Nonviolent Communication

Nonviolent Communication (NVC) blev känt i Sverige under 1980-talet och är mest känt som ”giraffspråket”. Giraffen syftar här till att man ska ha förmågan att ”sticka ut halsen” och säga sina åsikter, känna empati/inlevelse, samt uttrycka kvaliteter i kommunikation som medverkar till kontakt. NVC är ingen modell eller teknik utan den bygger på ett förhållningssätt och det är avgörande med vilken avsikt man använder den. NVC:s förhållningssätt bygger på att skapa kontakt och på hur man kan undvika missförstånd, underlätta kommunikationen och bidra till ömsesidiga lösningar på konflikter. Det är ett sätt att hantera och förstå konflikter med stor respekt gentemot varandra då NVC speglar grundläggande mänskliga värderingar. Inom NVC anses konflikter vara något naturligt då vi alla är olika. Men att konflikter är något som kan hanteras, ofta är berikande och leder till balans, utveckling och förståelse är centralt

39

enligt Göthlin & Widstrand (2011c: 128). NVC erbjuder faktiska sätt att gå till väga för att hantera och förebygga konflikter när de är ett faktum (Göthlin & Widstrand, 2011c: 127). Utmärkande för NVC är att man utgår från människors olika behov för att skapa kontakt och bättre förstå varandra och att kunna uttrycka och identifiera sina egna samt andras behov. NVC utgår från att människor är ömsesidigt beroende av varandra och att vi bidrar till varandras upplevelser. Vi bidrar också till att den vi kommunicerar med mår bättre eller sämre genom vår kommunikation och våra handlingar. Vi ansvarar för våra egna handlingar och avsikter men inte för den andra partens reaktioner (Göthlin & Widstrand 2011c: 135).

En av NVC:s grundstenar är att tydligt uttrycka egna behov och önskningar i en situation och att lyssna efter andras behov och önskningar. Avsikten med modellen är att bilda kontakt mellan parter och få hjälp till ömsesidiga kommunikationsprocesser. NVC har tre steg som syftar till att skapa kontakt i all kommunikation. Första steget är att uttrycka mig ärligt om vad jag ser, hör och att jag reagerar utifrån att mina behov inte blir tillfredsställda och vad jag vill att andra gör. Andra steget är att lyssna med

empati på den andre parten för att få kontakt med de behov som influerar den att agera

så som den gör. Det tredje steget handlar om självempati, att lyssna på sig själv för att ta reda på sina egna behov som finns i nuet. Detta är i sin tur tänkt att leda till att man känner sig mindre orolig och får klarhet i hur man ska gå vidare i dialogen. När det gäller NVC och medling så ska man utgå ifrån att båda parterna behöver bli förstådda och att båda parter behöver lika mycket omtanke. Några punkter att tänka på vid NVC- medling är enligt Göthlin & Widstrand att:

• Medlaren fokuserar på att skapa kontakt mellan de olika parterna genom att hjälpa dem att höra och uttrycka varandras behov i konfliktsituationen (inte att försöka hitta en lösning eller att förstå bakgrunden till bråket)

• Medlingen grundas i att kontakten kring parternas olika behov skapar möjligheter för att hantera konflikten. En energi som underlättar till att hitta en lösning frigörs om parterna kan förstå och lyssna på varandra.

• Medlaren ska vara neutral genom att inte välja någon av parternas sida.

• Medlaren bidrar till kommunikation mellan parterna och finns som stöd för båda parterna under samtalet/samtalen. (2011c: 141)

Göthlin & Widstrand (2011c) skriver också att NVC har några riktlinjer för vilka förmågor som en medlare bör ha för att medla:

40

• Att på ett tydligt sätt leda samtalet så att parterna hör och förstår varandras behov.

• Att översätta parternas tolkningar och bedömningar till behov och känslor. • Att kunna ingripa och visa empati gentemot parterna så att samtalet kan fortgå

om parterna ”fastnar” i diskussionen. (144)

Några riktlinjer som NVC föreslår vid all konflikthantering är att:

• Skilja observationer från tolkningar och bedömningar • Uttrycka sina egna behov

• Lyssna efter andras behov

• Fråga sig om behoven har uppfattats korrekt

• Ge människor den nödvändiga empati som de behöver för att kunna lyssna på andras behov

• Omformulera parternas förslag till lösning till ett språk så att alla parterna förstår. (144)

Några riktlinjer som NVC föreslår att man undviker vid konflikthantering är att:

• Tvinga fram en lösning, för då kommer konflikten att återuppstå i andra

• Använda sig av straff eller hot, då det bara ger lösningar som grundar sig på rädsla

• Lägga skulden på någon, då betyder det att någon annan ansvarar för sina egna känslor

• Ge moraliserande omdömen då det bidrar till skamkänslor. (Göthlin & Widstrand 2011c: 147-148)

41

3 Vad står det i styrdokumenten?

I Lgr 11 (Skolverket, 2011) står det ingenting direkt om konflikter och konflikthantering utan vi får läsa mellan raderna, exempelvis att ”skolan skall lära eleverna att få förståelse för andra människor och att samspelet med andra ska stimuleras”. Men vi kan direkt i det inledande avsnittet om värdegrunden upptäcka hur viktigt det är att respektera andra individer, och att ett av skolans viktiga uppdrag är att förmedla detta till eleverna. I läroplanen poängteras också vikten av att skolan effektivt ska jobba mot att förebygga alla former av kränkande behandlingar.

Hakvoort (2011.22) skriver att det skulle hjälpa lärare och alla som arbetar i skolvärlden om konfliktsituationer finns med som en grundtanke i styrdokumenten.

42

4 Tillvägagångssätt och empirisk studie

I detta kapitel beskriver vi vårt metodval och vår urvalsgrupp samt varför vi valt att utgå från just dessa.