Vilka visuella gestaltningar är det som syns idag om vi talar om landskapskonst, arkitekturmåleri eller andra topografiska skild- ringar av Visby? Är det konsten från slutet av 800-talet och början av 900-talet som visas fram och uppmärksammas för att bli en
339 Bergman, C J & Romin, Karl 89:5. 340 Lübbren, Nina 2003:29.
del av nutidens dominerande mindscapes? Det är väldigt få av de mer namnkunniga konstnärernas verk som är särskilt synliga både vad gäller nationell och lokal nivå. Konstmuseet i Visby visar några i original, främst av konstnärsparet Caroline Benedicks Bruce och William Bruce Blair, som etablerade sig på Gotland efter ett antal år i konstnärskolonin i Grèz. Här finns också några vykort som visar exempelvis Johan Ericssons målning av Stora torget (887) och Hanna Hirsch-Paulis Prinsessan vid porten (896). Den senare finns också som framsida på ett anteckningsblock. På Fornsalen, den kulturhistoriska delen av Länsmuseet, finns en stor fotokopia av Carl Gustaf Hellqvists Valdemar Atterdag brandskattar Visby och i museishoppen är vykortet med samma motiv populärt. Det är ett konstverk i genren historiemåleri som Hellqvist färdigställde i München 882.34 Bilden, som fått ny aktualitet gång på gång
sedan den kom till, är en viktig representation av Visby. Många har refererat till den under studiens gång inte minst genom dess koppling till Medeltidsveckan och den behandlas i ett särskilt av- snitt nedan då den har en särställning.
På ett nationellt plan finns inte heller många exempel på fram- trädande Visbymotiv att det här slaget. Ett undantag utgör Ric- hard Berghs konstnärsgärning som uppmärksammades särskilt vid en stor utställning på Waldemarsudde i Stockholm 2002. Flera av Visbymotiven fanns med. Utställningskatalogen trycktes i form av ett exklusivt bildverk med Riddaren och jungfrun på framsidan och allt blev mycket uppmärksammat i rikspressen. De gotländska lokaltidningarna skrev och i Gotland Tidningar gick att läsa att: ”Kungen invigde gotländsk romantik /…/” och beskrev utställ- ningen och Berghs koppling till Visby över ett helt uppslag.342 Att
man på Gotland vill knyta den kände Bergh till ön är ett vanligt sätt att ta hjälp av personer med lyskraft, men i utställningskatalo- gen är Visby eller Gotland inte särskilt framträdande.343
Det finns också ett privat initiativ som bör lyftas fram här. På prinsessan Eugenies sommarresidens Fridhem, som numera drivs som ett pensionat, fanns tidigare Joel Björkqvist, en eldsjäl som bland annat samlade konst från Gotland. Han gjorde ett antal ut- ställningar där, företrädesvis med konst från den egna samlingen.
34 Söderberg, Bengt G 978:75. 342 Gotlands Tidningar 2002-04-6.
Under juli månad 2003 visades 34 bilder enbart på Visby ring- mur. Bland konstnärerna fanns bland annat Edward Rudolf Cra- mér, Jacob Hägg, Thure Carlsson, Thure Jansson, Michael, Gustaf Anckarsvärd, Harald Sallberg, Örjan Håkansson, W Bolde, Erik Olsson, Anna Gardell- Ericsson, Oskar Bergman, Teodor Bil- ling, Auguste Mayer, Dick Beer, Victor Lagerström, Ernst Häll- gren, Martin Ström, Erika Bolin, Hjalmar Strååt, S Sundström, Johan Kahl, Sven Fahlström, Louise Sparre af Söderborg, Johan Carl Linnerhielm, Karl Petter Kristiansson, Ferdinand Boberg och Ernst Heurlin.344 Många av dem var verksamma runt sekelskiftet
900, men även tidigare och senare.
Idag är det inte populärt att skildra Visby i konsten. En för- klaring kan vara att nationalromantiken klingade ut under första halvan av 900-talet och många konstnärliga uttryck figurerat sida vid sida sedan dess. Postmodernismens inträde är en annan.
Att Visby inte fanns med i konstnärernas motivval ens för tjugo- fem år sedan antyder boken Konstnärer på Gotland, tryckt 983. I den presenteras tjugosju konstnärer, alla anslutna till KRO, Konst- närernas riksorganisation. Verken valdes ut av konstnärerna själva och inte ett enda Visbymotiv togs med.345 Jag har mött åsikter från
aktörer som arbetar med kultur på Gotland som menar att det inte alltid är bra att som konstnär förknippas med Gotland och Visby. Det lokala blir något negativt när konsten ska upplevas eller säljas. Man vill ingå i andra sammanhang och nätverk. Dominerande mindscapes kring platsen blir instängande. Det är inte alls något unikt för Gotland utan handlar om lokalnivån i sig. I andra fall är det just det lokala och vad det står för konstnären vill åt och det är en fördel att ingå i det dominerande mindscapet.
Det är heller inte särskilt attraktivt att visa äldre Visbymotiv för de etablerade konstinstitutionerna. Konstmuseet har gjort sina försök. Den första utställningen museet producerade var just Got-
land i konsten (988) och Sven X:et Erixsons Vi på muren, som väv,
flyttades från dåvarande biblioteket till det nya konstmuseet för att få en bättre placering. Även konstverket väven är gjord efter visa- des upp där. Permanentutställningen Det gotländska ljuset, något museets andra chef, Märit Ehn, arbetade med för att uppmärksam-
344 Förteckningen Ringmursutställningen på Fridhem 2003-0-05 - -2. 345 Swärd, Gunnel & Kjell 983.
ma konst från 880-talet och framåt, har en undanskymd placering högt upp i huset. Innan konstmuseet kom till fanns en permanent- utställning på Fornsalen, Länsmuseets kulturhistoriska del, påpekar Jan Brunius, som var konstmuseets första chef.346 När jag letar i en
guide Fornsalen producerat för att vägleda sina besökare hittar jag ingenting om den här typen av konst.347
Marika Bogren, pedagog på Nationalmuseum, föreslog för några år sedan att museet skulle göra en utställning med Gotlandsmotiv, men det ansågs för snävt.348 Inte heller på nationell nivå är det alltså
särskilt gångbart, men det hindrar inte att det har förts en viss kamp om originalen och var de ska visas upp – på Gotland eller i Stock- holm. Ingen har heller gjort något samlat bildverk, förutom Söder- bergs bok och de små tidigare exemplen som nämnts. Jag har hört önskemål om fler vykort med konstmotiv som bör finnas till försälj- ning på Gotland för att visa på den livliga konstnärsverksamheten som funnits och den uppmärksamhet Visby har haft i konsten.
Visbymotiv hittas däremot i riklig mängd när det handlar om de mindre namnkunnigas konstverk i antikaffärer och på loppmarkna- der inte bara på Gotland utan också runt om på det svenska fastlan- det. De ses på väggar i restauranger och kaféer liksom i andra mer eller mindre offentliga lokaler i Visby och i människors hem. Mer kända ropas också då och då ut på auktionsverken.
En annan aspekt av dagens konst är, som Lotten Gustafsson på- pekar, att den har konkurrerats ut av design på Gotland.349 Det är
kanske den bild som finns utifrån, något som Konstmuseets nu- varande verksamhetsledare Angelica Blomhage kommenterar. Hon inkluderar också landskapskonsten i den bilden i form av natur- och marinlandskap.350 Visbymotiven verkar inte finnas med utan desig-
nade varor i ull, betong, keramik, kalksten och ek är framträdande. Det är också en mer allmän trend att designa sitt hem idag, särskilt med sådana produkter. Konst i form av måleri ingår inte i den tren- den.
346 Samtal Jan Brunius 2009-03-20.
347 En timme i Gotlands Fornsal. Valda föremål kort skildrade. 946. 348 Samtal Marika Bogren, Nationalmuseum 2004-05-7. 349 Gustafsson, Lotten 2002a:69.
350 Blomhage, Angelica 2009: Vad är konst på Gotland? I utställningsbroschyren: Öppna