Intervju med läraren

”Den syn vi har på konflikter påverkar hur vi hanterar dem" (Friberg, 2011a: 53).

1. Hur skulle du beskriva en konflikt?

- "En konflikt...Ja det är när två eller flera personer är oense om något och man inte anpassar sig efter situationen. Man är inte arg, men att man tycker olika. En konflikt är inte bråk, men det kan uppstå bråk, och då är det en konflikt."

Analys av fråga 1

Denna fråga är viktig för att få syn på lärarens tankar kring vad som definierar en konflikt, då detta enligt Friberg (2011a:53) påverkar vår hantering av dem. Läraren ger på frågan ett motsägelsefullt svar, då hon börjar med att konstatera att en konflikt inte är ”bråk”, men när det väl uppstår ”bråk” då är det en konflikt. Vi vet inte riktigt hur vi ska tolka detta, men vi anser att en konflikt inte går att definiera som något som endast resulterar i ”bråk”. Det blir här en definitionsfråga om vad ”bråk” innebär, det är ett begrepp som kan uppfattas på många olika sätt. Man kan tolka en konflikt som ett ”bråk”, men ”bråk” kan även tolkas som resultatet av en konfliktsituation som inte lyckats lösas på något annat sätt.

50

- "Jag är nog ganska konflikträdd och försöker inte att utsätta mig för det. Jag undviker det, för det blockerar känslor och jag blir rädd."

Analys av fråga 2

Svenskar anses allmänt vara ganska konflikträdda, tysta och tillbakadragna i sitt konfliktbeteende medan t.ex. syderopéer anses ha ett betydligt hetsigare konfliktbeteende. Det finns emellertid konfliktälskare och konflikthatare inom alla kulturer; många föredrar en direkt och känsloladdad konfrontation, medan andra ryser inför sådant beteende och visar upp en behärskad och lugn yta som inte på något sätt avslöjar de starka känslor som kan ligga under (Friberg, 2011a: 64).

Genom att läraren definierar sig som ”konflikträdd”, kan vi tolka det som att hon anser konflikter vara något dåligt och något som bör undvikas. Enligt Åberg (1994: 57) finns det dock två olika sätt att se på konflikter. Ett av dem innebär att man anser konflikter vara av ondo och att de till varje pris bör undvikas, det andra innebär att man betraktar konflikter som något naturligt i den mänskliga samvaron och som något med utvecklingsmöjligheter. Genom att läraren anser sig själv vara konflikträdd, får det i sin tur en stor påverkan på elevernas känsla av trygghet i en konflikt. Enligt Ekstrand & Lelinge (2007: 14) kan de vuxna i skolan inte förmedla någon trygghet till eleverna om de inte själva är trygga i situationen, som i detta fall blir konfliktsituationen. Lärarens känslor inför konflikter kommer att avspeglas på hur eleverna känner inför samma sak.

3. Hur skulle du som lärare hantera en akut konflikt?

- "Det finns många olika sätt, t.ex. om det är en konflikt mellan två elever så är det första steget att ta ut eleverna, lugna ner dem och försöka bryta konflikten. Det andra steget är att sätta sig ner och diskutera. Att ta reda på vad det är som är början till det. Jag använder ofta dramatiseringar för att ta reda på det. Ställer frågor till eleverna som: "Vad gjorde du då?" och så får de visa vad som hände på kroppen..."Var kom bollen då?" (Läraren utför dramatiseringar för att visa hur det går till när hon gör det med eleverna). Konflikten blir tydlig genom dramatiseringen, för ibland vet inte eleverna vad det är."

Analys av fråga 3

Vi kan tolka det läraren säger som att hon använder sig av traditionell konfliktlösning (TDR) i det avseende att hon väljer att gå in och avbryta en konflikt. Hon tar på så sätt över ansvaret som konflikt lösare, hon blir en tredje part som ska avgöra vad som rätt

51

och fel. Istället för att använda denna metod kunde hon valt att hantera konflikten med hjälp av en alternativ konfliktlösningsmetod (ADR). Ilse Hakvoort (2011: 31) skriver både om TDR och ADR som konfliktlösningsmetoder. ADR innebär att läraren går in som en tredje part och hjälper de inblandade att föra konflikten framåt, genom att återupprätta kommunikationen och samarbetet mellan parterna. Det finns många olika metoder inom ADR (se vårt kap. 2.6).

Eleonore Lind (2001), författare till boken Medkompis, medling och konflikthantering i

skolan, skriver:

Ofta försöker man att hålla sig till enbart fakta, alltså det som redan har hänt. Man glömmer lätt bort eller vill inte fråga hur människor känner sig, speciellt då det rör sig om starka känslor, exempelvis vrede. (10-11)

Läraren svarar att hon använder sig av dramatisering för att förstå början till konflikten, men enligt Lind (2001) kan detta i vissa situationer vara irrelevant. Det kan i en konfliktsituation vara viktigare att ta reda på hur de inblandade känner sig och fokusera på svåra känslor som ibland kan vara svårare att hantera. Att hantera konflikter genom att fokusera på de inblandades känslor skulle kunna ingå i en metod inom ADR.

Drama som konfliktlösningsmetod kan dock också enligt Grünbaum och Lepp (2005) vara ett positivt sätt att närma sig en konfliktsituation. De skriver:

Genom att rollspela sina egna konflikter får parterna tillgång till en total upplevelse av problemet, tankar och känslor, de får möjlighet att utforska alternativa handlingssätt och deras konflikter. Att kunna leva sig in i andras situation är en nödvändig förmåga i dramapedagogikens grunder. (9-10)

4. Arbetar du något i exempelvis klassrummet med eleverna för att förebygga konflikter?

- "JA! Kompissamtal. Och vi har en fjäder som går runt när vi sitter i ring efter raster, då eleverna kan prata om vad som hänt på rasten, om någon konflikt har uppstått eller så. Då eleverna kan berätta om de har hjälpt till att lösa en konflikt någon gång."

52

Läraren är här snabb med att svara att de använder sig av kompissamtal som ett sätt att förebygga konflikter. Det blir dock här oklart vad läraren menar med kompissamtal, då det är ett begrepp hon väljer att inte förklara närmre. Vår syn på kompissamtal, eller ”kamratmedling” (se vårt kap. 2.5.2.3) är genom vår forskning i ämnet dock att det är en konflikthanteringsmetod och inte ett sätt att förebygga konflikter. Vi kan inte veta hur läraren ser på kompissamtal, hennes definition eller om hon har adekvata kunskaper i ämnet, då hon väljer att inte utveckla sig närmre i frågan.

Gör ni det ofta?

- "För sällan, men det skulle helst vara en gång i veckan. Vi använder oss av kompissamtal. Konflikter uppstår ofta av sådant som de ser på tv, dataspel. De måste agera ut på något/någonstans. Men tjejerna blir sura. För så är det ju! Det finns olika typer av konflikter, pojkkonflikter och tjejkonflikter."

Analys av följdfråga

Läraren svarar här att hon anser att de arbetar alldeles för lite med konflikthantering och att hon helst skulle vilja ha det en gång per vecka. Vi anser att det är tråkigt att läraren känner så, då vi tycker konflikthantering är en viktig del av livet, elevers kunskaps- och lärandeutveckling. Vi anser att konflikthantering bör ingå i och vara en självklar del av undervisningen på alla skolor. Det är intressant att läraren säger att konflikter ofta uppstår av sådant de ser på tv och när de spelar dataspel och att de måste agera ut detta på något. Vi tolkar det som att detta gäller pojkar då hon säger att ”Men tjejerna blir sura. För så är det ju!”. Vilket är intressant ur ett genusperspektiv, då läraren har förutfattade meningar om vad som är typiskt för pojkar respektive för flickor och att konflikter på så sätt är bundna till pojk- och tjejkonflikter.

5. Vems ansvar anser du det vara att hantera och försöka lösa en konflikt som uppstår i skolan/klassrummet?

- "Den vuxne, för barnen kan inte själva, på rasterna är det rastvakterna. Men ibland gör den inte det och då får klassläraren ta det och då använder vi oss av dramatiseringen. Eller att de får sätta sig själva ute och lösa den och det är de duktiga på. Men vi har många konflikter. Vi har gått många småkurser som handlat om konflikthantering. Vi har haft en nyckelring med fyra frågor på som vi använde oss av på rasterna om det uppstod någon konflikt. Tycker jag kan alldeles för lite och skulle vilja mycket mer men

53

man får använda det man har. Förr var det tydlig hierarki men idag är den som bortblåst, en liten unge kan se sig som likvärdig som en vuxen och så var det inte förr."

Analys av fråga 5

Läraren börjar med att motsäga sig själv, då hon konstaterar att barn inte kan lösa konflikter själva, men samtidigt säger att eleverna är duktiga på att lösa dem själva. Det blir här svårt för oss att tolka vad hon egentligen anser ha ansvaret i att hantera konflikter. Vi anser att elever har stor kompetens när det gäller konfliktlösning så länge de fått de rätta verktygen för detta. Hakvoord (2011: 50) skriver:

Det är vanligt att höra lärare i skolan prata om rätt och fel i stället för att låta eleverna berätta om sina upplevelser och ge dem verktyg för att lösa eller hantera konflikten på egen hand.

Vi har i vårt kapitel om olika konflikthanteringsmetoder (2.6) gett exempel på metoder för hur elever själv kan hantera och lösa konflikter. Ett exempel på detta är

kamratmedling. Läraren anser sig även ha för lite kunskaper i ämnet konflikthantering.

Detta kan vi hänvisa till en studie som Lärarförbundet (2005) gjort (se vårt kap. 1) om vad lärare anser om sin kunskap och utbildning i ämnet. I studien framgår det att 78% av 1291 deltagande lärare anser sig behöva mer kunskap inom området.

6. Hur viktigt tycker du att det är att arbeta med konflikthantering i klassen (som en del av undervisningen)?

- "Jag tycker det är jätteviktigt, men jag tycker det görs alldeles för lite. Drama. SET, det har vi haft ända upp i högstadiet. (Sandra förklarar vad SET är och att det använts i fängelser.) Det är ART som används i fängelse, det är det jag är utbildad i men det krävs att man jobbar mycket med det för att det ska ge resultat. Men vi har inga resurser i skolan. ART i fängelse. SET Social Emotionell Träning. På livskunskapen som eleverna hade innan, det var jättebra, så använde de (lärarna) sig av SET. Sitta i ringen och lära sig sociala kunskaper bla."

Analys av fråga 6

Här poängterar läraren åter igen hur viktigt hon tycket att det är med konflikthantering i undervisningen. Vi kan inte annat än undra och ställa oss frågan; hur stort ansvar har

54

läraren själv i att inkorporera konflikthantering i sitt eget klassrum? Hon gör sedan en jämförelse mellan de olika metoderna SET och ART (se vårt kap. 2.6.6, 2.6.7) och är osäker på vilket som är vilket.