Medling

Medling är en form av konflikthantering och det finns olika typer av medling, vi beskriver några av dem i följande kapitel. Arja Kostiainen (2011d) beskriver skriver medlingens positiva effekter så här:

Medlingens positiva effekter beskrivs ofta som att den förändrar de inblandades inställning till konflikten och sätten hur de interagerar med de inblandades inställning till konflikten och hur de interagerar med varandra. Medling återupprättar

31

känslan av värde och styrka hos de inblandade samt förmågan att hantera problem. (180)

Hakvoort (2011:32) skriver: “Medling och konflikthantering stödjer båda parter oavsett vilken part som är starkast från början och oavsett vilken part som anses vara orättvist behandlad.”

2.5.2.1 Skolmedling

Skolmedling innebär att alla lärare och elever lär sig konflikthantering och övar på samarbete för att kunna utföra medling. Skolmedling ska prägla hela skolans kultur och alla parter för att bli en hållbar och långsiktig förändringsprocess enligt Arja Kostiainen (2011d:181). Skolmedling är en annan form av konflikthantering och Grünbaum & Lepp (2005) menar att det är ett bredare begrepp än kamratmedling. Skolmedlingen ska genomsyra skolan och engagera alla i skolan, det ska vara en långsiktig förändringsprocess och ett led i demokratiseringen av skolan. Det ska vara ett skolklimat där eleverna har självförtroende och där de vet att de kan handskas med konflikter på ett konstruktivt sätt. Men för att uppnå ett sådant skolklimat krävs det att skolledning och personal helhjärtat engagerar sig och att synen på konflikter förändras från straffande till ett problemlösande förhållningssätt.

Linda Marklund (2007:61) menar att sättet hon arbetar med konflikter genom skolmedling är en korsning mellan transformativ medling och avtalsorienterad medling. Transformativ medling utgår från att en konflikt handlar om en försämring av mänskliga interaktioner, trasiga sociala relationer, medan avtalsorienterad medling utgår från att konflikten får resultat som inte tillgodoser behov eller intressen.

32

2.5.2.2 Elevmedling

Hareide (2006:181) skriver om Elevmedling då några elever utbildas i att kunna medla mellan elever och mellan elev/lärare. Här är det medlaren som styr själva processen, medan parterna bestämmer hur utgången ska se ut. Här är det skolans ledning i samarbete med några lärare som har huvudansvaret för att detta fungerar på skolan.

2.5.2.3 Kamratmedling

Kamratmedling innebär att eleverna själva reder ut och löser konflikten tillsammans

med en opartisk kamratmedlare. Kolfjord (2009) har forskat och skrivit boken

Konflikthantering i skolan: Kamratmedling framför nolltolerans. Boken handlar om

konflikthantering i skolan och speciellt kamratmedling, vilket innebär en metod där eleverna själva får hantera sina konflikter.

Kamratmedling syftar till att reparera relationer, där medlaren styr processen och inte resultatet. Målet med kamratmedling är att minska konflikter och att erbjuda barnen problemlösande förmågor. Kamratmedlare utbildas i kommunikation och medlingskunskaper där barnen ses som aktörer. Grundreglerna i medling är att deltagarna ska vara villiga att lösa problemen, tala sanning, ta ansvar för att reda ut problematiken och hålla medlingssituationen konfidentiell. Kolfjord (2009) skriver även att i Norden brukar man tala om de fem F:en. Medlingen ska vara fredlig, frivillig, förtrolig, försonlig och faciliterande. Faciliterade innebär att medlaren lägger fram det så att parterna själva kan hitta en lösning.

Enligt Kolfjord (2009) så ska barnen skriftligt ansöka om att bli medlare på skolan och de som ansökt om detta får under två dagar gå en medlingsutbildning för att sedan legitimeras vid en högtidlig ceremoni inför lärare och övriga elever på skolan i början av höstterminen. Kravet som ställs på eleverna för att de ska få lov att vara

33

kamratmedlare är att de ska vara goda föredömen. De medlare som inte lever upp till att vara goda föredömen får en varning och om de sedan fortsätter att bryta mot att vara en god förebild får de inte vara medlare längre. Medlarna medlar en gång varannan vecka på rasterna. De arbetar två och två då en medlar medan den andra observerar. Kamratmedlarna använder sig av en medlingsstege när de ska lösa konflikter mellan de barn som är involverade. Medlingsstegen består av 10 olika steg som medlarna ska gå igenom med parterna i konflikten och tillsammans komma överens om en lösning. Efter varje medling skrivs en medlarrapport om vad som har hänt.

Kamratmedling innebär att eleverna själva bidrar till konfliktlösningar på skolgården. Det är en framtidsorienterad konflikthanteringsmetod som bygger på att barnens relationer efter bråk ska repareras och man vill även förhindra att bråken ska uppstå igen. Det är frivilligt att vara medlare och verksamheten bygger på att man ska ha bra uppförande gentemot sina kamrater, inga barn ska vara utanför, man ska hjälpa varandra, ha förståelse för olikheter och vara rättvis.

2.5.2.4 Arja Kostiainens medlingsmodell

En medlingsmodell som Arja Kostiainen (2011d:183-188) använder sig av, grundar sig i fyra faser: (1) Vad hände? (2) Hur kändes det? (3) hur skulle du vilja ha det i stället? (4) Vad är möjligt att göra?

Fas 1 – Vad hände?

Parterna samlas i ett rum där inget kan störa deras koncentration, vilket synliggör vikten av att stanna upp, tänka efter och att samtala med varandra. Detta är tänkt att visa att konflikten tas på allvar istället för att stå i en korridor och försöka medla med många eventuella störningar runt omkring. Varje part framför sina versioner av händelseförloppet i turordning, då en part pratar i taget utan att bli ifrågasatt eller avbruten. Versionerna av händelsen kan här i första fasen vara mycket olika och inte alls påminna om varandra. Händelsen upplevs olika på grund av att människor är olika

34

och att ingången i konflikten kan se olika ut för de olika parterna. Men att just deras version upplevs vara den riktiga är något parterna har gemensamt i en konfliktsituation. I denna fas förväntar man att eleven kan framföra sina egna upplevelser, sin egen talan och sin egen ”sanning”, det är här viktigt att flera ”sanningar” får existera samtidigt. Medlaren roll är att stämma av, fråga så att denna uppfattar det rätt. För att medlaren ska kunna göra detta så krävs det att denna lyssnar aktivt, förberedd på att ställa frågor som hjälper eleven att hitta rätt ord och få fram sin mening. Medlaren har inte rätten att avgöra vad som är rätt eller fel, vems utsaga som är den mest trovärdiga utan ska ge eleven en identitet som en växande och ansvarstagande individ som äger och är delaktig i sin egen konflikt (Kostiainen, 2011d: 183).

Fas 2 – Hur kändes det?

Medlare ska försöka identifiera konfliktens bakomliggande känsla och hjälpa parterna att uttrycka sina egna känslor. Medlaren kan ställa frågor som: Hur kändes det när du inte fick delta? Blev du arg/besviken/ledsen när…? Att sätta ord på en autentisk känsla kan vara svårt då känslor ofta är svåra att identifiera och därmed sätta ord på. När man känner sig upprörd i en konfliktsituation kan känslorna vara mycket intensiva och komplexa och därför svåra att verbalt ge uttryck för. I denna fas är medlarens viktigaste uppgift att hjälpa parterna att sätta ord på och identifiera sina känslor. Man kan använda sig av isbergsmetaforen, d.v.s. att det finns mer under ytan än vad som syns med blotta ögat. Därför är det viktigt att komma under ytan och uppfatta det omedvetna och osynliga i konflikten och som oftast är grunden till konflikten. Lyckas medlaren få fram dessa underliggande känslor så kan en lösning på konflikten framträda. Parterna lär sig förstå sig själva samt motparten, de lär sig att människor är olika och reagerar på olika sätt. En tolerans hos och mellan eleverna framträder och ökar. I denna fas tillåts jobbiga känslor och värderingar att komma till ytan.

Fas 3 – Hur skulle du vilja ha det i stället?

Här ställer medlaren frågor om hur parterna skulle vilja ha det istället. Här ska parterna vilja börja samarbeta med varandra. Här syns parternas samarbetsförmågor och de sätts eventuellt på prov. En ny konfliktidentitet kan ta form och här uppmanas eleverna att komma med konstruktiva förslag som till exempelvis att vara hjälpsam, kreativ och påhittig.

35 Fas 4 – Vad är möjligt att göra?

Då alla parternas förslag och idéer lyfts fram så är det dags att enas och komma fram till en gemensam lösning som passar alla parter. Medlaren uppmanar parterna att tänka efter vilka förslag som är genomförbara. Förslagen prövas och diskuteras. Det viktigaste här är att det finns en gemensam strävan efter förståelse och acceptans oavsett vad man kommer fram till. Denna strävan syftar till reflektion snarare än till beslut.

2.5.2.5 Medlingens historia

På 1970-talet började man använda sig av meditation och alternative dispute resolution (ADR) som alternativ till dyra rättegångar. I Sverige har medling blivit mer populärt under de senaste åren. Motiveringen till användandet av medling varierar i olika länder. I Europa framstår rättvisan som reparativ i stället för straffande. Reparativ rättvisa utgår från de styrkor som de inblandade parterna har och denna rättvisa uppnås genom att båda parter aktivt deltar i medlingen så att konflikten löses i stället för att någon agerar domare. För att detta ska uppnås krävs en tydlig dialog och ett klart samarbete mellan parterna, samt en tredje part som bidrar till att hitta en lösning (Kostiainen, 2011d: 180). Arja Kostiainen (2011d: 181) skriver även att förändringen från det auktoritära skolsystemet till ett mer demokratiskt skolsystem har inneburit att konflikter blivit öppnare. Att i stället för att anse konflikter som disciplinproblem så ses det idag som en utgångspunkt för samarbete, förhandling och lärandetillfälle.