vi kanske läser en bok och så går det kanske en film på bio och då känner de igen den eller om vi har sett en film så kan vi läsa boken. Barn känner igen många böcker hemifrån också och kopplar det ”ja, men den har jag hemma!”, det är viktigt att de får berätta och känner igen böckerna.
Tina tar även upp vikten av förståelse när man läser för barnen. Boken har enligt henne en stor betydelse för språkutvecklingen. Förstår inte barnet så kan de se på bilder och man kan visa genom att peka:
40
Vi har ett barn här då som inte kan mycket svenska, har man då en bild och visar; det är cykel, och det är bil. Ja, då ser man skillnaden och det är samma sak med färger t.ex. Det är mycket att de kan se tycker jag och att man läser en lättläst bok. Det är viktigt att de ser vad man pratar om, jag känner just att tydligheten betyder jättemycket för de tvåspråkiga, att man visar vad man menar.
Vidare betonar Tina hur viktigt det är att utnyttja de språk man kan. Själv är hon tvåspråkig och tycker det är till en stor hjälp när ett barn kan samma språk som hon själv. Hon kan då förklara på ett enklare sätt och visa att hon förstår vad barnet menar. Hon berättar också att barnen brukar hjälpa till genom att översätta när någon inte förstår.
Sammanfattning
Samtliga informanter anser att nyfikenheten och att man som pedagog uppmuntrar barnen, är det primära för språkutvecklingen. Att man anpassar undervisningen efter deras intresse och framförallt ser till att de utvecklas på sin egen nivå är högst eftersträvansvärt. Informanterna anser även att valet av skönlitteraturen i allmänhet styrs av barnens intresse men också vid introduktion av aktuellt tema arbete. Två av informanterna menar samtidigt att välja skönlitteratur inte alltid är så enkelt. Den klassiska kanon kan många gånger vara svår för tvåspråkiga barn då språket kan tyckas vara för komplicerat. Man kan då börja med böcker som är till för de yngsta barnen samt använda sig av flanosagor, språkpåsar och bilder för att förtydliga innehållet. Det framkommer även att sagoläsningen har stor betydelse både språkligt och innehållsmässigt. Framförallt framkommer det att trots barnens varierande härkomst, framför de 100-200 år gamla sagorna samma värdegrund för alla barn oberoende av ursprung. Eftersom majoriteten av barnen har ett annat modersmål än svenska anser informanterna att det är en stor tillgång att några av pedagogerna kan prata barnens hemspråk då det svenska språket utvecklas parallellt, även barnen är duktiga på att hjälpa varandra då någon inte förstår.
41
Analys
Vi har valt att analysera observationerna samt intervjuerna utifrån våra frågeställningar. Vi kommer i detta avsnitt att analysera resultatet med utgångspunkt från teorier, presenterade i litteraturavsnittet. Vi kommer därför att börja med den första frågeställningen och undersöka hur det som framkommer i observationen förhåller sig till det som pedagogerna säger i intervjuerna.