Intervjuutdraget som följer belyser pedagogernas tankar om kommunikation med nyanlända:
Det viktigt att lyfta fram det positiva som har hänt under dagen i möte med nyanlända föräldrar så en tillitsfull relation byggs upp med vårdnadshavare och väcker deras intresse för förskolans verksamhet. Att marknadsföra förskolans verksamhet, att visa att barnet trivs genom dokumentation i form av bilder över
48
dagen där barnet synliggörs i verksamheten främjar en tillitsfull relation med vårdnadshavare. Föräldrarna får förtroende för förskolans verksamhet och det gör de genom att se framsteg i barnens utveckling. Ibland orkar inte föräldrarna på grund av trauma, då har förskolan ännu mera ansvar att skapa trygghet för nyanlända barn och deras familjer. Mitt budskap till alla verksamma pedagoger i förskolans verksamhet är följande: Det är viktigt att vi tror på oss själva och litar på våra egna förmågor i möte med andra kulturer (Mia, bildlärare, intervju 2017-10-31).
Vidare lyfter flera av de intervjuade pedagogerna vikten av dokumentation över verksamheten och det enskilda barnet för att underlätta kommunikationen med nyanlända barns vårdnadshavare.
Dokumentation i form av bilder samt tydligt kroppsspråk underlättar kommunikationen med nyanlända barn och föräldrar. Förstår de inte den verbala kommunikationen så bilder är av ett stort värde där vårdnadshavare ser barnet i verksamheten. Vårdnadshavaren uppskattar den formen av kommunikation, eftersom de känner sig trygga och delaktiga i verksamheten. Mitt budskap till andra pedagoger är: att aldrig tvinga barn som är osäkra, locka dem istället och vara observanta på barnets behov och önskemål (Maria, förskollärare, intervju 2017-11-01).
Lyhördhet och empati och ett gott samarbete med vårdnadshavare lyfts fram av de intervjuade pedagogerna. Att göra sitt yttersta för att främja kommunikationen med nyanlända barns vårdnadshavare är viktigt, anser pedagogerna. Tiden är en annan aspekt som pedagogerna lyfter.
Kommunikationen kan förtydligas med kroppsspråk, bilder, teckenspråk och även engelska språket kan användas. Att ge tid till både barn och föräldrar under kommunikationen och förklara med hjälp av olika hjälpmedel samtidigt som att ha en förhållningsätt som präglas av viljan att hjälpa till, främjar samarbetet med vårdnadshavarna (Anna, förskollärare, intervju 2017-11-01).
Pedagogernas förhållningssätt speglar det interkulturella förhållningssättet i möte med nyanlända familjer. Det kan relateras till Lahdenperä (2004) och hennes teori om interkulturalitet som är en gränsöverskridande process och syftar på interaktion och möte mellan olika kulturer där en interkulturell syn- och ett arbetssätt i fostran och utbildning grundar sig på en ömsesidig respekt, jämlikhet tolerans och social rättvisa. Enligt de intervjuade pedagogerna är pedagogernas språkkompetens värdefull. När kommunikationen med nyanlända inte kan föras på det svenska språket vilket framkommer i följande intervjuutdrag.
Verktyg som främjar kommunikationen är att använda sig av en kollega som talar familjens språk och att få hjälp med att skriva lappar där översätts information till vårdnadshavarna. Jag har aldrig använt mig av tolk, men vet att det finns möjlighet till och det känns tryggt i mitt arbete. Den dagliga kommunikationen
49
är viktig med vårdnadshavare, förstår de inte det verbala språket, så får jag peka till exempel på regnkläder eller stövlar som blir mer konkret. Det är viktigt att visa bild på barnet under dagen när det har varit en orolig lämning, så vårdnadshavaren ser att barnet har haft det bra och inte varit ledsen hela dagen vid hämtning. Skicka meddelande kan också göras, så att vårdnadshavare känner sig trygga i verksamheten och det byggs upp en tillitsfull relation i samspel med varandra (Emma, förskollärare, intervju 2017-11-06).
Daglig kommunikation genom verbalt eller icke verbalt säkrar vårdnadshavarens insyn och inkludering i verksamheten, men bristande kommunikationen mellan pedagogerna och vårdnadshavare kan skapa otrygghet för alla i verksamheten. Enligt intervjuerna med pedagogerna skapas trygghet hos dem när kommunikationen angående barnens utveckling inte fungerar med vårdnadshavare. Detta eftersom det är oklart hur mycket vårdnadshavarna förstår genom verbal kommunikation. Att inte veta orsakar otrygghet för både pedagoger och vårdnadshavare, samtidigt som pedagoger har ansvar för att säkra barns och vårdnadshavarens inkludering och delaktighet i verksamheten. Olika kommuner har skilda förutsättningar och behov i möte med nyanlända familjer. Enligt de intervjuade pedagogerna kan det skilja sig åt att arbeta i olika kommuner och det kan bero på samhällsstrukturen. Södra Sverige är mångkulturellt trots det så finns skillnader i olika kommuner och pedagoger har olika erfarenheter av att jobba med nyanlända barn och deras familjer i förskolans verksamhet. Kommuner i södra Sverige är olika stora där mindre kommuner inte är så mångkulturella som de större kommunerna som Emma förklarar närmare här nedan:
Pedagogerna i förskolans verksamheter har inte så stor erfarenhet av att jobba mångkulturell i mindre kommun som jag arbetar på. Trots det så finns handlingsplan för att ta emot nyanlända barn och deras familjer, där riktlinjerna är tydliga för alla pedagoger i förskolans verksamhet. Det finns även en språkpedagog i kommunen som besöker förskolorna med uppdrag att handleda och föreläsa för pedagogerna. Språkpedagogen har även framställt en språkdomän som är ett stöd i pedagogernas arbete (Emma, förskollärare, intervju 2017-11-06).
Här ovan visar det sig att det finns ett väl utarbetat arbetssätt, trots att området där förskolan är belägen inte är mångkulturellt. Förskolan är strukturerad och har en beredskap (Handlingsplan) för att ta emot nyanlända barn som skapar trygghet för både pedagoger, barn och vårdnadshavare. Samhällsstrukturer som råder, där förskolorna är belägna har betydelse för kommunikationen emellan aktörerna och verksamhetens utformning på förskolan. Mångkulturella områden, där enbart barngrupperna består av
50
nyanlända barn utmanar pedagogerna i sitt arbete när det gäller att inkludera nyanlända i verksamheten, som Isabella förklarar närmare i kommande intervjuutdrag:
Jag arbetar i ett mångkulturellt område utanför en stor stad i Skåne, där är nästan enbart nyanlända barn i förskolans verksamhet. Inkluderingen av vårdnadshavare i verksamheten är en utmaning, eftersom föräldrarna har olika erfarenheter av institutioner som skola och inte verkar veta vad förskolan står för i det svenska samhället. När pedagogen öppnar upp sig och är villig att lära känna andra kulturer, så öppnar även vårdnadshavare upp sig och blir intresserade av förskolans verksamhet. Föräldrarna säger till oss pedagoger: ”Ni är så snälla ni kramar barnen” (Isabella, barnskötare, intervju 2017-12-06).
I utdraget ovan speglar sig ett bra bemötande och utarbetat arbetssätt från pedagogens sida gentemot nyanlända familjer, där det byggs en tillitsfull relation som främjar samarbetet mellan pedagogen och vårdnadshavarna i kommunikation med varandra. Olika länder i den globala världen har olika samhällsstruktur som är präglade av landets kultur. Isabella lyfter i intervjun nedan en viktig aspekt som kan vara betydelsefull att dela med sig:
I vissa länder finns inte förskola och det är inte konstigt om vårdnadshavare inte vet vad förskolan står för i Sverige. Vårdnadshavare ser förskolan som en skola i hemlandet, där auktoritet råder och vårdnadshavare har en erfarenhet av ett strängt förhållningssätt. Det kan vara så att vårdnadshavaren är från landbyggden och i jämförelse med stor stadens invånare är landbyggdens invånare har ett mer tillbakadraget sätt och är inte så socialt engagerade, då är det extra viktigt att jobba för som pedagog att de ska öppna upp sig för att bygga upp en tillitsfull relation och säkra deras inkludering i förskolans verksamhet (Isabella, barnskötare, intervju 2017-12-06).
Pedagogernas förslag till en förbättrad kommunikation med nyanlända familjer bidrar till att utveckla verksamheten på förskolan som belyses här nedan i en sammanställning av pedagogernas förslag. Kommunikation som förbättringsområde är aktuellt för alla intervjuade pedagoger i verksamheten. Pedagogerna anser att det behövs mera kunskaper om nyanlända familjer och deras mottagning i förskolans verksamhet. Arbetsmetoder kan förbättras, enligt pedagogerna med mer stödmaterial i form av bilder, tecken, TAAK (Tecken för Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och digitala verktyg som framkom i intervjun med Mia som är följande:
Det behövs mer digitala verktyg i kommunikationssyfte med nyanlända barn och befintliga digitala verktyg bör förnyas med nyare utbud. Interkulturella förhållningssätt främjar kommunikationen med nyanlända och skapar en välkommande och trygg miljö för nyanlända på förskolan. Pedagogernas språkkompetens kan användas mer i den dagliga kommunikationen med nyanlända barn och deras vårdnadshavare (Mia, bildlärare, intervju 2017-10-31).
51
Pedagogernas språkkompetens kan utnyttjas bättre enligt intervjuutdraget ovan som berikar verksamheten och skapar en interkulturell pedagogik. Det kan relateras till Lahdenperä (2004) och hennes teori om interkulturell pedagogik som är beroende av pedagogernas interkulturella kompetens. Det innebär att pedagogen använder sig av interkulturell kommunikation som resulterar en utveckling av den interkulturella miljön, där en inkludering kan ske för alla individer i verksamheten. De intervjuade pedagogernas arbetsmetoder ovan kan tolkas som att en interkulturell kommunikation pågår i verksamheterna, där pedagogernas strävan är påtaglig för att nyanlända barn och deras vårdnadshavare ska bli inkluderad i förskolans verksamhet.