Hur var reaktionerna från lärarna angående de nationella proven? Vad ska resultaten leda till? Vad har informerats till lärarna? Hur kommer det att påverka undervisningen och insatserna?
Elever i svårigheter, hur/var ska de göra proven? Ska de göra dem alls? Vad pekar resultaten på för er skola? Vad kan det bero på?
Vet du om de nationella proven har sänts till oss? Varför inte?
Varför genomförs testning i början av skolår 4 i matematik och svenska
Bilaga D
Sammanfattning av intervjuer
Rektorer
Lärarnas reaktion inför proven i skolår 3 var skiftande. Enligt rektorn blev vissa lärare mycket stressade och rektorn citerade sin personal så här: ”Dom kände att det var mycket. Oj, så många delar och hur ska vi hinna med det? Om någon är borta hur ska vi göra då?” Samma rektor valde att gå in och styra upp arbetet och ge lärarna struktur. Vissa lärare kände obehag inför att mäta eleverna så tidigt som i skolår 3 och hade känt att provsituationen var stressande även för eleverna. Några lärare upplevde att proven var onödiga. De ansåg sig känna sina elever väl och veta var de befann sig kunskapsmässigt. Andra uttryckte en välvilja inför proven som skulle visa om de var på rätt väg i sin undervisning.
På frågan om vad proven ska leda till svarade ena rektorn: ”Är vi på rätt väg? Undervisar vi om rätt saker? Har vi rätt proportioner mellan läromedel och annat?” Samma rektor funderar också över hur mycket läromedlen styr vår undervisning? Den andra rektorn uttryckte: ”Utifrån det resultatet servitill att erbjuda det stöd och den hjälp som de behöver för att kunna nå de mål som krävs.” Samma rektor uttryckte även: ”Jag tror skolan får en
väckarklocka. Är det rätt saker vi sysslat med? Har vi jobbat med kvalité?” En rektor nämner att det idag handlar mycket om bedömningar i skolorna, men uttrycker trots det att de
nationella proven är bra för att ge denna fingervisning om vart vi är på väg. Samma rektor nämner att det idag finns lärare som har en självbild angående sina möjligheter att bedöma sina elever som är för stor och därför är de nationella proven bra då de kommer utifrån och kan vara en ögonöppnare för den enskilda läraren.
En rektor uppger att de redan satt in resurser där de sett att de har brustit. Dagens treor har fått mer av det som saknats för de gamla treorna, medan de, som idag är fyror, har
kompenserats omgående för det som de missat enligt resultaten. Den andra rektorn uppger att de som inte nådde målen kommer att kompenseras och erbjudas stöd och hjälp. Här har personalen endast sammanställt kartläggningen och åtgärderna kommer att sättas in senare. Specialläraren kommer att kopplas in och möjlighet att bilda grupper efter resultaten kommer att finnas. Rektorn trycker vidare på resultatens följdverkan: ”De påverkar undervisningen och de pedagogiska insatserna.”
och sämre ju äldre man blir.” Rektorn tillägger då diskussionen angående svenskan förs på tal: ”Svensklärare är vi allihopa och det genomsyrar alla ämnen.” Den andra rektorn säjer då frågan om specialläraren ska jobba i klassrummet: ”Det har alltid varit min ambition.” Rektorerna uppger att det är upp till var och en lärare att bedöma vilka elever som ska göra proven eller avstå. Dock anser de att det är viktigt att så många som möjligt gör dem.
Kompensatoriska hjälpmedel finns att tillgå och ska utnyttjas anser en rektor. Samma rektor berättar att det fanns möjlighet att göra proven i liten grupp eller enskilt tillsammans med en person som kändes trygg för eleven. Det är individen som styr. Även de som bedöms att inte klara godkändnivån gjorde delar av proven för att känna en delaktighet.
Eleverna som gör nationella prov i skolår 3 på våren, blir sedan testade igen under hösten i fyran och en rektor uttrycker det som: ”Det är två parallella spår som ej kommunicerar.” och anser vidare att det är ett onödigt testande av eleverna.
Speciallärare Skolår 3
Den första specialläraren för skolår 3 uppger att några elever gjorde proven hos henne. Det gällde elever med koncentrationssvårigheter med kort arbetsminne samt elev med stora svårigheter överlag. Speciallärarens kommentar var att: ”Ge dem samma möjligheter som andra.” Hon tillade också att detta gjordes för att ge dem samma förutsättning att nå godkänt som för de andra eleverna fick fast i en lugnare miljö med större möjlighet att fokusera. Den andra specialläraren uppger att hon inte gjorde proven tillsammans med någon elev. Tvärtom anser hon att specialundervisningen blev lidande, eftersom den tiden fick gå till att hjälpa läraren när det krävdes uppdelning av klassen i delmomenten. Specialläraren gick då in och tog den vanliga undervisningen, vilket kändes mycket tidskrävande. De elever som normalt brukar få hjälp av henne gavs vid provtillfället möjlighet att få verbal hjälp av klassläraren som läste upp frågorna och delar av texterna.
Andra speciallärare utgår idag ifrån kommunens direktiv, där pedagogerna genomför olika tester under tidig höst i år 4 som sedan ligger till grund för den fortsatta pedagogiska
verksamheten och inte utifrån de nationella provens resultat. D.v.s. det som visade sig att dåvarande treor saknade, kompenserar man inte idag dagens treor med. Det är målen som styr undervisningen idag och de beräknar på samma skola med att i november börja se över resultaten och först då kompensera dagens treor för eventuella brister.
Den första specialläraren informerade om att alla elever gjorde proven och detta ansågs bra. Viss tveksamhet uttrycktes av henne, då hon anser att det kan vara kränkande för vissa elever om vi redan tidigare vet att eleven absolut inte kommer att klara målen. Hon kunde se faran i att som hon sa: ”Hon kommer att bli väldigt ställd.”
Den första specialläraren informerade också om att nuvarande treor kom att få ta del av tidigare nationella prov, för att som hon sa: ”Ge dem träning på liknande uppgifter.” Hon ansåg även att de nationella proven kan ha en positiv inverkan på pedagogernas jobb framöver.
Skolår 4
Speciallärarna på den första skolan har fått in alla resultat och har gått igenom dem samt får även löpande information om elever i svårigheter. De elever som inte klarade godkändnivån i våras fick omgående ett åtgärdsprogram och insatserna sattes in redan då. Några extra resurser har inte tilldelats, delvis p.g.a. sämre ekonomi men även p.g.a. sjukdom bland personalen. På den andra skolan har de ännu inte gått igenom proven och där har de istället satsat all
speciallärarresurs på eleverna i skolår 5 och 6. Där tänker de först efter vecka 44 att ta tag i resultaten och se över de elever som behöver extra stöd.
Lärare i skolår 3 och 4
Alla eleverna gjorde proven på båda skolorna. På den ena skolan uppgavs att två elever gjort proven hos specialläraren och några hade fått hjälp med texterna i klassrummet. På samma skola upplevdes inte proven som besvärande för eleverna utan allt var mycket avdramatiserat och lugnt. På den andra skolan uttryckte läraren: ”Barnen tyckte det var rätt kul.” Läraren säjer vidare: ”Dom som gick i specialundervisning och hade speciallärare, dom klarade sej allihopa.”
På första skolan uppger lärarna att de inte förändrat sin undervisning efter resultaten utan känner att de är på väg mot de uppsatta målen. Samtidigt uppger lärarna att de idag sneglar mer på de nationella proven än tidigare eftersom dessa så tydligt utgår från målen. Dock nämns att de i matematiken upplever att eleverna behöver visualisera innehållet mer för att klara av arbetet. Förhållandet mellan svenskan och matematiken syns tydligt när läsningen kommer in i matematiken och det är då som man behöver visualisera mer med t.ex. konkret material, matteprat, mattespel och mattegrupper. Läsförståelsen är mycket viktig, både för
På den andra skolan anser läraren också att svenskan har betydelse för förståelsen i
matematik. Här har läraren bytt matematikbok till en bok med flera räknesagor än föregående. Läraren säjer: ”Matematikuppgifterna var märkliga eller så var det jag som hade fel bok.” I övrigt har inga förändringar gjorts.
På första skolan har de elever som inte uppnådde godkändnivån omedelbart fått ett åtgärdsprogram och insatser sattes in under våren.
Åsikterna om proven går isär på skolorna. På första skolan anser lärarna att proven var bra, tydliga och utarbetade av kunniga personer. Lärarna tycker att kraven var alldeles för låga. De anser att proven är till för eleverna för att se var de befinner sig i sin utveckling, vad de faller på och vad de och skolan behöver satsa på. Båda skolorna ansåg att det var väldigt många delprov, betydligt fler än i skolår 5. De ansåg att gruppövningarna var svåra att organisera då det egentligen krävdes extra personal i klassrummet då läraren lämnade det för gruppövningar med några elever. De uttryckte en oro över svårigheter med att bedöma rättvist vid
gruppövningarna. Den andra läraren sade att gruppövningarna borde tas bort, eftersom de organisatoriskt är svåra att göra. Samma lärare uttryckte det: ”Jag blev sååå stressad.” Läraren ansåg att tiden inte räckte till. Läraren kände ett obehag över att behöva berätta för en elev att han/hon inte var godkänd redan i lågstadiet. Här kommer värdegrunden in igen. Samma lärare anser att delproven om fakta och Blodligan var bra, men matematikdelen var konstig. Läraren säjer: ”Tycker att den delvis lurar eleverna.” Samma lärare känner att proven är helt onödiga, då hon känner att hon redan vet var eleverna ligger kunskapsmässigt.
En farhåga som nämnts ovan är att skolorna får olika resultat beroende av hur vi rättar proven. Önskemål enligt en lärare är att de bordevara flera lärare tillsammans som rättar proven och därmed gör det mer objektivt. Läraren anser dessutom att det är lättare att rätta matematikuppgifterna än svenskuppgifterna. På den andra skolan har läraren inte haft tillgång till pärmen hela tiden, vilket har medfört att läraren rättat utifrån fel svar är det samma som fel, rätt svar ger rätt. Här efterlyste läraren en central genomgång av material och syfte, samt hur resultaten skulle redovisas.
En lärare i skolår 4 berättar att hon tagit del av provresultaten men bara vem som var godkänd respektive icke godkänd. Hon har inte i övrigt tittat på proven i sig än och har inte utgått ifrån de nationella provens resultat alls i sin undervisning än.
Bilaga E
Till klasslärare för år tre vt 2009 inom XXX kommun
Hej!
Vi, Camilla Hall Holmgren och Carola Örnhed, anställda inom XXX kommun, går nu nya speciallärarutbildningen vid Malmö Högskola. I vårt examensarbete kommer vi att studera ”Nationella prov för år 3 inom XXX kommun” på uppdrag av Skolförvaltningen.
Vi ser det därför av vikt att både eleverna och föräldrarna får uttala sig angående
provsituationen och är därför angelägna om att du kan genomföra följande enkätundersökning i din grupp. Enkäten ska genomföras på lika villkor för att få bästa möjliga information.
Vi är tacksamma för om vi får elev- och föräldrasvaren senast den 4/6 2009. Vi önskar samtidigt få ta del av proven från elev 2, 5, 9 och 14 i kopierade exemplar, där namnen ej är synliga. Skolans namn är ej heller av vikt för oss, men vi hoppas naturligtvis att får in underlaget från samtliga skolor, för att få en så bra undersökning som är möjlig. Skicka underlaget till Camilla Hall Holmgren på XXX och märk kuvertet med ”Camilla och Carola”. Är något oklart tala med din rektor som har fått ytterligare information, eller kontakta någon av oss!
För att få ett så brett underlag som möjligt kommer vi att under ht 2009 återkomma för att genomföra intervjuer med lärarna. Vi kommer då att ta kontakt med vederbörande under ht.
Resultatet kommer du att kunna ta del av i början av år 2010.
Tack på förhand!
Camilla Hall Holmgren, XXX Carola Örnhed, XXX
Bilaga F
Föräldraenkät
Hej!
Vi, Camilla Hall Holmgren och Carola Örnhed, anställda inom XXX kommun, går en
utbildning vid Malmö Högskola. I vårt examensarbete kommer vi att studera ”Nationella prov för år 3 inom XXX kommun” på uppdrag av Skolförvaltningen.
Vi ser det därför viktigt att även du som förälder uttalar dig angående detta.
Då vi önskar ett så brett underlag som möjligt för att se hur ni som föräldrar inom XXX kommun ser på Nationella prov i år 3, är vi tacksamma för om du vill ta dig tid att fylla i nedanstående enkät och lämna underlaget till klassläraren senast den 1/6 2009.
Räcker inte raderna, så skriv en pil och fortsätt på baksidan. Glöm då ej att skriva frågans nummer!
1. Har skolan gett er information angående Nationella prov i år 3? Ja ( ) Nej ( )
Om ja, i så fall vilken?________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 2. Har du tagit del av information på annat sätt? Ja ( ) Nej ( )
Om ja, på vilket sätt? __________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 3. Fick du den information du anser att du behövde? Ja ( ) Nej ( )
Om nej, vad saknade du?_______________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 4. Hur reagerade ditt barn inför proven? ___________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 5. Anser du att ditt barn vet varför proven genomföres? Ja ( ) Nej ( )
Om ja, på vilket sätt? __________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 6. Vad tror du/ni att resultaten kommer att medföra för skolarbetet? ________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Vi vill än en gång tacka för att du tog dig tid att ge oss detta underlag.
Vänliga hälsningar
Bilaga G
Svarsresultat
Föräldraenkät vt 2009
1. Har skolan gett er information angående Nationella prov i år 3? Ja 116 (92%) Nej 10 (8%)
Om ja, i så fall vilken
Muntlig info av skolan, föräldramöte, mentor-/utvecklingssamtal 56 (48%) Skriftlig information 48 (41%)
Alla elever i åk 3 skulle göra Nationella prov 9 (7%) Hur det utförs och vad det innebär 7 (6%)
Vi visste i vilken period de skulle göras. 7 (6%) Matte och svenska 7 (6%)
Svenska 1 (1%)
Två personer valde andra alternativ och dessa var: vet ej och ska ske. Någon förälder hade fått informationen om att det var mycket praktiska övningar och en annan förälder hade fått informationen genom barnen. En förälder fick informationen efter att proven var genomförda, samt då även resultatet. En förälder skrev att proven görs för att tidigare upptäcka ”brister” i undervisningen.
2. Har du tagit del av information på annat sätt? Ja 36 (28%) Nej 91 (72%)
Om ja, på vilket sätt
Mitt barn 5 (14%)
Andra föräldrar som har barn på andra skolor 1 (3%) Arbetar inom skolan 7 (19%)
Via mentorsamtal 4 (11%) Informationslapp 2 (6%)
Tidning såsom dagstidning, lärartidning 7 (19%) Via media såsom internet 11 (31%)
Skolverkets Nyhetsbrev 1 (3%)
3. Fick du den information du anser att du behövde? Ja 104 (81%) Nej 25 (19%)
Resultat/Betygssättning 4 (16%)
Information, istället fick jag informationen via radio och TV 2 (8%) Frågetecken kring om information delgivits 1 (4%)
Personlig kontakt där man även kan ställa frågor 1 (4%)
Mitt barn var inte orolig på något sätt – är insatt sedan tidigare 1 (4%)
4. Hur reagerade ditt barn inför proven
Positivt 29 (24%) Inget särskilt 49 (40%) Nervöst 22 (18%) Svårt 6 (5%) Spännande 13 (11%) Ingen kommentar 2 (2%) Vet ej 1 (0,8%)
Några föräldrar kommenterar att deras barn inte tog proven på allvar utan såg dem som en del av det dagliga arbetet. Några föräldrar nämner att barnen varit oroliga oh känt obehag
eftersom de inte visste när proven skulle göras, att de tyckte det var jobbigt med prov var och varannan dag (eftersom de inte är vana vid så mycket prov) och att de inte var tillräckligt förberedda och inte heller insatta i varför de skulle göra proven. Några elever hade uttryckt missnöje hemma över att proven tog tid från andra lektioner som slöjd, idrott, bild och musik. En förälder beskriver en jobbig situation där eleverna skulle välja samarbetspartner och någon blev utanför. Två föräldrar beskriver samma sak – barnets rädsla för att behöva gå om trean om de inte klarade proven.
5. Anser du att ditt barn vet varför proven genomföres?
Ja (samt förklaring) 87 (69%). Nej (samt ingen förklaring) 37 (29%) Både och 2 (2%)
Ingen kommentar 1 (0.8%)
Av de som svarade ja, angavs följande förklaring: För att se var de befinner sig kunskapsmässigt 49 (56%) Läraren/hemmet har informerat 15 (17%)
För att få hjälp med det man inte kunde 8 (9%) En förberedelse inför mellanstadiet 2 (2%)
Ingen kommentar 7 (8%)
En förälder skriver att de anser att deras barn delvis förstår varför proven gjordes, men tillägger att det är mycket svårt för en 10-åring att helt förstå syftet med proven.
6. Vad tror du/ni att resultaten kommer att medföra för skolarbetet?
125 föräldrar svarade på den här frågan och av dem svarade 62 (50%) att de bl.a. trodde att proven skulle leda till en ökad kunskapsnivå och med individuell undervisning.
Extra stöd 41 (33%) Vet ej! 14 (11%) Ingenting! (8%)
Jämnare undervisning i Sverige och bättre lärare/skolor 18 (14%) Bra förberedelse inför mellanstadiet 4 (3%)
Ökade föräldrainsatser 3 (2%)
Rättvisare bedömning/individuell bedömning 5 (4%)
Många av föräldrarna uttrycker oro över den ekonomiska situationen som vi befinner oss i och oroar sig över att insatserna för elever med svårigheter inte kommer att öka trots resultat som pekar på behoven. Även behovet att de som är duktiga och framåt ska få extra hjälp framkommer av enkätsvaren. De nämner även en möjlighet att avläsa resultaten som om skolan ska förändra sina undervisningsmetoder utifrån resultaten när de jämförs i landet. För de lärare som inte kan leva upp till de pedagogiska resultat som krävs av åk 3 elever bör skolledningarna ha extra åtgärder för.
Bilaga H
Elevenkät svenska
Hej!Jag, Camilla, önskar att få veta vad du tyckte om svenskan och vill att du svarar på följande frågor:
Sätt kryss!
1. Hur var proven? Mycket svåra ( ), svåra ( ), varken eller ( ), lätta ( ), mycket lätta ( ) Varför svarade du så? _______________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
2. Fick du tillräckligt med tid? För mycket tid ( ), lagom med tid ( ), för lite tid ( )
3. Hur var det att göra proven? Roligt ( ), så där ( ), tråkigt ( )
4. Var gjorde du proven? I klassrummet ( ), hos specialläraren ( ), på annat ställe ( )
5. Varför gör alla elever i tredje klass nationella prov i svenska?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
6. Vad tyckte du var lätt i svenskdelen? ___________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Vad tyckte du var svårt i svenskdelen? __________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 8. Är det något du vill ändra på i svenskdelen? ____________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Pojke ( ) Flicka ( )
Annat modersmål än svenska ( ) Jag fick hjälp på mitt modersmål ( )
Hej! Elevenkät matematik Vi vet nu att du har gjort de Nationella proven för år tre. Jag, Carola, önskar att få veta vad du tyckte om matematiken och är tacksam för om du svarar på följande frågor:
Sätt kryss!
1. Hur var proven? Mycket svåra ( ), svåra ( ), varken eller ( ), lätta ( ), mycket lätta ( ) Varför svarade du så? _______________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
2. Fick du tillräckligt med tid? För mycket tid ( ), lagom med tid ( ), för lite tid ( )
3. Hur var det att göra proven? Roligt ( ), så där ( ), tråkigt ( )
4. Var gjorde du proven? I klassrummet ( ), hos specialläraren ( ), på annat ställe ( )
5. Varför gör alla elever i tredje klass nationella prov i matematik?
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
6. Vad tyckte du var lätt i matematikdelen?_________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 7. Vad tyckte du var svårt i matematikdelen? _______________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 8. Är det något du vill ändra på i matematikdelen? _________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Pojke ( ) Flicka ( )
Bilaga I
Elevenkät svenska
Resultat XXX kommun vt 2009 Np år 3 Flicka (fl, 88 elever, 100%)
Flicka, annat modersmål (fl.a.m., 18 elever, 100%) Pojke ( p, 87 elever, 100%)
Pojke, annat modersmål (p.a.m., 28 elever, 100%)
1. Hur var proven?
Fl: Mycket svåra ( ), svåra (8% ), varken eller (44% ), lätta (28% ), mycket lätta ( 16% ) Fl.a.m: Mycket svåra (6% ), svåra (28%), varken eller (44%), lätta (22% ), mycket lätta ( ) P: Mycket svåra ( ), svåra (3% ), varken eller (30% ), lätta ( 52%), mycket lätta (15% ) P.a.m: Mycket svåra (4%), svåra (18%), varken eller (32% , lätta (25%), mycket lätta (21%)
Varför svarade du så?
Majoriteten av flickor med svenska som modersmål svarade att proven var varken lätta eller svåra. ”För att mitt emellan är både och.” ”De var roliga och inte så svåra. De var lagom.”
”Vissa var svåra och andra var lätta, några var riktigt kluriga.” ”Jag tyckte att det var roligt och då går det lättare.” Flickor med svenska som andraspråk anger att det var främst språket
som var svårt, dvs de tyckte orden var svåra och att de inte fick hjälp. ”För jag förstod inte
orden och det var många svåra ord.” ”De som upplevde proven som lätta anger dock att det
var kul och att de kände sig säkra på frågorna.
Pojkar med svenska som modersmål anger att de tyckte proven var lätta eftersom de kunde frågorna, förstod innehållet och att det var kul. ”För jag förstod nästan allt och det var kul.”
”Det var mycket lätt, det var ingen större utmaning i proven.” Av de pojkar som har svenska
som andraspråk och som angav att proven var lätta anger de som anledning att proven var kul,