Intervjuresultat för nyckelinformanter

Samtalet med mina informanter har alltid börjat med hur de ser på digitala kränkningar utifrån sin position i skolans organisation i den undersökta kommunen. Bilden av digitala

kränkningar i skolorna i kommunen varierar något men alla har en bild av att det förekommer, men ju närmare verksamheten med eleverna man står ju desto mer detaljrik bild har man. När jag talade med barn- och utbildningsnämndens ordförande informant 1 framgick att

informanten har en allmän bild av att de inte tar mobbning på tillräckligt allvar i kommunen och att det finns en tendens att uppfatta de saker som händer som enskilda händelser.

Jag är rädd för att skolan har svårt att se gränsen mellan enstaka elev bråk och mobbing.(Inf 1) Informant 2 som är kommunens IT-strateg hade en något positivare bild av situationen och anser att kommunen har relativt få kränkningar. Även om det förekommer så har det inte tagit så stora proportioner som t ex Bjästa säger informanten.

Det har förekommit Facebookgrupper där det finns, men vi har inte haft några direkta fall, där man tagit vare sig fysisk eller psykisk skada.(inf 2)

Informant 3 som är grundskolechef i kommunen säger att det har förekommit kränkningar av både personal och elever även om det inte är så omfattande.

Vi har några exempel där personal gett sig ut på nätet och skrivit saker de inte borde och där elever givit sig på varandra. (inf 3)

Skolpsykologerna (inf 4-5) säger i vårt samtal att de främst mött problematiken i elevvårds- sammanhang. Grundskolerektorerna (Inf 6-9) säger att de mött problematiken, men synen på förekomsten varierar. Informanterna 7 och 9 tycker sig se en ökning av problemet men informant 6 anser att:

En viss insikt har spridit sig även problemet inte kommer att försvinna. (inf 6)

Vilket har gett informanten en känsla av att problemet har minskat jämfört med för en 5-6 år sedan. Informanten menar att kränkningar inte hör till vardagen, även om det är svår att ha en uppfattning om hur mörkertalet ser ut. Informanten menar att är det något allvarligt som händer så har informanten intrycket av att det som regel kommer fram. Två av rektorerna (inf

7-8) har uppmärksammat att problemen ofta ökar i samband helger och lov. En av rektorerna (Inf 8) konstaterar att:

Det är ju många lärare som får ta hand om en massa tjafs som visar sig att det är sådant som eleverna hållit på med på fritiden. (inf 8)

Informant 7 anser att detta är ett av de större problemen när det blir konflikter mellan elever.

Informanten betonar känslan av anonymitet som en faktor.

Det är så enkelt man tror sig vara mer eller mindre anonym och på nätet kan man säga precis vad som helst. Då gäller helt plötsligt inte de här normala reglerna. Man skulle ju aldrig göra så här när man står öga mot öga. Däremot på nätet går det bra. Det är en annan etik.(inf 7)

Informant 9 som även den tillhör rektorsgruppen konstaterar att inom detta område sker det en sammanblandning mellan skoltid och fritid. I grunden är det ett problem för skolan men problemet för skolan är att skolan inte kan lösa alla problem. Därför betonar informanten gränsen mellan vad som är tid utanför skolan och skoltid. För även om informanten anser att det hänger intimt samman anser inte informanten att de resursmässig klarar att ta på sig det som händer utanför skolan.

Vi har inte resurser, styrka och muskler att klara av det helt enkelt.(Inf 9)

Informanten 9 ser denna typ av kränkningar svårhanterade för det är relaterat till saker som sker utanför skolan. Informant 10 som är skolsköterska säger att det är ganska vanligt i samtal att de berättar, en del kommer direkt till henne och berättar att det hänt saker. Och en del berättar när de är har på hälsobesök, då kan det komma fram att de har varit osams med kompisar.

De har fått skrivit till sig en massa fulheter.( Inf 10)

Informanten är enig med de övriga att mycket händer på fritiden. Informant 11 som även är skolsköterska menar att det mesta vet man inte om.

Det är en värld utanför vår sfär på något sätt.(Inf 11)

Informanten delar sin kollegas syn att saker händer hemma och sedan släpar man med sig det till skolan. Informanten kan inte säga om det skett en ökning men upplever att med allt fler sociala medier kryper problemet neråt i åldrarna. När det gäller frågan om det finns någon skillnad mellan könen vad det gäller förekomsten av digitala kränkningar är rektorerna (inf 6-8) och skolsköterskan (inf 11) eniga om att detta är en problematik som domineras av

flickorna. Endast en rektor (inf 9) anser att det inte är skillnad mellan könen. Informanterna 6 och 11 anser att andelen killar ökar när det handlar om bilder/fotografier. Informant 11 säger att:

Mycket tjafs på tjejfronten är det.(inf 11)

Men bland pojkarna förkommer sexuella kränkningar. Dessa kan till exempel handla om att man tar kort och skickar runt.

Att man knäpper kort på något man inte bör knäppa kort på – och skicka med mms för kul.

(inf 11)

Dessutom ser informanten en skillnad när de söker kontakt

Om man pratar högstadiet så - tjejer kan bara komma och så, killen kommer inte bara, det kan räcka med en sprucken läpp och så, man behöver en salva – men man behöver nått. (inf 11)

När det gäller vilka åldrar där problematiken är störst är informanterna 8-11 eniga att det kan dyka upp i år 4-5 men är störst i år 7-8 för att klinga av i år 9. En skolsköterska (inf 10) anger som tänkbar orsak att det är då många byter kompisar.

På frågan om skillnaderna mellan digital mobbing och vanlig mobbning växer en tydlig provkarta på skillnader fram. IT – strategen (inf 2) beskriver skillnaden i vuxen närvaro mellan den fysiska värden och den virtuella världen:

Om jag skriver jag hatar dig ”Angelina” på väggen eller om jag skriver det på datorn så är det liksom samma uttrycksätt. Men klottrar de det på väggen då kanske vi tar upp det och varför gjorde du så och det blev ju fult och nu får du sudda bort det. Men när det händer på datorn då har det inte fått samma effekt – än. (inf 2)

Informanten betonar att det är lika illa att skriva något elakt på webben i Bilddagboken, eller Facebook eller vilket socialt medium du tar. Informanten betonar vikten av att de vuxna är närvarande i de nya medierna för att kunna konfrontera eleverna med vad gör där. Hastigheten med vilken saker händer på den virtuella arenan är något som informanten betonar samt att man når så många fler på kortare tid.

Om någon klottrar på en vägg eller någon slår någon på käften på busshållplatsen så händer det där och då, och så är det över – men inom de digitala medierna så når du så många fler så mycket fortare. (inf 2)

De vuxnas frånvaro och brist på erfarenhet av de sociala medierna är något som informanten 2 återkommer till, att det räcker inte med vi vet hur vi sänder ett e-postmeddelande som går mellan två personer. Informanten ser det som viktigt att vi lyfter in de sociala medierna som ett naturligt inslag i skolan, för att se när det händer saker.

För när det är en kris då är det redan för längt gånget, då har det redan snurrat iväg hjulet utan man kan bromsa upp det. (inf 2)

Skolpsykologen (inf 4) säger att det finns flera olika grupper som kränker på nätet, de som går in aktivt in för att förfölja folk, först är de på de på skolgården, sen är de på dem på Internet och så har vi dem som bara hänger på av misstag och därför känner sig skyddade.

Informanten tror att en del som inte kränker på skolan kränker på Internet.

Där har man mellan massan som inte gjort något tidigare och som inte mobbar klassisk mobbing, men som börjar på Internet, efter som de tycker att det inte är riktigt samma sak, de tycker det är artificiellt inte ansikte mot ansikte.(inf 4)

Dessa kränkningar är gränslösa och hemmet är inte en fredad zon vilket gör att det måste tära mer på de utsatta än det gjort tidigare, säger informanten. Och så länge det finns mobbning på skolan så kommer det att finnas mobbning på internet. Informanten menar att skillnaden mellan den digitala världen och den verkliga världen är att den digitala världens gränser är mycket mer fluktuerande. Informanten betonar att den digitala världens lättillgänglighet och anonymitet är det som ställer till det.

Att man inte är anonym vet inte folk om. Folk tror de är anonym men det är hur lätt som helst att spåra någon och titta på vad de skrivit det finns loggar på det mesta.(inf 4)

Snabbheten och känslan av anonymitet är något som åter kommer i samtalet med flera av informanterna. Skolpsykologen (inf 4) menar att man tänker Internet som så oändligt stort och att det finns så mycket att ingen kommer att hitta detta. Informanten anser att detta är orsaken till att man anser sig kunna tillåta sig göra mycket mer saker och mycket grövre saker.

Rektor år 1-6 (inf 6) menar att eleverna inte ser sig som förövare med ett uppsåt, utan det är tillfället som gör det och de inser inte de allvarliga konsekvenserna. En av rektorerna (inf 8) säger att bristen på direkt kontakt gör att man kan tillåta sig göra att göra grövre saker. En av skolsköterskorna (inf 11) säger att det är genom spontaniteten som det kan bli fel. När man är ledsen eller arg så skriver man. Men om man inte skriver och det här lägger sig lite, och man har tid att fundera över när man träffas i morgon så kan det ha runnit av en del. Då kan man hinna bearbeta det, kanske prata med någon om det. Det skrivna ordets slagkraft är också något som betonas av informanterna eftersom det ger utrymme till egna tolkningar som inte kan modereras med kroppsspråk och miner.

Med ett leende kan man ta udden av det sagda (inf 11)

På frågan om de mött elever som klagat på att de blivit utfrysta så konstaterar (inf 11) att den typen av elever som är ensamma naturligtvis finns men informanten har inte själv mött något fall av digital utfrysning. IT – strategen (inf 2) säger att eleverna inte förstår att det som de skriver på nätet går ut till en massa människor

Utan man skriver det på ”sin Bilddagboken ” så kommer det till ”mina vänner”. (inf 2)

Informanten 2 beskriver även att det kan leda till segregeringen vilka man vill bli vän med

Vilket blir också grupptrycket att alla väljer att inte bli vän med Anna.(inf 2)

Informanten betonar att detta finns även idag i klasserna så egentligen är det inget nytt –

Det är bara det att vi inte pratar om det för det är där jag ser den största haken. Att vi inte väver in det i vardagen, för ser vi att ”Anna” är utanför på skolgården, och ingen pratar med ”Anna” då tar vi in det i morgon diskussionen, morgonmötet eller vad vi har för någonting. Vad gjorde ni i helgen hur resonerade kring det här och – när vi pratar med barnen då väver vi som pedagoger in annat men det händer inte i den digitala världen eftersom vi inte pratar om den. ( inf 2)

Det samtal jag hade med ordföranden för barn- och utbildningsnämnden (inf 1) gav upphov till tanken att det var lämpligt att sondera med de övriga som arbetade på de enskilda skolorna hur de såg på frågan om en striktare styrning av handlingsplanerna från huvudmannens sida.

Informant 1 anser att likbehandlingsplanerna bör se så lika ut som möjligt, med andra ord det ska finnas en plan i kommunen men hur den genomförs kan variera beroende om t ex det är en stor eller liten skola. Nivåerna för åtgärderna skall helst tas på nämndnivå. Detta för att skapa en trygghet för personalen och förenkla vad man ska göra om det är bestämt.

Förberedande – förebyggande åtgärder kan dock vara lokala. Personligen skulle barn- och utbildningsnämndens ordförande (inf 1) vilja att man styrde upp handlingsplanernas utseende.

Av rättsäkerhetsskäl bör detta enligt denne vara fastställt på så hög nivå som möjligt. På denna grund kan man även bättre utföra en uppföljning, informanten ser det utifrån nämndens möjligheter att jämföra olika skolors åtgärder och jämföra dess effekter . Vilket är omöjligt

enligt informanten om man inte har samma dokument att jämföra med. Informanten anser att det är viktigt att kriterierna är centralt antagna och där ska framgå även när olika saker skall polisanmälas, där ska framgå vilken typ av åtgärder som ska sättas in. Det ska finnas ett batteri av åtgärder för varje nivå. Detta är informantens vision och ännu inte genomfört, dock pågår ett arbete med handlingsplanerna på flera av de aktuella skolorna som jag inte kunnat ta del av på grund av att arbetet pågår när undersökningen genomförs.

Den vision som informant 1 gav uttryck för togs upp med alla rektorerna (inf 6-9) samt skolsköterskorna (inf 10-11) och alla ansåg att det kunde vara positivt med en striktare styrning av handlingsprogrammen. En rektor (inf 7) säger:

För det kan vara ett visst godtycke idag, man skulle minska godtycket skulle man nog kunna säga.(inf 7)

En annan av rektorerna (Inf 6) har noterat att det har blivit en jargong bland eleverna och begreppen kränkning och mobbning är något som man slänger om kring sig - därför är det viktigt att begreppen är tydligt definierade i handlingsplanen. Informanten betonar att det inte bara kan vara vad folk känner. En av skolsköterskorna (inf 11) betonar att man måste lära eleverna att osams kan man vara utan att vara kränkt eller mobbad eller ha en konflikt.

Informant 9 som är rektor är positiv till en striktare styrning men betonar att det är viktigt att skolorna får vara med i processen. Flera av informanterna betonar att en sådan samordning skulle vara arbetsbesparande.

Hjulet är bara uppfunnet en gång, men vi uppfinner det hela tiden igen. (inf 11)

Informant 10 som är skolsköterska betonar att problematiken med digitala kränkningar är något de absolut måste börja väga in i handlingsplanerna. I några fall kom frågan om

ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn upp. I ett fall uppfattades frågan som om det gällde förhållandet mellan rektor och underställd personal. I frågan användes

formuleringen från Allmänna råd mot kränkande behandling…

Ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och rektorn bör vara tydlig²²⁵

Frågan om detta var fallet i den berörda kommunen ställdes till tre av rektorerna utan närmare förklaring av begreppet huvudman vilket ledde till att en rektor uppfattade frågan annorlunda än de övrig två och tolkade begreppet huvudman som liktydigt med rektor.

Genom denna fråga fördes en diskussion om ansvarsfördelningen mellan huvudmannen (barn- och utbildningsnämnden) och övriga personal. Barn- och utbildningsnämndens ordförande (inf 1) klargjorde tydligt att han var medveten om den om skillnaden mellan den

huvudansvarige, barn och utbildningsnämnden i detta fall och utförande nivån som har en delegerad arbetsuppgift och ansvar för denna. Men att ansvaret för verksamheten ligger kvar på huvudmannen. Nämnden måste därför ange hur skolan/rektor skall ta sitt ansvar. Eftersom nämnden är ansvarig ska nämnden även vara ansvarig för styrdokument i verksamheten, som t ex handlingsplaner för likabehandling… Enligt informanten måste nämnden om det inte finns styrande dokument godkänna alla skolors handlingsplaner,

Vilket inte är möjligt utan vi måste ha ett styrande dokument och det har skolorna att genomföra, det är något som de åter rapporterar till nämnden.(inf 1)

225Skolverket 2009, s. 19.

Enligt informanten betyder det även att alla händelser skall återrapporteras som ett

delegationsbeslut av rektor. Detta betyder att nämnden kan följa upp beslut som har fattas rektor. Dock är detta något som jag fick intryck av inte ännu inte är fullt ut genomfört i kommunen. Informanten 1 säger

Nämnden kan inte delegera sitt ansvar bara en uppgift, tydliga dokument/delegationsordning ger trygghet till rektor och övrig personal. Nämnden har ansvar för målstyrning och att ge tydliga mål för personalen att följa. Ansvaret för uppdraget har den enskilde medarbetaren, ansvaret för verksamheten har nämnden. Ansvaret är alltid nämndens om medarbetaren har följt de rutiner och beslut som finns. (inf 1)

För - och grundskolchefen (inf 3) säger att det finns en tydlig delegation till rektorerna att arbetet mot kränkande behandling bedrivs enligt lagstiftningen. Något som bekräftas av en av rektorerna (inf 8) att rektorerna har delegat på uppgifterna men informanten undrar om barn- och utbildningsnämnden är medveten om att de inte kan friskriva sig det yttersta ansvaret?

Informanten betonar om man ser det utifrån en arbetsmiljöaspekt så är de så att ska man ha ansvar så måste man också ha praktiska och ekonomiska befogenheter att sköta det, fattas något av delarna är det svårt att ta ansvar.

Det framgick av intervjuerna att man är medveten om sitt ansvar för kartläggning och identifiering av riskfaktorer och det främjande arbetets utformning även gentemot en digital miljö/omgivning. Men genom denna fråga får jag intryck att på flera av skolorna pågår en uppgradering av skolornas handlingsplaner, de är dock på olika nivå när det gäller hur de arbetar med detta område i arbetet med handlingsplanerna. Endast en av skolorna har tydligt pekat på att de skall göra plan för varje ”stadium” (låg – mellan – hög). Nästan alla rektorer anger att de har trivselenkäter, i något fall har de legat nere det senaste året på grund av de ansvarigas arbetsbelastning. I något fall är man på väg att skapa en mobbningsgrupp som ska sköta kartläggningen men om den skall innehålla en enkät framgår inte. IT – strategen (inf 2) tycker inte att det blir annorlunda för att vi för över det till det digitala mediet än vad det gör i verkligheten.

För hur bekämpar vi kränkningar i verkligheten om vi säger så – på samma sätt måste vi bekämpa kränkningar på nätet.(inf 2)

Endast på en skola betonar rektor (inf 8) att detta med IT-miljön måste tas med i en

kartläggning av riskområden. Övriga säger att i detta är skolan ingen riskmiljö. De betonar att riskmiljön i detta fall ligger utanför skolan. Även om informanterna betonar att riskmiljön ligger utanför skolan så konstaterar informanterna att effekterna landar i skolan - till exempel säger informant 11 som är skolsköterska att:

Det är en pingpong hela tiden och jättesvårt att skilja åt. Jag kan ju förstå föräldrarna i det här, man kan ju säga att, detta är inget skolproblem de kränker ihjäl varandra på kvällen – jamen skolan är deras forum. Så att säga att något är skolrelaterat är endast fånigt. Jag menar vi lever ju våra liv.(inf 11)

Synen på var den dominerande riskmiljön är ganska entydig hos informanterna dock inte hur skolans ansvar ser ut för hanteringen problematiken. När frågan om skolans ansvar uppsikt togs upp formulerad med utgångspunkt formuleringen i skolverkets skrift Allmänna råd: För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande

behandling.

Personalen bör ha en god uppsikt över alla utrymmen och platser där barnen och eleverna befinner sig. ²²⁶

Så varierade bilden på uppsikt och tillgänglighet till digitala verktyg och skolans ansvar utifrån informanternas syn på skolans ansvarområde. IT – strategen (inf 2) betonar att det är nödvändigt att de vuxna måste finnas där barnen rör sig även om de inte måste vara aktiva användare av olika sociala forum måste de finnas där. Informant 1 betonar att uppsikten skall framgå av handlingsplanen, i detta fall får man förutsätta att det något som kommer att

beaktas i den upp gradering handlingsplanerna som pågår. En rektor (inf 8) säger att uppsikten av de digitala resurserna är relativt god, möjligen med undantag av bibliotekets datorer, för även om datorerna är inloggningsskyddade kan man inte veta vem som sitter framför datorn enligt informanten. Informanten ser uppsikten som ett generellt problem.

När barn beter sig illa mot varandra, för oftast gör de det inte framför en vuxen.(inf 8)

Två av rektorerna (inf 7, 9) och en av skolsköterskorna (inf 10) ser inte uppsikten som något problem i skolan när det gäller detta, även om informant 10 anser att skolan inte har full koll men anser det ändå inte kan ligga på skolan. En av skolsköterskorna (inf 11) säger att frågan diskuterats på skolan efter att skolminister Björklund deltagit i ett debattprogram och sagt att lärare ska vara ute på nätet och hålla sig uppdaterade, informanten har då undrat när lärarna

Två av rektorerna (inf 7, 9) och en av skolsköterskorna (inf 10) ser inte uppsikten som något problem i skolan när det gäller detta, även om informant 10 anser att skolan inte har full koll men anser det ändå inte kan ligga på skolan. En av skolsköterskorna (inf 11) säger att frågan diskuterats på skolan efter att skolminister Björklund deltagit i ett debattprogram och sagt att lärare ska vara ute på nätet och hålla sig uppdaterade, informanten har då undrat när lärarna