Den 17 december 2007 genomfördes en Intervju med Patricia Petersson som är Gardefalk & Co:s bostadsrättsmäklare. Hon studerade till fastighetsförvaltare i första kullen av Fastighetsföretagandeprogrammet i Malmö. Hon poängterar att den är en väldigt bred utbildning på 120 poäng (motsvarande 180 ECT) men att de kanske inte går så mycket på djupet som man gör i en vanlig ekonomiutbildning. ”Sen efter det hade jag ju alltid velat bli mäklare, så då kompletterade jag med marknadsföring, beskattningsrätt med mera och med de kurserna kunde jag bli registrerad fastighetsmäklare.” Hon berättar att hon gjorde dessa kompletteringar i Växjö och Kalmar.
Hon började som fastighetsmäklare i januari 2002 på Föreningssparbankens Fastighetsbyrå i Kalmar och har varit verksam där under hela sin karriär som fastighetsmäklare. Byrån bytte sedermera, i februari 2006, namn till Gardefalk & Co. Hon berättar att det dock mer eller mindre bara var namnet som byttes och att det är samma lokaler och kollegor.
Peterssons generella uppfattning om Kalmars bostadsmarknad är att det varit en fantastisk utveckling, speciellt de senaste två åren då hon säger att priserna skjutit i höjden. Hon tillägger att det är lugnare på bostadsmarknaden under slutet av året, vilket märks runt juletid, men att det börjar ta fart igen under januari.
Hon säger att hon märkt att det prismässigt lugnat ner sig lite men att de fortfarande går upp även fast det inte stiger i samma hastighet som tidigare. Hur tror att utvecklingen de närmaste åren kommer att ligga på den nuvarande nivån och så sakteliga gå uppåt. Dock menar hon att det är svårt att göra en generalisering för hela
staden. De centrala lägenheterna ser fortfarande en otrolig värdeökning i större utsträckning än till exempel Norrliden och Djurängen där hon märkt att det lugnat ner sig lite. Men hon tror att det fortsätter upp och menar på att det är brist på lägenheter. Trots att det byggs mer nu än tidigare så konkurrerar dessa ändå inte med befintliga bostäder som finns då nyproduktion är mycket dyrare. Och det tar tid för nybyggnationsprojekt att gå igenom, vilket hon ser som ett problem. Hon nämner exemplet vid Vasallparken där CA Fastigheter flera år arbetat med ett bostadsprojekt som nu äntligen är långt gånget.
I inbördes rangordning mellan olika stadsdelar efter hur pass attraktiva de är menar hon att det centrala området är det mest attraktiva följt av Söder, Oxhagen, Funkabo och Norrliden. Dock är problemet med centrala Kalmar att det finns få bostadsrättsföreningar men påpekar att det börjat ombildas lite mer. Hon uppskattar att de senaste åren skett ett femtal ombildningar, ”… men det är ju ändå inte mycket om man jämför med storstäderna där det är väldigt vanligt att fastighetsbolagen säljer av sitt bestånd.” Och med tanke på det magra utbudet menar hon att priserna blir därefter också. I området Söder är det svårt att få lägenheter då det finns väldigt få att tillgå, speciellt stora lägenheter. ”På södra området är beståndet ganska magert”. Området karaktäriseras främst av många ettor och tvåor. De få större lägenheterna, till exempel treor, kommer ut på marknaden väldigt sällan. Men i Oxhagen, Funkabo och Norrliden är det mycket lättare att hitta lägenheter. Norrliden till exempel är ett område som byggdes under 70-80-talet då det byggdes lite större lägenheter.
Petersson säger att hon märkt att Oxhagen är ett område där priserna börjat skjuta i höjden, speciellt i föreningen Opalen som ligger på Gustaf Adolfs Väg och Drotting Kristinas Väg. Men så har de låga avgifter vilket styr priset. Funkabo däremot är ett av de områdena som inte är jätteheta för tillfället. En anledning är att det varit stökigare i området ut mot Adelgatan än tidigare vilket hon menar påverkat bostadsrättsmarknaden.
Gällande hur många som lånar för att köpa sin lägenhet säger Petersson att det är svårt att säga. ”Men så som jag känner, speciellt i de mindre lägenheterna, är det väl vanligt att man fullbelånar till lägenheten.” Hon tillägger att de personer som sålt en lägenhet brukar stoppa in lite pengar, ”… men de flesta lånar upp hela summan”. Hon säger att bankerna väl inte har något emot det, även fast de tycker det är bättre att man sätter in lite själv. ”Förr hade man krav på att 10 % alltid skulle betalas kontant men det finns inte riktigt så idag.”
På frågan ifall hon kunnat se någon förändring över antalet eller typ av personer som tar full belåning menar hon att det ökat och nämner en förklaring i att priserna skjutit i höjden. Ett exempel är en lägenhet som idag kostar en halv miljon kostade när hon började jobba 150 000 till 200 000 kronor. Detta menar hon visar på att fler kunde skjuta till egna pengar tidigare jämfört med idag. ”Men idag är det så att sätter du in 30 000 – 40 000 gör det så otroligt lite för din månadskostnad.” Många kanske använder den summan till att renovera lägenheten istället, fortsätter hon.
Gällande ifall bruksvärdeshyrorna påverkar priserna på bostadsmarknaden tvekar Petersson först men säger sedan att det självklart påverkar. Hon fortsätter med att det är på tal att det ska bli marknadshyror och att detta borde påverka bostadsrätterna i att
de går upp lite men ändå ligger lägre än hyresrätterna, vilket hon menar hade varit bra. Men hon säger att det kan vara svårt att få igenom en övergång till marknadshyror och menar att personer som sitter på centrala lägenheter aldrig skulle acceptera denna marknadsanpassning.
Petersson nämner dock att allmännyttan i Malmö kommit en bit i diskussionen om att marknadsanpassa och hon tror på att en utveckling mot marknadshyror kommer att ske. Dock ligger det långt fram i tiden och hon säger att det säkerligen dröjer tio år innan det blir aktuellt. Samtidigt menar hon att allmännyttan försöker höja sina hyror så mycket som möjligt varje år och att dessa höjningar kanske snart motsvarar på de nivåerna. ”Jag menar, i år ville de ju höja med 5 %. Så till slut kanske man nästan är uppe och nosar på marknadshyror.” Vad det är för gap mellan dagens reglerade hyra och vad den skulle vara om en marknadsanpassning skulle ske säger hon är svårt att säga utan att studera det närmre men tror att det skulle kunna skilja en tusenlapp på de lite större lägenheterna. Samtidigt måste bostadsrättsföreningarna höja sina avgifter i och med att driftkostnader blivit dyrare. ”Många föreningar har ju höjt med 3 %. Så därmed är det ju inte orimligt att allmännyttan höjer med 5 %, för det har ju mycket annat som måste ingå i den här höjningen än bara drivkostnader.” Hon nämner bland annat renovering som ett exempel samt att det ska finnas utrymme för en viss vinst. På frågan om hon tror att det kan ske ett stort prisfall de närmaste åren svarar hon nej men menar att allt beror på ränteläget. Om det inte blir någon stor höjning så borde det inte vara någon fara.