Grundskolan i en digital omgivning.: en studie i skolans handlingsberedskap mot digitala kränkningar.

Akademin för utbildning och ekonomi

Grundskolan i en digital omgivning.

En studie i skolans handlingsberedskap mot digitala kränkningar.

Bengt Fahlgren juni 2010

D-uppsats Pedagogik

Pedagogik

Handledare:Peter Gill

Examinator:Else-Maj Falk

konsekvenser även för skolan - nämligen de digitala kränkningarna.

Syftet med själva projektet är att primärt belysa hur skolledning och skolpersonal dels uppfattar och dels hanterar möjliga digitala kränkningar, oavsett var och hur dessa kränkningar framförs.

Uppsatsen bygger på intervjuer med nyckelinformanter i

skolorganisationen i en kommun, från politisk nivå till verkställande nivå i form av rektorer m fl. Dessa intervjuer speglas mot svar från Skolverket, barnombudsmannen m fl. Intervjuerna - med nyckelinformanter – visade på vissa svårigheter med detta problemområde. En svårighet visade sig vara ansvarsfördelningen skola - hem. Informanterna upplevde att en dominerande del av kränkningarna sker på fritiden och ansåg i varierande grad att detta är hemmets problem och inte skolans. En åsikt som inte helt delas av de informanter som har anknytning till Skolverket eller

Barnombudsmannen.

Keywords: digital environment, anonymity, digital harassment, digital bullying, deindividuation theory, school's responsibilities, parents

responsibilities

TACK

Jag vill tacka alla som har hjälpt mig att slutföra den här uppsatsen. Ett stort tack till min hustru Ingrid för hennes stora tålamod. Ett stor tack till min gode vän Ylva Vramming för värdefulla kommentarer. Samt ett stort tack till alla de informanter som medverkat. Ett tack till min handledare Peter Gill för

värdefulla diskussioner kring mitt projekt.

Innehållsförteckning

1. Inledning sidan 1

2. Bakgrund

2.1 Bakgrund till termen ”virtuell gemenskap” sidan 3

2.1.1 Teknik sidan 3

2.1.2 Nätkulturer sidan 5

2.1.3 Gemenskap i en virtuell värld sidan 8 2.1.4 Identitet och anonymitet i den virtuella världen sidan 9 2.1.5 Regler för säker datoranvändning sidan 11

2.1.6 Lokalanknytning sidan 13

2.2 Deindividualisering, anonymitet och icke normativt beteende sidan 14

2.3 Begreppet mobbning sidan 19

2.4 Digital mobbning och kränkning sidan 21 2.4.1 Definition av digital mobbning

(cyber bullying) och kränkning sidan 21 2.4.2 Anonymitet och mobbning i en

digital kontext sidan 22

2.4.3 Tidigare undersökningar av

digital mobbning sidan 23

2.4.4 Åldersklyftor i den virtuella interaktionen sidan 24 2.4.5 Relationen skolmiljö/yttre miljö vid

digital mobbning sidan 25

2.4.6 Metoder för digitala kränkningar sidan 26 2.4.7 Kopplingen kränkning – kommunikation sidan 28 2.4.8 Genusskillnader vid mobbning sidan 29

2.4.9 Säkerhetsaspekter och rapportering av

digitala kränkningar sidan 31 2.4.11 Rättsligt läge sidan 32 2.4.12 Skolledare – mobbning – ansvar sidan 32 3. Problemställning och syfte

3.1 Problemställning sidan 33

3.2 Syften sidan 33

3.3 Lagar samt dithörande definitioner och begrepp sidan 34

4. Idéer om deindividualisering och anonymitet sidan 37 5. Projektbeskrivning

5.1 Beskrivning av arbetsmodellen sidan 38

5.2 Urvalskriterier sidan 38

6. Metod

6.1 Undersökningsmetod sidan 39

6.2 Urval av undersökningsgrupp sidan 40

6.3 Etiska frågor sidan 42

7. Undersökningsresultat

7.1 Intervjuresultat sidan 43

7.1.1 Intervjuresultat för nyckelinformanter sidan 43 7.1.2 Intervjuresultat: skolverksjurist sidan 58

7.2 E-postsvar sidan 59

8. Analys och diskussion

8.1 Analys sidan 60

8.2 Diskussion

8.2.1 Resultatdiskussion sidan 71 8.2.2 Metoddiskussion sidan 76

9. Fortsatt forskning sidan 78

Litteraturförteckning sidan 80

Appendix 1 sidan 86

Appendix 2 sidan 87

Appendix 3 sidan 90

1 Inledning

Med den alltmer frekventa användningen av digitala kommunikationsinstrument (definition:

teknik som utgår från det binära talsystemet) och då särskilt i kommunikativt syfte tycks det även vara så att de tidigare ”skolgårdsrelaterade” mobbnings-, uteslutnings- samt

kränkningsrelaterade beteendena har kompletterats med nya ”arbetssätt”, det vill säga nya kommunikations- och spridningsmetoder. Detta innebär att det kan krävas helt annorlunda insatser – inte minst pedagogiskt– för att kunna lokalisera, hantera och avvärja samt dessutom förebygga fenomenet.

Att barnen på mellanstadiet och uppåt har en mobiltelefon är idag snarare regel än undantag och efter varje jul redovisas de nya mobiltelefonerna med de senaste finesserna. Detta handlar om finesser vars användningsområden vi vuxna knappt kan föreställa oss. Barn och ungdomar får därmed möjlighet att använda redskap som är unika och detta resulterar ofta i ett

utforskande där saker kan hända, som vi vuxna bara vagt kan föreställa oss. Det kan tyckas som ett pojkstreck att man fotograferar någon i omklädningsrummet med mobilen. Men är det så oskyldigt? Mobilen befinner sig endast några knapptryckningar från Internet och att dela med sig av bilder går på en sekund. Det var när jag upplevde detta på min skola, (fast vi hann stoppa att bilden fick spridning,) som jag började fundera över de digitala instrumenten som redskap i mobbning och kränkning av andra, både vuxna och barn såväl som offer som utövare.

Tidigare forskningsresultat är redan föråldrade, dagens situation kan enkelt beskrivas så här:

2008 – knappt någon tidningsartikel om digitala kränkningar/mobbning. 2010 – i stort sett dagligen sådana artiklar. Detta innebär att Qing¹, Slonje & Smith² ger den bästa grunden men berör USA och Kanada och är en smula föråldrade i synnerhet vad gäller tillgången på datorer i barnens rum. Hernwall³,Olin⁴, Pethrus⁵, Dunkels⁶, Danielsson⁷ har arbetat med svenska förhållanden men samma gäller dessa svenska forskare - utvecklingen går förfärade fort på detta område, och ungdomarna är i frontlinjen. Lägg speciellt märke till att Lunar Storm som nämns som en av Sveriges största chatt-rum för ungdomar av bland annat Enocksson och Dunkels i avsnittet ”Bakgrund”, är ett forum på väg mot nedläggning i dag.

Den digitala verkligheten (mobiltelefon, Internet, mm) har förändrat och utvecklat sätten att trakassera/mobba/kränka varandra. Skolan har direkt ansvar för att avvärja sådant beteende såväl mot eleverna som mot personal. Därmed har företeelsen direkt pedagogisk/didaktisk relevans. Viktigt att poängtera är att Internet, och då i synnerhet olika chatt-rum mm, har blivit som en stor kollektiv ungdomsgård med väldigt få vuxna närvarande. De få vuxna som är närvarande där har inte alltid goda avsikter med sin närvaro. Men att bli avstängd från denna ”ungdomsgård” kan vara lika kränkande som andra typer av kränkningar. Detta att utesluta någon är ingen nyhet och kan ske med enkla medel. När jag var barn på 1960-talet

1 Li 2007

2 Slonje & Smith 2008

3 Hernwall 2001

4 Olin 2003

5 Pethrus 2006

6 Dunkels 2005

7 Danielsson 2007

var ett effektivt sådant sätt att lära ut ett kodspråk (t ex sjörövarspråket) till alla utom den man vill utestänga, enkelt och effektivt. Idag kan det vara att blockera en persons

kontaktmöjligheter på nätet. Digitala media har kraftfullt påverkat sätten att kränka/mobba en person eller grupp. Om man ser på skolan idag kan man konstatera att kränkningarna gäller så väl elever som vuxna i skolan, och att det som för bara något årtionde sedan var begränsat till lokala våldsyttringar, ryktesspridning, öknamn och utfrysning, idag har kompletteras med ljud och bild och fått en global spridningseffekt. Man kan konstatera att lika väl som det är ett arbetsmiljöproblem för eleverna så är det även ett sådant för de vuxna i skolan.

Mitt intresseområde är hur skolan hanterar sitt ansvar när det gäller digitala kränkningar och digital mobbning. Skola - familj och övriga samhällsfunktioner kan i detta sammanhang ses som kommunicerande kärl, vilket gör att avgränsningen mellan skola och hem blir allt svårare att dra i denna fråga. Frågan här berör även hur skolan förhåller sig till övriga

samhällsfunktioner i detta fall. Som så ofta när det rör sig om digitala media tangeras lagar kring kränkningar, yttrandefrihet, diskriminering, personuppgiftsskydd, mm. Det finns en uppgift från Friends undersökning från 2002 om att ca 60 000 barn mobbas/kränks i Sverige varje år.⁸ Av dessa utsätts ett okänt antal av den digitala varianten av mobbning/kränkning.

Mobbing och kränkning är inga nya fenomen och metoder hur man arbetar med dessa har utarbetats och handlingsplaner har skapats. Sedan 2004 finns det en lag mot kränkande behandling. Motsvarande skydd finns i arbetsmiljölagstiftningen för de vuxna. Fenomenet är gammalt men med ny teknik har medlen och metoderna förändrats. Tidigare har mobbing och kränkningar förknippas med våld och verbala kränkningar enskilt eller i grupp genom att man stått öga mot öga med den som man kränkt eller mobbat. Det nya med digitala kränkningar är att man inte behöver stå i fysisk kontakt med den man kränker utan det kan ske utan sådana begränsningar som närhet och omedelbar kontakt. Detta gör att den kränkte inte längre kan söka skydd hemma därför att den digitala arenan är socialt viktig för ungdomar idag. Genom detta sker en sammanblandning mellan olika nätverk som tidigare var åtminstone delvis möjliga att hålla isär.

8 Friends 2002

2 Bakgrund

2.1 Bakgrund till termen ”virtuell gemenskap”

Det finns en bakgrundsidé till det som idag kallas ”Internet”. Historien förtjänar att citeras. I detta läge torde ”The Well” förstås som ”brunnen” eftersom en brunn är djupare än en källa.

Det som i dag räknas till den mest kända virtuella gemenskapen dök upp 1985 - The Well. Det var främst genom en slump, skriver Katie Hafner (1997) i en biografi över The Well. Ett litet antal människor vid USA:s västkust ville skapa en ny typ av forum för samhällsdebatt och gemenskap.⁹

”Brunnen ” kan ses som ett intressant första namn på det som idag i Sverige vanligen benämns ”Internet”. Osvikligen får man bilden av ett bottenlöst hål. Men detta var inte det första försöket till ett öppet nätverk.

Ett relativt okänt - i varje fall sällan omskrivet - virtuellt samhälle som hette CommuniTree startade redan 1978 i samma geografiska område: norra Kalifornien. Det var en Bulletin Board System (BBS), ett datorbaserat konferenssystem som enligt Stone (1997) var den första BBS med ett så kallat trädprotokoll. Det är en trädstruktur som utgör den överordnade principen för hur textfilerna i databasen skulle organiseras. Det är den organisationsprincip vi ser i Usenet News, där de inlägg med en viss rubrik organiseras i "trådar" (threads), så att det ska gå lätt att följa parallella diskussioner. /... /CommuniTree banade alltså vägen för möjligheten att uppfatta datorbaserade konferenssystem som små samhällen, som gemenskaper. Ändå dog CommuniTree en alltför tidig död. När CommuniTree blev känt utanför den innersta kretsen av medlemmar, började diskussionerna störas av anonyma människors obscena inlägg, skriver Stone (ibid). Det fanns ingen möjlighet att i CommuniTree övervaka och censurera inlägg, eftersom den

övergripande ideologin när programkoden för CommuniTree skrevs var att "information wants to be free". Övervakning och censur ansågs inte höra hemma i den virtuella världen, varför sådana möjligheter aldrig byggdes in. Ett par månader efter angreppen från utomstående lades CommuniTree ned. Den bestående kunskapen från detta det första virtuella samhället är den förändrade föreställningen - från databas till samhälle - och att ett virtuellt samhälle inte klarar sig utan hjälpmedel för övervakning och kontroll för att upprätthålla ordningen.¹⁰

Detta är viktigt att beakta för även om övervakningen av ”Internet” är bättre idag är olika former för ”kränkande beteende” inte något nytt.

2.1.1 Teknik

Teknikutvecklingen är på ett sätt något vi naturligt tar till oss samtidigt som vi vill ha en förankring i det vi känner till. Det är ingen tillfällighet att de tidigaste persondatorerna väldigt mycket påminde om skrivmaskiner och vi som mötte datorn som avancerad skrivmaskin har fortfarande den mentala bilden med oss. Gradvis förändrades persondatorn (PC) från

skrivmaskin till en teknisk plattform. Men till skillnad från de unga ser vi äldre persondatorn (PC) som en förvuxen skrivmaskin.

9 Croon & Ågren 1998 citerar Katie Hafner 1997

10 Croon & Ågren 1998 citerar Stone 1997

Bakgrunden till detta är enligt Dunkels att all teknikintroduktion följer ett visst mönster och tar lång tid. Hon menar att man kan tala om tre stadier som återkommer vid

teknikintroduktion. Det första stadiet är då konsumenterna inte har hunnit förstå teknikens användningsområden vilket föder rädsla för de negativa sidorna och varningar för den nya tekniken börjar höras. De första användarna kännetecknas av hög teknisk kompetens. Jämför med videons introduktion och videovåldsdebatten. Där fick mediet en laddning av vad visades med hjälp av det och en tid var video synonymt med olika typer av filmvåld och kallades videovåld.

När användandet blir vanligare och tekniken finns hos en stor del av befolkningen, då befinner vi oss i det andra stadiet. De flesta accepterar att det finns fördelar och nackdelar med tekniken. Antalet användare ökar snabbt och vana användare ser som sin uppgift att hjälpa nybörjarna.

Det tredje stadiet infinner sig när tekniken har blivit integrerad i våra liv, man kan säga att den blivit vardagsteknik. Den typiske användaren kan vara vem som helst och kraven på teknisk kompetens är låg. Enligt Dunkels är det betecknande för stadiet att de flesta användarna inte betraktar tekniken som teknik utan som ett verktyg bland många andra.¹¹

Vem av oss tänker på den teknik som gör den fasta telefonin möjlig, när man använder den?

Sätter man in ungdomars sätt att använda datorkommunikation i modellen kommer de i stor utsträckning befinna sig i stadium tre när det gäller deras förhållande till datorer, liksom att vi äldre är i det tredje stadiet när det gäller fast telefoni, men de äldsta innevånarna i vårt

samhälle är i stadium två i synnerhet när det gäller de möjligheter modern fast telefoni ger (AXE-systemet).

Turkle menar att introduktionen av skrivbordet på datorskärmen 1984 innebar att det blev möjligt att arbeta med datorn utan att förstå de underliggande mekanismerna. Hon uttrycker det som att ”siktdjupet” är obefintligt. Med detta obefintliga ”siktdjup” följer också en transparens, som innebär att tekniken blir osynlig för användaren.¹² Att ungdomarna ser datorn och mobiltelefonen som naturliga och självklara instrument i kommunikation är här viktigt - de inte ser verktyget utan bara de möjligheter till kommunikation som det ger.

De snabba uppkopplingarna har skapat förutsättningarna för att Internet ska fungera som en virtuell fritidsgård, möjligen med den skillnaden att den saknar nästan helt vuxen närvaro.

Enligt Enochsson hade tre av fyra svenska tonåringar en lunar (identitet på Lunar Storm), och Lunar Storm var Sveriges mest trafikerade webbplats.¹³ Enochsson säger att ”Trots att Lunar Storm är öppet för alla åldrar, är det relativt sett få föräldrar och lärare som själva besökt Lunar Storm”.¹⁴ Detta i sin tur bygger förmodligen på att Lunar Storm är betraktad som ett forum som är så dominerat av ungdomarnas närvaro så det knappast attraherar vuxna. Vuxna upplever det förmodligen lika motiverade att besöka Lunar Storm som att besöka en

ungdomsgård av andra skäl än att bevaka vad ungdomarna gör där. Skillnaden är möjligen den att ungdomsgården till viss del styrs av vuxna, men ungdomsforum som Lunar Storm och liknande nästan helt ligger utanför vuxenvärdens kontroll. Sjöberg beskriver hur hennes informanter säger att föräldrar oftast inte har någon aning om vad ungdomar gör på nätet.

Speciellt saknar de insikt i vad det innebär att chatta. Detta tyder på att behovet av forskning är stort. Sjöberg understryker vikten av att den virtuella gemenskap som Lunar Storm

11 Dunkels 2005

12 Turkle 1995

13 Enochsson 2005, s. 81.

14 Enochsson 2005, s. 81.

representerar är en företeelse som är relativt ny och som ökar snabbt.¹⁵ Samtidigt kan man undra hur många föräldrar som har en adekvat föreställning av vad ungdomarna gör på en ungdomsgård, eller för den delen på Lunar Storm.

Tapscott beskriver det som att IT-generationens barn (N-generationens barn enligt Tapscotts terminologi) inte ser en dataskärm utan ser sina vänners meddelanden, nyhetsbrev, fanklubbar och chatt-grupper. Datorn kan även ses som en kognitiv och känslomässig förlängning av oss själva.¹⁶ Turkle beskriver interaktionen som något mellan individen och nätet – inte mellan individen och datorn. Datorn fungerar som en ”protes”, men detta synsätt är inte särskilt utvecklat i forskningen om barns och ungdomars nätanvändande.¹⁷ Om detta vittnar även Tapscotts informanter, och i Internet har barn och ungdomar därmed fått ett redskap som hjälper dem att ifrågasätta, utmana och säga emot. På nätet vet heller ingen vem man är eller hur man ser ut, det viktiga är vad som kommuniceras. Detta leder till en större tolerans än vad man sett hos tidigare generationer, enligt Tapscott. Tillgången till fakta och möjligheter att kommunicera med hela världen gör även att IT-generationen blir mer självsäker, vilket gör att de tar för sig på ett helt annat sätt än tidigare och barns och ungdomars egna röster blir

tydligare.¹⁸

Dunkels pekar på den naturliga demokratiska beståndsdelen av Internet, nämligen att Internet förser folk i allmänhet med en arena att uttrycka sig på. Som en sekundär effekt kan vi se konflikten mellan dessa demokratiska faktorer och vuxengemenskapens önskan av kontroll. ¹⁹ Här kan det vara naturligt att konstatera att i vanliga demokratiska sammanhang får man ansvar efter mognad men Internets tillgänglighet undanröjer nästan helt denna regel.

2.1.2 Nätkulturer

Idag har unga helt andra möjligheter att mötas och umgås än de hade för tio år sedan då telefonen var den enda möjligheten till tvåvägskommunikation i realtid om man inte skulle mötas fysiskt, idag finns genom den digitala tekniken ett otal olika sätt att mötas eller umgås även på avstånd. Internet har gett nya möjligheter. Man kan ta kontakt såväl med text, ljud och bild. Dessutom har avstånden ingen betydelse - kontakterna är därför inte begränsade till närmiljön. Kontrollen över spridningen av given information är närmast obefintlig.

Stald menar dock att det inte finns skäl att kalla förändringen av kommunikationsmönstret för någon revolution i sig. Generellt så adapterar och integrerar barn ”digitala media” som

Internet i sina vardagsliv och detta i en konstant process av att testa användbarheten, få

erfarenhet och tillgodose behov i situationen. Hon hävdar vidare att basanvändandet av media, som motsvarar de grundläggande kulturella och sociala behoven för ungdomar, handlar om behov av att bli underhållna, att få utbyte av information och att kommunicera socialt.

Kommunikationen sker främst på olika mötesplatser på Internet.²⁰

15 Sjöberg 2002

16 Tapscott 1997

17 Turkle 1995

18Tapscott 1997

19 Dunkels 2007, s. 20.

20 Stald 2002

Fredriks glädje över att synas är stor, så stor att han ofta sitter vid datorn istället för att gå ut på kvällen. Bekräftelsen blir större här och han kan själv väja vika kontakter han har med andra och hur mycket av sig själv han vill exponera²¹

Internet har dock nackdelar, och dit hör tillgängligheten och lättheten att kommunicera och sända olika former av information som text, bild och ljud som kan laddas ner och användas i nya sammanhang.

Frida är 15 år och duktig fotbollsspelare. Hennes lag har en liten webbplats där en förälder har lagt ut fotografier av alla spelare med namn … En dag när Frida kommer till skolans datasal, får hon till sin förtjusning se att någon har lagt bilden på henne som bakgrundsbild på flera

datorer.²²

Det finns många arenor att visa upp sig på genom den digitala tekniken t ex ”snyggast.se”, Youtube, bilddagboken, med flera. Det är lätt att ta en digital bild eller video och lägga ut den på nätet, lika lätt är det för någon att ladda ner materialet och publicera den någon annanstans.

Material som lagts ut på Internet är i princip utanför den enskildes kontroll, vem som helst kan sedan hantera materialet. Att material på Internet är skyddat via upphovsrättslig

lagstiftning är något som i synnerhet ungdomar har liten respekt för om de alls känner till det, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser för barnens/ungdomarnas familjer. Numera är

”community” ett begrepp för de mötesplatser som finns på Internet, mötesplatserna kan se mycket olika ut beroende på vilka som är målgruppen, vissa slutna, andra är öppna för alla som önskar delta.

Ett huvudsyfte för de flesta nätgemenskaper kan sägas vara att komma i kontakt med

likasinnade. Därför blir det viktigt att en nätgemenskap tillhandahåller möjligheter att definiera vad som gör andra till likasinnade, ålder, intressen, bostadsort, politisk hemvist … Lunarstorm med sina dryga tio procent av Sveriges befolkning som medlemmar är en av de i särklass största nätgemenskaperna på svenska.²³

Virtuella gemenskaper kan beskrivas på olika sätt. Ågren har identifierat fyra typer.

1. Community Networks är benämningen på interaktiva informationssystem som stöder

information och kommunikationsutbyte inom ett begränsat geografiskt område t ex en kommun.

2. Personliga gemenskaper byggs kring ett personligt intresse och kan bestå av en e-postlista mellan yrkesgrupper som är geografiskt spridda. Gruppen är inte synlig för utomstående.

3. Intressegemenskaper skapas runt ett på förhand givet intresseområde. Här kan som regel utomstående ansluta sig.

4. Den tredje platsens gemenskap MUD = Multi Users Dimension handlar om fler användarrum och chattkanaler; det är hit man kan hänföra Lunar Storm, helgon.net, playahed. Ågren beskriver dessa som ett café där främsta aktiviteten är konversation. Det är en plats dit man går för att träffa andra.²⁴

Ett flertal forskare har beskrivit ungdomstiden/tonårstiden som en tid när man försöker skapa friytor utan kontroll. Enligt Livingstone består en del av ungdomskulturen i att bryta regler ²⁵. Ungdomarna beskrivs göra detta för att komma in i vuxenvärlden. Att hela tiden föreskriva regler för t ex Internetanvändande kan i ett sådant perspektiv få motsatt effekt. Johansson beskriver problemet med att få ett utrymme där man som barn är fri från vuxenvärldens krav och kan få vara i fred. Tidigare kunde barn leka fritt utomhus, men med dagens farliga utomhusmiljöer är denna möjlighet mer begränsad. Datorn och Internet fungerar då som ett

21 Dunkels 2005, s. 41.

22 Dunkels 2005, s. 42.

23 Dunkels 2005, s. 43.

24 Ågren 1998

25 Livingstone 2002

sådant friutrymme, samtidigt som de vuxna ändå vet var barnen befinner sig fysiskt. ²⁶ De vuxnas kontroll av barnens fysiska närvaro kan leda till att de underlåter att kontrollera barnen/ungdomarnas faktiska sysselsättning vilket kan leda till att de först långt senare blir medvetna om effekterna av barnen/ungdomarnas handlande.

Enochsson konstaterar att viktigaste för ungdomarna är att kunna hålla kontakt oavsett tid och rum. Hon beskriver genom detta Lunar Storm som ett komplement till och inte en ersättning för att umgås i verkligheten. Hon anser att denna bild bekräftas också av de tidigare

djupstudier som gjorts med tonåringar i dessa åldrar varvid hon hänvisar till Bjørnstad och Ellingsen, Merchant, Sjöberg.²⁷ Detta kontaktbehov är något som tidigare generationers tonårsföräldrar har varit mycket medvetna om t ex genom tonåringars frekventa användning av familjens telefon. Kontrollen kan sägas minskat betydligt genom den nya tekniken med mobiltelefoni och Internet. Enochsson säger ungdomarna beskriver hur kommunikationen på Lunar Storm kan skilja sig från kommunikation i det verkliga livet. På Lunar Storm är tonen trevligare och det upplevs av informanterna som lättare att säga förlåt, eller att säga att man gillar någon. Tystlåtna kan få ett annat redskap att uttrycka sig och tonåringarna vittnar om att de upptäckt nya sidor hos sådana de trodde att de kände.²⁸ Här är det viktigt att säga att detta kanske inte ger en fullständig bild av hur nätgemenskapen ser ut. Enligt Enochsson som stöder sig på BRIS-studien från 2001, verkar inte elakheter höra till vanligheterna, men det förekommer. Hon anser att Olins studie visar att även kränkande uttalanden är lättare att framföra i en virtuell gemenskap och det skrivna ordet väger tyngre än det sagda. Möjligheten finns alltid att stänga av en person från den egna sfären samt att anmäla personer som

uppträder olämpligt. Ingen av informanterna i hennes studie hade dock använt sig av något sådant. ²⁹

Dunkels säger att de negativa sidorna inte är speciellt framträdande när barnen pratar om sina vanor på Internet. I stället verkar Internet för att förhöja barnens liv. Internet ger en extra arena för växelverkan med andra, en arena med andra kännetecken än de i verkliga livet.

Tillträdet till denna arena uppskattas av många barn. Barnen vet vad farorna är men har inte uttryckt någon skräck för sina egna personer, enligt henne. ³⁰ Att ungdomarna anser de har koll på vilka faror som finns är inte förvånande, men stämmer verkligen denna upplevelse med verkligheten? Enligt Dunkels har Lunar Storm fått konkurrens av andra svenska gemenskaper, och amerikanska nätsidor som Myspace, och även om de är stora, har de inte längre samma unika placering på en nationell eller global skala. Ändå har Lunar Storm gjort ett spår för andra att följa, och markerar en viktig del i historien av samtidens interaktiva massmedia.³¹ Dunkels menar att chatt -rummen som var populära på 1990-talet håller på att ersättas med andra applikationer. Med chatt-rum menar hon sådana platser på Internet där man inte behöver visa upp sin identitet och de andra användarna troligtvis är okända för chattaren. ³²

Prensky tar till bilden ”digital inföding” som metafor för att omforma vårt perspektiv. En digital inföding är någon som är född in i en värld, där IT är en naturlig del, det betyder att

26 Johansson 2000

27 Enochsson 2005, s. 92.

28 Enochsson 2005, s. 92.

29 Enochsson 2005, s. 93.

30 Dunkels 2007, s. 12.

31 Dunkels 2007, s. 13.

32 Dunkels 2007, s. 13.

hon inte har behov att jämföra denna teknologi med någonting annat för att förstå den. Den digitala invandraren är enligt Prenskys den som är född innan IT blev daglig teknologi. ³³ I sitt arbete påpekar Dunkels att Prenskys metafor är en förenkling, men det är en användbar förenkling som kan hjälpa oss att förstå faktumet att vi har olika sätt att närma oss IT

beroende av när vi är födda. Det kan hjälpa oss att förstå att det inte är alltid möjligt att förstå nya media genom att jämföra dem med gamla media. Detta försök att dela in i generationer skall enligt Dunkels inte läsas som ett påstående att alla digitala infödingar har samma nivå av kunskap. Inte heller antyder hon att digitala infödingar är en homogen grupp i någon annan aspekt, än detta att de delar en tidsperiod de är födda i och erfarenheter som kommer av det. ³⁴ Den allmänna varningen som ”allt som hamnar på Internet stannar på Internet” gör enligt Sjöberg det rimligt att anta att detta betyder olika saker för ”digitala infödingar” och

”invandrare”.³⁵ Smyres säger tonårsflickor använder ibland Internet för att söka ” sina egna uttryck i en patriarkalisk kultur som devalverar inlägg av barn (” ungar”),³⁶ vilket kan var ett argument för att när man uttrycker sig på ”nätet” så har man känslan av att vara utanför de vuxnas kontroll. Viktigt här är att lägga märke till den betoning av behovet av en egen dator som ungdomar gärna för fram och den brist på kontroll detta innehav medför för föräldrarna.

Enochsson anser att lärare har ett ansvar att själva lära sig mer om teknologin och att detta kan göras i samarbete med eleverna. Hon påpekar att det finns en risk att lärare, som inte

engagerar sig i samtida teknologi, riskerar att hamna i samma läge som många elever i dag, det vill säga de tvingas att fungera med saker de inte har föregående kunskap om och inget intresse av. ³⁷

Eliza Dunkels menar att det är ett faktum att dagens barn är födda in i en värld där IT är en naturlig komponent. Detta förenar dessa barn, och avskiljer dem från andra tidigare

generationer. Dunkels betonar att vi måste undersöka mer hur övergreppen mot barn sker och vilka de aktuella riskerna är. ³⁸ Enligt Hope är risk, som begrepp, kulturstyrt, vilket gör att olika vuxna närma sig frågan från olika vinklar. ³⁹ Här kommer frågan in hur vi tolkar riskerna barn utsätts för idag, samt hur vi uppfattar de signaler de bär med sig till skolan. Så t ex säger Barnombudsmannen att det är ett faktum att många barn utsätts för övergrepp i sitt hem av en vuxen människa som de litar på. ⁴⁰

2.1.3 Gemenskap i en virtuell värld

Enligt Danielsson skildrar deltagarna i hennes studie Internet som en virtuell fritidsgård där socialisation och kontaktskapande sker på en plats på Internet i stället för i en fysisk miljö och att roller och relationer påverkas genom skriftlig kommunikation istället för verbal och fysisk. ⁴¹

33 Prensky 2001

34 Dunkels 2007, s. 35.

35 Sjöberg 2003

36 Smyres 1999

37 Enochsson, 2001

38 Dunkels. 2007, s. 41.

39 Hope 2007

40 Barnombudsmannen. 2007

41 Danielsson 2007, s.17.

Danielsson menar att merparten av deltagarnas relationer på Internet var sprungna ur ett fysiskt möte och det upplevdes fortfarande viktigt med fysisk kontakt för att kunna få en hel bild av en annan person. Något som hon såg som intressant var att deltagarna ofta gick på intuition när de bestämde sig för att inleda ett samtal med en ny kontakt på Internet. ⁴² Danielsson har påpekat att undersökningsdeltagarnas redogörelser visar på stora skillnaderna mellan olika mötesplatser vad gäller risken att drabbas av exempelvis sexuella trakasserier och att det är avsevärt större risk på vissa mötesplatser beroende på seriositet, inriktning och vilken typ av människor som besöker mötesplatsen.⁴³Här måste man fråga sig hur barnens medvetenhet se ut och motiven till att besöka mer osäkra mötesplatser. Danielsson beskriver att en av bristerna med Internetkommunikation kan vara en sämre utveckling av sociala färdigheter vad gäller att lära sig att umgås direkt med olika personer. Hon säger att hennes material visar att det är lätt att

”blocka” individer som av något skäl anses vara olämpliga utan att behöva ge en närmare redogörelse för varför man tycker så. I den fysiska världen finns ingen ”blockningsfunktion”.

Troligtvis ”tvingar” istället den fysiska världen människor att i större utsträckning möta och bemöta olika människor på arenor som skolan eller arbetsplatsen. Enligt Danielsson kan Internet därför öka risken för segregation av mänskliga läggningar och bakgrunder och skapa inlåsning i kultur och tankesätt. Samtidigt innebär Internets räckvidd att människor just har möjligheten att nå och prata med olika typer av människor som de under fysiska

omständigheter inte skulle ha kommit i kontakt med. Hon ifrågasätter att sociala statustecken, ålder och ras inte har betydelse på Internet, något som McKenna och Bargh ⁴⁴ argumenterade för.

Detta kan enligt Danielsson ifrågasättas mot bakgrund av att flera av deltagarna i hennes

undersökning vittnade om att både utseende och social bakgrund hade betydelse när de bildade sig en uppfattning om andra användare samt huruvida de valde att svara på en kontakt. Viktiga

attribut för att skapa sig en uppfattning av individer i den fysiska världen har sålunda enligt hennes studie kopierats in på Internet.⁴⁵

2.1.4 Identitet och anonymitet i den virtuella världen

Den digitala kommunikationen ger en valmöjlighet att vara anonym eller till och med att variera sin identitet i kontakten med andra. Enligt Björnstad et al. ⁴⁶ prövar många ungdomar i Internetsammanhang på rollekar, där man varierar sin identitet. Dunkels omnämner att

begreppet ”avatarer” ibland används om personers Internetidentitet. Avatarer är från början en indisk religiös term som betyder ”ett andra jag”.⁴⁷ Danielsson visar genom sina intervjuer hur synen på identitet kan variera beroende avsikten med närvaron på en viss samlingsplats (Community) på Internet.

Jag har några alias för att gå in på andras hemsidor utan att de skulle veta att det är jag men jag pratar inte seriöst utan att säga mitt rätta namn för då blir det falskt .⁴⁸

Att ungdomarna ibland ser anonymiteten som något positivt framgår även av materialet:

42 Danielsson 2007, s. 17.

43 Danielsson 2007, s. 18.

44 McKenna & Bargh 2000

45 Danielsson 2007, s. 19.

46 Björnstad & Ellingsen, 2002

47 Dunkels 2001

48 Danielsson 2007, s. 13.

Bra är att man inte alltid måste stå till svars för något.⁴⁹

Att ungdomarna är medvetna om riskerna med detta att personer kan ha olika identiteter i verkligheten och på Internet framgår av hennes undersökning:

Nackdelen är att människor kan bete sig olika beroende på anonymiteten, en person vanligt och en på nätet.⁵⁰

Danielsons informanter hävdade att de inte hade för vana att använda falska identiteter men så gott som alla medgav att de medvetet inte brukade vara helt ärliga i sin självpresentation och det är något en användare måste räkna med.⁵¹ Att anonymiteten ger en osäkerhet framgår även av intervjuerna i hennes undersökning.

Chattar man på msn:en så kan man tänka ibland, den där personen ljuger kanske, det kan ju vara vem som helst; Personer kanske svarar på meddelanden och är trevliga men det behöver de ju inte egentligen vara, de kanske spelar; ”Man kan inte lita på någon direkt; Man är nog alltid lite försiktigare när man inte vet; ”Nackdelarna är ju att man inte 100 % vet vem man pratar med.⁵² Danielson säger utifrån sina resultat att kommunikationen inte kan betecknas som idealisk för en ungdom där ett steg mot vuxenlivet bör vara lärandet av normer och etiska förhållningssätt gentemot medmänniskor. Internet är i sig värderingsfritt, och som i alla samhällskroppar är det aktörerna själva som skapar moraliska och etiska gränser. Den icke-fysiska miljön på Internet medför dock möjligheten att vara anonym och därmed slippa stå till svars för sina handlingar. Hon bygger detta på intervjuresultatet. Forskare som Bargh & McKenna beskriver Internet som negativt för alstrande av etiska förhållningssätt.⁵³ Danielsson anser att de mer eller mindre upplevda anonyma förhållandena på Internet upplevdes främst gagna individer som har en mindre stark social position i verkliga livet, exempelvis mobbade. Här gör hon en koppling till tidigare studier som Kling et al. 1999; Dunkels, 2005; Sjöberg, 2002. Hon betonar att vissa forskare hävdar att möjligheten att experimentera med sin person är positivt och utvecklande för individen (Hernwall 2001, Turtle 1995) medan andra lagt tonvikt på att Internetkommunikation främst hindrar förtroendefulla relationer (Bargh & McKenna, 2002) ⁵⁴ Danielsson anser att hennes studie indikerar att detta att överdriva egenskaper kan skada uppbyggnaden av tillit mellan människor på Internet.⁵⁵

Tonårstiden är den tid då ungdomar är sysselsatta med frågor kring identiteten (andras och sin egen), och aktiviteterna vid datorn blir därefter. Datorn blir ett medium för filosoferande över jaget. Ett flertal forskare bland annat Turkle har haft informanter som levt sina liv på nätet i virtuella gemenskaper, och de beskriver hur det är möjligt att prova sig fram med olika identiteter med blandat resultat. För vissa fungerar det som just en test för att hitta sig själv och gå vidare i livet. Andra fastnar i en värld som inte har någon motsvarighet i

verkligheten.⁵⁶ Detta fenomen som ofta benämns Internet addiction värderas olika av olika forskare Tapscott stött på personer i sin forskning som varit beroende av Internet. Det han vänder sig mot är att man pratar om Internet addiction som ett problem, medan man talar om

49 Danielsson 2007, s.13.

50 Danielsson 2007, s.13.

51 Danielsson 2007, s.18.

52 Danielsson 2007, s.15.

53 Bargh, McKenna & Fitzsimons. 2002

54 Danielsson 2007, s.18.

55 McKenna & Bargh 1998

56 Turkle 1995

bokslukare i mer positiva termer. Tapscott skriver att det kan finnas ett snedvridet perspektiv i förhållande till datorer, dataspel och Internet och att det är en fråga om att hålla balansen, och att vara observant när något stör jämvikten i ett barns liv.⁵⁷ Johansson menar att de barn och vuxna hon träffat på är medvetna om risken att bli datorberoende – och att det är en reell risk.⁵⁸

Hayne & Rice⁵⁹ föreslår att det egentligen finns två breda kategorier av anonymitet: teknisk anonymitet och social anonymitet. Teknisk anonymitet refererar till att den identifierande informationen är borttagen före utbytet av materialet. Detta kan inkludera borttagningen av namn eller annan identifierande information från Internetkommunikationer. Social anonymitet refererar till föreställningen av andra och/eller en själv som oidentifierbar på grund av en brist av attribut att använda för att tillskriva en identitet till en individ. ⁶⁰

Enligt Christopherson är social anonymitet en av faktorerna som hör samman med anonymitet och autonomi. Autonomi är till exempel att våga experimentera med nya beteenden utan skräck för sociala följder. Individer kan använda sin anonymitet för att nästan bli en annan person utan skräck för att identifieras och negativt utvärderad. Denna faktor kan leda till en extrem känsla av frihet för individen och låta honom eller henne använda uppföranden som ogillas av andra utan att frukta av följderna som kan bli resultat av handlingen. ⁶¹ Detta är en aspekt som kan vara av yttersta vikt för detta arbete. Christopherson säger att ansvarsmarkörer som inkluderar anonymitet antas ge en minskning av sannolikheten att man hållas ansvarig för inblandning i anti-normativa beteenden. Således kan dessa markörer leda till en minskning i offentlig självmedvetenhet. I fallet med minskad offentlig självmedvetenhet är dock

individerna fortfarande medvetna om sina handlingar, men väntar sig inte att hållas ansvariga för dessa handlingar. ⁶² Detta är viktigt att ha i minnet när man talar om digital mobbning, man är medveten om att handlingen är olämplig, förkastlig och till och med brottslig men man räknar inte med att man skall bli ställas till ansvar för handlingen.

Vad det gäller tillgången till och användningen av Internet kunde Koopi⁶³ inte finna några viktiga skillnader mellan hur unga flickor och pojkar använder Internet och Nordli⁶⁴ kom till den samma slutsats angående män och kvinnor. Emellertid menar Sjöberg⁶⁵ och Brandtzæg⁶⁶ att pojkar har större tillgång till samtida media i sitt sovrum eller att det är mer troligt att de har egen dator på rummet.

2.1.5 Regler för säker datoranvändning

När Sjöberg diskuterar föräldrars regler för datoranvändande med sina tonåriga informanter så handlar det mest om restriktionerna kring tiden vid datorn. Dock pekar Sjöbergs resultat i en

57 Tapscott 1997

58 Sjöberg 2002

59 Hayne, Rice 1997

60 Hayne, Rice 1997

61 Christopherson 2006, s. 3041.

62 Christopherson 2006

63 Koopi 2005

64 Nordli 2003

65 Sjöberg 2002

66 Brandtzæg 2005

riktning mot en ökad frihet för tonåringarna. Fler och fler har datorer i sina egna rum. Detta gäller i högre utsträckning pojkarna.⁶⁷ Detta är en tendens som förmodligen har förstärkts under senare år och behöver belysas ytterligare. Sjöbergs informanter var väl medvetna om riskerna med att till exempel ge ut sitt namn på Internet.

Enligt Enochsson visar även tioåringar upp en medvetenhet om att allt på Internet inte är vad det kan tyckas vara vid första anblicken⁶⁸. Men här är skillnaden mellan medvetenhet om och respekt för riskerna något som måste belysas vidare.

Här kan nämnas den lilla undersökning som gjordes av Blom, som på uppdrag av PC-för alla sände ut några personer som påstod sig göra en undersökning för ett antivirusföretags vägnar och att de ville undersöka svenska folkets lösenordsvanor. Personerna fick en chokladkaka som tack för sitt deltagande i undersökningen. En av frågorna gällde personernas lösenord och när de frågade om personernas lösenord var det få som tvekade att lämna ut det. I

undersökningen deltog 34 personer och av dessa lämnade 23 ut sitt mest använda lösenord till frågeställaren som för dem var en helt okänd person. Enligt tidningen var det inga skillnader mellan könen. Om personerna lämnade ut korrekta lösenord hade dock tidningen ingen möjlighet att verifiera utan att begå lagbrott vilket naturligtvis inte gjordes.⁶⁹ En reflektion är detta rörde sig om personer mellan 16 och 58 år och flera medgav att de tidigare hade delat med sig av sitt lösenord till personer de ansåg pålitliga, samtidigt lämnar de ut det till en helt okänd person!

Dunkels pekar på att det tycks finnas en cyklisk lösningsmodell när samhället hanterar problem i förhållande till ungdomar och samtida interagerande massmedia. Ett problem slår upp som rubriker och orsakar bekymmer för att slutligen leda till en lösning. Därefter uppstår ett annat problem, kanske som en reaktion på en av våra lösningar, och tillvägagångssättet upprepas. Vi fruktar kontinuerligt vad som är kommande och vi lyssnar försiktigt till dem, som varnar oss. Självutnämnda experter konsulteras, och lösningar köps ofta in som ”paket”.

Ett exempel är censurerande programvara som fordras för att stoppa barn från att finna sådant som är olagligt, eller olämpligt att tillfredsställa på Internet⁷⁰

Baumeister och Muraven säger det verkar som om det inte finns någon långsiktig strategi som baseras på en värderingsgrund, när samhället hanterar frågor relaterade till unga människor. ⁷¹ Drotner kallar detta ”historisk minnesförlust”, faktumet att behandla varje panikutbrott, som om det var det första. Enligt henne beror detta på målet. Om målet är att bidra till en värld, där maktstrukturerna belyses och minskas, då är detta synsätt kontraproduktivt. Om å andra sidan målet är att bevara maktstrukturer, då erbjuder synsättet en lösning genom att konstant

underskatta ungdomar genom behandla dem och deras idéer som hot. ⁷² Den just nu

florerande nerladdningsdebatten är ett bra exempel på ett problem som orsakar rubriker och snabba och inte helt genomtänkta åtgärder. Därefter uppstår ett annat problem, som en reaktion på lösningen. Det är en lösning utifrån detta att en maktposition försvagas, det vill säga på grund av ”upphovsrätten” och genom att man underlättar identifieringen av

innehavare av IP-adresser. Motreaktioner har redan kommit, till exempel slopandet av

67 Sjöberg 2002

68 Enochsson 2001

69 Blom 2010 PC-för alla nr 2-2010

70 Rask 1999

71 Baumeister & Muraven 1996

72 Drotner1999

registreringen av IP-adresser hos vissa Internetleverantörer eller andra anonymiserande lösningar, vilket kan försvåra annan brottbekämpning. Observera att polisen alltid kan få tillgång till IP- adresser vid grövre brott!

2.1.6 Lokal anknytning

Dunkels konstaterar att ungdomars bruk av Internet verkar domineras av vad kan benämnas som lokalapplikationer, det vill säga att söka information omkring skolan och faciliteter i deras närområde och att anknyta till folk i närmiljön. Detta är enligt Dunkels mycket långt ifrån idéerna från 80-tal och 90-tal om den ökande globaliseringen för Internet. ⁷³ Enligt Dunkels kan framgången med Lunarstorm som fenomen delvis förklaras av behovet av lokal information och kommunikation. I detta sammanhang blir faktumet, att unga svenskar väljer att bli medlemmar av en svensk och inte en dito amerikansk gemenskap mindre

överraskande.⁷⁴ Här kan man väl anta att språkbarriären har en viss betydelse även om Dunkels inte nämner den.

73 Dunkels 2007, s.14.

74 Dunkels 2007, s.14.

2.2 Deindividualisering,

anonymitet och icke normativt beteende

Deindividuation är begrepp med en lång historia beskrivet av Diener m.fl. på 50-talet. Här vill jag speciellt peka på den koppling till den digitala världen som görs av Demetriou och Silke.

(...) det finns ett förväntat resultat vad avser hur användningen av Internet har

deindividualiserande och antihämmande effekter. Med utgångspunkt i dessa begrepp innebär en kombination av anonymitet och enkel tillgänglighet att åtskilliga illegala och avvikande handlingar blir möjliggjorda och uppmuntrade bland Internetanvändare. Denna undersökning antyder förvisso att en majoritet av webbsurfare kan förmodas att snabbt använda de fördelar som erbjuds dem med föga tanke på problem i form av kriminalitet och laglighet (...). Detta understryker åsikten att det föreligger deindividualiserande effekter kopplade till användningen av World Wide Web och att dessa effekter kan bidraga till en förhöjd nivå av avvikande beteende hos användarna. (Översatt passus från artikel, sid 219)⁷⁵

Enligt Postmes & Spears försöker deindividuationsteorin att ge en förklaring på olika uttryck av antinormativt kollektivt uppförande liksom våldsamma folkmassor, huliganer och

lynchgrupper. ⁷⁶ Syftet med deindividuationsteorin är enligt Diener, Eraser, Beaman & Kelem att förklara vilka krafter som får gruppmedlemmar att stundom uppföra sig på ett ociviliserad och våldsamt sätt.⁷⁷

Zimbardo betonar betydelsen av anonymitet och omgivningsfaktorer för att skapa ett deindividualiserat tillstånd. Zimbardo definierade anonymitet som oförmågan hos andra att identifiera eller sortera ut en individ så att individen kan inte värderas, kritiseras, bedömas eller bestraffas.⁷⁸ Anonymitet kan enligt denne definieras som:

The condition of not being identifiable to the other person.

Detta är en definition som Bargh och McKenna har hämtat hos Derlega & Chaikin.⁷⁹ Således, enligt denna definition betyder anonymitet inte nödvändigtvis, att en person inte är synlig för andra, det är endast nödvändig att andra är oförmögna att identifiera den personen som en viss individ. Deindividuationsteorin antyder att ett deindividualiserat tillstånd orsakar en minskning i själv-observationen, själv-värderingen och oron för social jämförelse och utvärdering. Således leder ett deindividualiserat tillstånd till försvagad internaliserad kontroll liksom även till skuld, skam, rädsla, och förpliktelse och leder till ett större uttryck av annars förhindrat uppförande.Normala och välanpassade individer kan således bete sig mer

antinormativt under anonyma förhållanden genom att de slipper bli ansvariga för sina

handlingar. Festinger, Pepitone & Newcomb definierar deindividuation som ett psykologiskt tillstånd där inre psykologiska begränsningar brister om personer inte uppmärksammas som individer.⁸⁰ Försvagningen av normala restriktioner hos individen kan leda till att människor agerar ansvarslöst, mindre altruistiskt och blir mer benägna att engagera sig i antisocialt beteende. Ett deindividualistiskt tillstånd hos individen innebär en minskad förmåga för denne

75 Deetriou & Silke 2003

76 Postmes & Spears 1998

77 Diener, Eraser, Beaman & Kelem 1976, s. 497.

78 Zimbardo1969

79 Derlega & Chaikin 1977, s. 109.

80 Festinger, Pepitone & Rogers 1952

att reglera sitt beteende, genom att reflektera över konsekvenserna av sina handlingar vilket tillintetgör sociala normer. Detta ökar tendensen att reagera på situationsbestämda faktorer och baseras på personens nuvarande emotionella tillstånd. Vidare kommer en individ troligtvis bry sig mindre om vad andra tycker om beteendet och kan även ha en reducerad medvetenhet av vad andra säger och tycker. Deindividuation kan orsakas av flera faktorer, men upplevd känsla av anonymitet har identifierats som en nyckelorsak av bland annat McKenna & Bargh⁸¹ och Zimbardo;⁸² McKenna & Bargh, beskriver att den interpersonella kommunikationen ofta bedrivs under anonymitet. De individer som emellertid väljer att delta i exempelvis ett chattrum eller community under sitt ”riktiga jag” tenderar likväl att uppleva anonymitet. Personens agerande kan lätt försvinna bland hundra, eller tusen andras.

Användaren upplever även ökad anonymitetskänsla i interaktion med människor från andra städer, länder eller i miljöer personen vanligtvis inte besöker.⁸³ Detta kan jämföras med den anonymitet som skapas när man är del i en större folksamling och agerar.

Enligt Kling, Lee, Teich, Frankel har i takt med Internets expansion användningen av anonymitet och pseudonym i den virtuella världen ökat, där identitet potentiellt inte behöver vara mer än ett användar-ID. Det blir alltså en mer och mer naturligt att man känner en person på ”nätet” som användar-ID än en fysisk person.⁸⁴ Enligt Kling et al. utmynnar

Internetbaserad kommunikation i jämförelse med ansikte-mot-ansiktekommunikation ett skydd som leder till att människor säger och skriver sådant som de under öppna

omständigheter inte skulle göra. Flera forskare argumenterar för att detta är positivt då det underlättar för individer att uttrycka sitt rätta jag och experimentera med sin identitet säger McKenna och Bargh,⁸⁵ Postmes, Spears, & Lea,⁸⁶ Turtle⁸⁷. Det sistnämnda sker genom att Internet erbjuder den aktiva individen möjligheter att leva ut olika dimensioner av den egna identiteten och pröva nya roller samt framgångsrikt kunna implementera önskade förändringar i sitt självkoncept, menar Hernwall.⁸⁸ Allt detta kan sägas vara ett exempel på en positiv hållning hos dessa forskare gentemot ungdomars kommunikation och experimenterade med roller.

Andra hävdar att anonym kommunikation kan lösgöra människan från isolering som har uppstått av osynlig stigmatisering på grund av sjukdomar, handikapp eller sexuell läggning men även från rädsla att berätta ”sanningen” i sammanhang där repressalier annars skulle hindra denna möjlighet Kling et al⁸⁹. Dock finns det forskare som beskriver de motsatta effekterna av nätaktiviteter. Bargh och McKenna⁹⁰ hävdar att anonym kommunikation kan hindra bildandet av ett ömsesidigt förtroende i en dialog och skapandet av en kulturell och social identitet bland användarna. Den kan även främja socialt oacceptabla aktiviteter Dimetriou och Silke⁹¹,Kling et al.⁹². En central orsak kan vara att individen är psykologiskt

81 McKenna & Bargh 2000

82 Zimbardo 1979

83 McKenna & Bargh, 2000

84 Kling, Lee, Teich & Frankel 1999

85 McKenna & Bargh, 2000

86 Postmes & Spears, Lea 1998

87 Turtle 1995

88 Hernwall 2001

89 Kling, Lee, Teich, Frankel 1999

90 Bargh, McKenna &Fitzsimons 2002

91 Demetriou & Silke, 2003

92 Kling, Lee, Teich & Frankel 1999

skyddad genom upplevd anonymitet och inte behöver stå till svars för sitt beteende enligt Zimbardo.⁹³

Enligt Danielsson innebär frånvaron av fysisk anblick och att visuella koder normalt inte är närvarande och en lika influerande faktor i anknytning till vem individen väljer att ta och ha en kontakt med på Internet, att det läggs istället större vikt vid individens presentation och budskap. I jämförelse med en konversation via telefon eller ansikte-mot-ansikte kan individen även ta all den tid den behöver för att formulera ett meddelande. Vidare visar Sjöbergs

forskningsresultat att fler kan komma till tals på Internet i jämförelse med klassrummet⁹⁴. När det gäller Internets påverkan på människors kommunikation är bilden inom forskningen långt ifrån entydig. Kim⁹⁵ menar att den relativa frånvaron av olika sociala statustecken anses kunna ha en demokratiserande effekt mot bakgrund av att människor inte lägger samma vikt vid social position, ålder, etnicitet och även kön.

Becker ⁹⁶ menar dock att dessa faktorer alltid är essentiella komponenter i mänskliga

interaktioner och förlorar inte betydelse i cyberrymden. Enligt författaren är det mer troligt att de istället är element som länkar samman människor på Internet. I förlängningen innebär detta att personer i stor utsträckning väljer att kommunicera med socialt karakteristiska individer på Internet.

McKenna och Bargh betonar att eftersom kommunikationssättet på Internet är av icke-fysisk karaktär tillåts användaren att föra en dialog utan att behöva röja visuella kännetecken om sin egen person. Användaren kan därmed själv styra vilken personlig information som lämnas ut.

Följden blir att individen kan inleda en kontakt från en högre kontrollnivå än i verkliga världen. Möjligheten till kontroll bidrar i sin tur till att personer tar större risker och chanser med vem den väljer att prata med. Kommunikationens utformning kan även leda till att öka individens självförtroende och självkänsla genom att slippa exponera aspekter av egen person som upplevs mindre fördelaktiga.⁹⁷ Detta kan vara värt att beakta när man tittar på de risker ungdomar tar när de kommunicerar på nätet.

Castells⁹⁸ anser att det tycks vara så att Internet inte förändrar vardagen eller de relationer man har. Däremot kompletteras dessa relationer med nätinteraktion med andra människor. Det finns dessutom undersökningar som rapporterar att 94 % av deltagarna i en amerikansk studie av Dàmico⁹⁹ såg Internet som ett viktigt medium att enkelt och snabbt kunna bibehålla och utveckla relationer med vänner.

Markey & Wells¹⁰⁰ hävdar i sitt experiment om interpersonell perception att individen beter sig annorlunda på Internet än vanligtvis. I jämförelse med traditionella ansikte-mot-ansikte interaktioner sågs aktörerna i deras undersökning som mer extroverta vilket skulle kunna tyda på en beteendeskillnad mellan agerande på Internet i jämförelse med verkliga livet.

93 Zimbardo 1979

94 Sjöberg 2002

95 Kim 2000

96 Becker 1996

97 McKenna & Bargh 1998

98 Castells 2002

99 Damico 1998

100 Markey, Wells 2002

Demetriou & Silke genomförde en studie om kriminellt och avvikande beteende på Internet.

Genom att etablera en manipulerad hemsida ville de undersöka om personer som besökte hemsidan med avsikter att ladda ner lagligt material även skulle försöka få tillgång till lagligt och/eller olagligt pornografiskt material när de väl befann sig på hemsidan. Under en period av 88 dagar besökte 803 personer hemsidan. Med hjälp av en spårningsanordning fann forskarna att en majoritet, minst 56 %, som ursprungligen bevistat hemsidan med intentioner att ladda ner lagligt gratismaterial begick kriminella och avvikande handlingar genom att försöka ta del av olagligt pornografiskt material. Resultaten betecknades som

häpnadsväckande och diskuterades i termer av deindividuationseffekter där en kombination av lättillgänglighet, lite tid för eftertanke och anonymitet angavs som troliga

förklaringsvariabler.¹⁰¹ Här kan det vara intressant att jämföra med Bris (Barnens rätt i

samhället) enkätundersökning (Bris 2001) som de lade ut på Sveriges största communities och chattrum som riktades till nätaktiva ungdomar och där man närmare ville ta en

temperaturmätare på det sociala klimatet och förekomsten av mobbing. En tredjedel av de svenska barnen uppgav att de kommit i kontakt med våldsamma sajter, medan mer än 40 % har besökt en pornografisk sajt. ¹⁰² Resultaten visar inte att förekomsten av mobbing på Internet är vanligare än i barnens verkliga liv. Dock angav så gott som samtliga att hot, mobbing och personliga elakheter förekommer. I rapporten angav dock så gott som samtliga ungdomar att det trots detta vanligtvis råder ett gott klimat på mötesplatserna. ¹⁰³

I en omfattande metaanalys har emellertid Postmes & Spears målat upp en mer komplex bild av deindividuation. I termer av gruppsituationer där individen kan anonymiseras och

”försvinna i massan” tror forskarna att deindividation inte nödvändigtvis behöver leda till oetiskt handlande. Vad beträffar nämnda gruppsammanhang kan anonymitet förhöja framträdandet av gruppidentitet, och att detta stimulerar grupprelaterat beteende. Ur detta synsätt är förändringen i beteendet som skapats av anonymitet inte fixerat, det kan både utmynnas i pro-socialt eller anti-socialt beteende. Denna faktor sammanfaller med gruppnormen och det beteende som gruppen accepterar. ¹⁰⁴Teorin överensstämmer med resultaten av Markey & Wells empiriska studie, där individer som var vana besökare i ett chattrum i mycket högre grad blev omtyckta av övriga i rummet, därför att de hade lärt sig

”etiketten” som fanns för att bli uppskattad. Således är det möjligt att dra en slutsats att någon form av normbildning av vad som betecknas som en intressant person existerar och att

konformitet förekommer på Internet.¹⁰⁵

I motsats till deindividuationsteorin hävdar en del författare, till exempel McKenna & Bargh, att anonymitet genererar positiva effekter i sociala gruppsammanhang. Individer som möttes och konverserade sittandes i mörker i en situation där de var anonyma inför varandra, avslöjade fler personliga detaljer om sina liv och om dem själva samtidigt som de fick en positivare bild av varandra än gruppen som möttes i ett upplyst rum.¹⁰⁶ Effekter som här kan diskuteras är om det som diskuteras i tron att man är anonym kan spilla över till andra relationer och där skapa problem.

101 Demetriou & Silke, 2003

102 BRIS 2001

103 BRIS 2001

104 Postmes & Spears, 1998

105 Markey & Wells, 2002

106 McKenna & Bargh, 2000

Turtle anser att nedbrytning av specifika traditionella mönsters användning i sociala och kulturella användningsområden borde diskuteras. En viktig faktor är hur individen definierar, upplever och påverkas av de förändrade kommunikationsmöjligheterna och nya sociala relationerna. Samtidigt som användningen av Internet ger unga människor många fördelar, kan avsaknaden av etiska gränslinjer på Internet utgöra ett potentiellt hot mot barns utveckling av normer och värderingar.¹⁰⁷ I ljuset av detta är det är viktigt att se både möjligheter och hot.

Enligt Danielsson berättade flera av deltagarna att de loggade in sig på olika kontaktforum så snart de kom hem från skolan. Datorn stod sedan påslagen under stor del av den tid de befann sig i hemmet.

Man pratar med andra samtidigt som man gör något annat, pluggar eller när man inte har något att göra.

Citatet illustrerar deltagarnas behov av att så ofta som möjligt vara uppkopplade och nåbara samtidigt som de erbjuds social förströelse i att ha en ständigt närvarande kompis.¹⁰⁸

Danielsson beskriver att en deltagare kände att hon blev mer bekräftad som person och med sitt budskap på Internet i jämförelse med den fysiska världen.

Man får bekräftelse på ett helt annat sätt. Allt handlar inte bara om vad du har på dig och hur du ser ut utan det är ett kul sätt att mötas då man till exempel kan få kontakt genom något intresse.

Jag har ett kort på min hund och så händer det ofta att man börjar prata med någon hundälskare.

Enligt Danielsson hade en deltagare i hennes undersökning erfarenhet av att Internet i vissa situationer kan fungera konfliktlösande.

Om man är sur på någon så kanske man inte behöver få en smäll på käften eller någonting utan man kan testa sig fram för att bli sams. Då kan man kanske uttrycka sig lättare på nätet och be om ursäkt eller nåt och då kan toleransen bli högre.¹⁰⁹

Enligt henne framförde två av hennes informanter att de kunde ta fler konfrontationer på Internet i jämförelse med den fysiska världen. Danielsson tolkade den bakomliggande faktorn som att Internet fungerade som ett skydd och att konsekvenserna av att uttrycka sina åsikter därför inte upplevdes som lika stora. Hennes informanter ger även uttryck för att det kan vara lättare att uttrycka sin åsikt på nätet, där man inte har en direkt kontakt ansikte-mot-ansikte.

Det kan vara lättare att säga något överhuvudtaget till någon för man behöver inte se den i ögonen och kan tänka igenom vad man vill säga.

Så utrycker sig enligt Danielsson en av hennes informanter. Den intervjuade säger sig ha personer i sin närhet som inte vågar berätta om hon sagt någonting som de känner sig kränkta eller blev arga på henne direkt utan väntar tills de kan skriva ett e-brev till henne eller lämna meddelande på MSN. ¹¹⁰ På Danielssons fråga om deltagarna kände sig anonyma på Internet svarade samtliga att möjligheten existerar mot bakgrund av mediets struktur men att de inte alltid kände sig anonyma. Gemensamt var dock att när de upplevde anonymitet, så var det i olika omfattning. Det gick enligt Danielsson således att hitta en gradering av känslan av anonymitet i intervjupersonernas svar och anonymitet visade sig vara ett vidare och mer komplext begrepp än anonym eller inte anonym.

107Turtle 1995

108 Danielsson 2007

109 Danielsson 2007

110 Danielsson 2007