Intervjuer med fyra elevgrupper

I följande kapitel har vi sammanfattat resultatet av våra intervjuer med de 21 elever från lärarens klass. Vi delade upp eleverna i fyra elevgrupper dels för att få igång bättre diskussioner med eleverna samt att låta alla elever komma till tals. Frågorna vi ställde till eleverna är samma frågor som vi ställde till läraren, fast omformulerade. Första frågan vi ställde var: Hur skulle ni beskriva en konflikt? Vad är en konflikt? Eleverna hade många olika och intressanta förklaringar och svar på frågan, några av dem var:

-”Att man bråkar och sånt.”

- "Man slåss."

- "Någon har slått sig och försöker lösa det."

- "Eh, olycka...när man slår sig."

- "När man är inne i bråk och måste reda ut någonting."

Analys av fråga 1

Vissa av eleverna är osäkra på vad en konflikt är medan de allra flesta påstår att det handlar om bråk eller när man slagit sig. Endast en elev nämner att det är något man ska försöka lösa. Genom att kunskapen om konflikter inte verkar vara så stor i klassen blir en intressant tanke hur mycket de pratar om konflikter i klassrummet. Dock har läraren i föregående intervju sagt att de arbetar med konflikter alldeles för sällan. Då läraren också visar osäkerhet vad gäller att definiera begreppet konflikt kan vi dra slutsatsen att både läraren och eleverna behöver arbeta mer med begreppen och på så sätt få ökad kunskap och förståelse i ämnet.

55

Andra frågan vi ställde var: Hur känner ni er efter en konflikt? Några av eleverna svarade:

- "Dåligt."

- "Ledsen."

- "Arg. "

- "Riktigt arg. "

- "Ledsen, om jag har bråkat med någon."

- "Inte bry sig."

- "Att man tycker det är jobbigt."

- "Jag skulle bara stuckit till fotbollsplanen och spelat fotboll. Jag orkar inte höra det."

- "Jag skulle blivit ledsen."

Analys av fråga 2

Elevernas svar indikerar olika känslor som kan uppfattas som jobbiga, så som att de blir ledsna eller tycker något är jobbigt. En av eleverna använder också regression (se vårt kap. 2.5.5) som ett sätt att hantera konflikter då han väljer att lämna konflikten och ägna sig åt något annat.

Tredje frågan vi ställde var: Vad gör ni om ni hamnar i en konflikt i klassrummet? Eleverna svarade:

- "Säga till" Vem? "Fröken"

- "Jag skulle inte bry mig...inte bry mig om han säger dumma grejer."

- "Jag tror nog att vi skulle ha sagt "Det var inte jag!"."

- "Säger till läraren:"

- "Skrattar och säger till läraren. Jag känner mig glad om vi löser det. Annars om vi inte löser det så sticker jag iväg."

- "Sagt till en fröken."

56

- "Om någon har sett det kan dem hjälpa till och lösa det."

- "Man kan försöka lösa det själv först."

- "Men helst inte för då kan man själv hamna i bråk."

Men om fröken inte kan lösa det, vad gör ni då? Tycker ni alltid likadant som fröken?

- "Nää, men det händer inte. Då går det inte att lösa..."

Analys av fråga 3

De flesta eleverna nämner fröken som ett hjälpmedel vid konflikter i klassrummet. Detta förtydligar bilden av att de inte fått tillräckligt många olika alternativ till att lösa konflikter på egen hand, utan väljer istället att ta hjälp av läraren. Dock finns det elever som påpekar vikten av att lösa konflikter på egen hand och likaså hjälpa kompisar att lösa konflikter.

Den fjärde frågan vi ställde var: Jobbar ni/lär ni er något om hur man kan göra för att

inte få några konflikter i skolan? Eleverna svarade:

- "Ja, lite då och då."

- "Bibbi (läraren) säger att vi ska göra så och inte bry oss om det."

- "Nej."

- "Ja, ibland."

- "Nääe:"

- "Inte gå till skolan."

- "Jag tycker om läraren inte vet vad som hänt så säger man inte det, tjallar inte för då får läraren inte reda på det."

- "Nää, fröknarna vet inte om konflikter, för de vet inte vad som hänt."

Analys av fråga 4

Det är här tydligt att eleverna inte arbetar särskilt mycket med konflikter och förebyggandet av dem, då de inte ger något entydigt svar om vad eller hur mycket de faktiskt gör i ämnet. Några elever säger till och med att de inte lär sig någonting alls om konflikter och konflikt förebyggande.

57

Femte frågan vi ställde var: Vem tycker ni att det är som ska lösa, ta hand om, prata om

konflikten som uppstår i skolan?Några av eleverna svarade:

- "En kompis"

- "Och sen om det inte funkar så tar vi in en fröken."

- "Fröken."

- "Ja, bara fröken...har dem inte tid o så så får vi lösa det själva."

- "Elevrådet."

- "Elevrådet och fröken."

- "Nu har vi elevråd och då får vi säga vad vi tycker i klassen och så tar dem upp det på klassrådet."

- "Fröken eller kompisarna."

- "Läraren och kompisarna."

Analys av fråga 5

Eleverna ger på denna fråga lite olika svar. Vi kan av deras svar dock utläsa att det hade varit lämpligt i denna klass att introducera och utbilda eleverna i metoden kamratmedling (se vårt kap. 2.6.1). Detta kommer vi fram till genom att många av eleverna svarar att de skulle ta hjälp av en kompis, elevrådet eller att de skulle försöka lösa konflikten själva. Det faktum att de har ett elevråd på skolan, och att eleverna känner att de kan vända sig till dem tyder på att skolan vilar på demokratiska grunder. Där eleverna har chansen att uttrycka sina känslor och åsikter.

Den sjätte och sista frågan vi ställde var: Tycker ni att det är viktigt att ni få lära er om

olika sätt hur man kan lösa konflikter i skolan? Eleverna svarade:

- "JAA!"

- "Ja."

- "Innan hade vi livskunskap och då pratade vi om det jättemycket!"

58

- "Sådär men vi lär oss aldrig det."

- "Ja vi lär oss att säga det vi tycker."

- "Dem säger att vi ska lära oss hur man löser konflikter men vi gör det aldrig. Vi lär oss aldrig det."

Analys av fråga 6

De flesta av eleverna anser att det är viktigt och att de vill lära sig mer om konflikthantering. Detta tycker vi borde vara en tydlig signal till läraren om att verkligen ta in konflikthantering som en naturlig del i undervisningen och i klassrummet.

59

6 Slutdiskussion

Syftet med vår studie var att få utökad kunskap i och runt begreppen konflikt och konflikthantering. Vi ville även hitta teorier för hur man som lärare kan arbeta förebyggande med konflikter, och finna metoder att använda sig av när konflikter uppstår i klassrummet. Vår studie har resulterat i mer en förståelse för komplexiteten runt de olika begrepp vi arbetat med så som konflikt, konflikthantering och

konfliktlösning. Det har även blivit tydligt för oss den svårighet det medför när man som lärare ska försöka hitta någon slags universell metod som fungerar för alla när det gäller arbetet med dessa begrepp. Vi har kommit fram till att det finns ingen metod för hanteringen av konflikter som fungerar i alla klassrum, det finns heller ingen metod som fungerar för alla lärare eller för alla elever. Det finns dock mängder av olika alternativ på metoder och teoerier till förfogande.

Det har i arbetet med de elever och lärare vi observerat och intervjuat blivit tydligt att begreppet konflikt är inte någonting som betyder samma sak för alla. Synen på vad som definierar en konflikt kan skilja sig markant från person till person, och även synen på hur man bör hantera dem. Alla personer i vår undersökningsgrupp hade dock

gemensamt viljan och nyfikenheten att lära sig mer om dessa begrepp och de hade alla uppfattningen att konflikthantering är någonting som är viktigt och som bör få mer tid i klassrummet.

Vi anser efter arbetet med denna studie att man som lärare har ett visst ansvar att utbilda sig själva i området om konflikter och samtidigt hitta olika sätt för eleverna att arbeta med de här begreppen. Vi anser med stöd av bland andra Ilse Hakvoort och Birgitta Friberg (2011) att arbetet med konflikter börjar inom varje människa, och då hur viktigt det är att undersöka associationer kring ordet konflikt. Som lärare blir det då extra viktigt att våga ta det här arbetet med sig själv innan man ska arbeta med sina elever. Den syn vi som lärare har på konflikter påverkar hur vi hanterar dem, och den

uppfattning vi har kring konflikter och konflikthantering kan i mycket hög grad komma att speglas på våra elever.

60

Vi väljer att avsluta med ett citat från Wahlström, Gunilla (1996:90):

”Vi kommer alltid att leva med konflikter, såvida vi inte lever helt utanför ett socialt

sammanhang, eller gör oss så intetsägande att vi inte hyser en enda personlig åsikt och förnekar våra behov i relation till andra.”

61

7 Referenser

Davies, Lynne. (2004). Education and Conflict. Complexity and Chaos. London: Routledge-Palmer.

Deutsch, Morton. (2000). Cooperation and competition. San Fransisco, Joessey-Bass Publishers.

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007) Klassen som Gud glömde. InterGraf AB, Malmö.

Ellmin, Roger. (1985) Att hantera konflikter i skolan. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Ellmin, Roger. (2008) Konflikthantering i skolan – den andra baskunskapen. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Friberg, B. (2011a). Konflikthantering i proffessionellt ledarskap. Kap. 3,

Grundläggande konfliktkunskap. Sidor: 53-86. Polen:Tryck Dimograf.

Friberg, B. (2011b). Konflikthantering i proffessionellt ledarskap. Kap. 4, Centrala

färdigheter. Polen: Tryck Dimograf.

Grünbaum, Anita. & Lepp, Margret. (2005). DRACON i skolan. Drama,

konflikthantering och medling. Lund: Studentlitteratur.

Göthlin, Marianne & Widstrand, Towe. (2011c). Konflikthantering i professionellt

ledarskap. Kap. 5, Nonviolent Communication. Sidor: 127- 148. Polen: Tryck

Dimograf.

Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta. (2011). Konflikthantering i professionellt ledarskap. Polen: Tryck Dimograf.

Hakvoort, I. (2011). Konflikthantering i proffessionellt ledarskap. Kap. 2, Skolans

uppdrag och konflikthantering. Polen: Tryck Dimograf.

Hareide, Dag. (2006). Konfliktmedling. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, Jan (1998) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. s. 199- 201 Studentlitteratur, Lund.

Kolfjord, Ingela (2009). Konflikthantering i skolan. Kamratmedling framför

nolltolerans. Bokbox förlag.

Kostiainen, Arja. (2011d). Konflikthantering i professionellt ledarskap. Kap. 7. Medling

i skolan. Polen: Tryck Dimograf.

Lind, Eleonore (2001). Medkompis, medling och konflikthantering i skolan. Finland: WS Bookwell.

62

Lundström, Agneta (2008). Lärare och konflikthantering – En undersökande studie ur

ett könsperspektiv. Umeå universitet, fakulteten för lärarutbildningen.

Utas Carlsson, Karin. (2005:50) Lära leva samman. Undervisning i konflikthantering.

Teori och praktik. Göteborg: Konfliktlösning i skola och arbete.

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. Stokholm: Fritzes.

Wahlström, Gunilla (1996:90) Hantera konflikter - men hur? Metodbok för pedagoger. Malmö: Team offset & media

Wahlström, Gunilla (2005). Samspel och ledarskap Malmö: Runar förlag.

Wennberg, Bodil & Norberg, Sofia (2004:96-108) Makt, känslor och ledarskap i

klassrummet. Hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Finland: WS Bookwell.

Åberg, Karin (1994) Bland stjärnor och syndabockar, om hur man skapar ett gott samarbetsklimat i klassrummet. Fälths Tryckeri, Värnamo. 12-13.