Från Lundells romanfigur Jacks Gotlandsbesök är steget inte långt till dagens ”partyturism” med fest och glam i fokus. Visby har bli- vit en av Sveriges krogtätaste städer. Partyturismen existerar numera parallellt med kulturarvsturismen. Den har i sin tur ökat med Med- eltidsveckans stora dragningskraft sedan starten 984 och världs- arvsutnämningens statushöjande verkan alltsedan Visby hamnade på den åtråvärda listan 995. Representationerna för de båda tu- rismpraktikerna står för helt olika värden och det är sällan samma aktörer som är verksamma inom de två områdena. Många av party- turismens aktörer med hög synlighet inom uppmärksamhetsekono- min kommer utifrån.400
Partybilderna återfinns i mer kommersiella produkter och i helt andra typer av medier än kulturarvsbilderna. Det växlar också snabbt, ibland från säsong till säsong, vilka medier som är mest inne att använda för att visa upp vad som ska hända och vad som har hänt i Party-Visby och i det nätverk av andra partystäder och platser med ett sådant mindscape. Ett tag var det exempelvis TV4, Z-TV, kvällspressens skvallersidor och tidningar som Slitz och Vecko Re- vyn som gällde. Nu är det något annat. På lokalplanet hittar man liknande bilder i evenemangsguiden Gotland just nu! Bloggar och YouTube är på frammarsch. På YouTube finns även flera andra av Visbys mindscapes representerade, som den medeltida temastaden och Visby som sportstad. Sport är också ett möjligt Visby-mindsca- pe, men inte så dominerande utanför själva sportdomänen med de sportintresserade, för att använda ett av Owe Ronströms begrepp. Med domäner menar han ”nätverk av sammanlänkade institutioner som befolkas av professionella utövare av speciella praktiker”.40
400 Jfr Goldhaber, Michael H 997: The Attention Economy and the Net. http://www. firstmonday.org/issues/issue2_4/goldhaber/index.html, 2008-0-29. Goldhaber beskriver hur uppmärksamhetsekonomin fungerar.
Partybilderna är en färskvara som ska demonstrera de hetaste kändisarna och de senaste trenderna bland drinkar, kläder och Af- ter Beach-aktiviteter. Ruiner och andra miljöer med kulturarvssta- tus flimrar ibland förbi som en diffus kuliss medan de brunbrända, sommarklädda människorna är i fokus. Festställets exteriör, skylt eller logga finns också ofta med som igenkänningstecken. Kultur- arvsbilderna har däremot en lång ”hållbarhet” eftersom de avbil- dar de åldriga miljöerna tömda på människor, om det inte gäller Medeltidsveckans bilder och annat som kan störa iscensättningen av en förfluten tid, i så stor utsträckning som möjligt. De följer en avbildningstradition som påminner om arkitekternas, där byggna- derna är ”rena” för att förmedla idéer om byggnadsteknik, material och estetiska värden. Estetik är en viktig ingrediens även i party- bilderna men i dessa är det främst människorna som ska stå för skönheten, inte miljön. De skilda bilderna är ämnade att ha olika tilltal och modus liksom att ge olika sorters konnotationer. Det handlar om att styra vilka turister som ska attraheras av Visby och olika aktörer vill generellt sett locka olika turistgrupper.
Säsongen för Visby som partystad är kort, för vissa barer, kro- gar och restauranger gäller endast juli månad. Då dyker foton upp med festande människor, texter om kändisar som flygs ner med specialchartrade plan och epitet som Visby – en hipp stad.402
”Stockholmsveckan” är nyetablerat som begrepp sedan ett antal år. Varje sommar överges Stureplan av sina festande gäster för en vecka i Visby liksom en i Båstad. Partyvandringar i Visby inner- stad, som utannonserades bland Visbys övriga guidade turer under en säsong, var ett nytt inslag i upplevelsefloran. Nya aktörer ville bryta ny mark, i det här fallet ett par tidigare studenter som läst marknadsföring på Högskolan och startat eget. De ville berätta en alternativ berättelse. Men olika mindscapes kan krocka. När norska flygbolaget Widerøe introducerade Visby som nytt resmål sommaren 2004, kallades Gotland för ”Nordens Ibiza”.403 Samti-
digt sa det dåvarande gotländska kommunalrådet Jan Lundgren i Dagens Nyheter: ”Visby som partystad är en bild vi inte vill ha. Helgedomen Visby innerstad får inte bli ett nöjestempel präglat av skumbadskanoner och helrör på borden”.404 Det vanliga epitetet
402 Hadley-Kamptz, Isobel, Olsson, Peter, Expressens ledarsida 2004-07-23. 403 Flygbolaget Wideroes reklamblad 2004:3
”Rosornas och ruinernas stad” blev till ”rusets och urinens stad” i en insändare härom året. Insändaren och Lundgrens uttalande pekar på att den medeltida temastaden och partystaden ställs mot varandra.
Det pågår en kamp om representationerna som Gotlands Tu- ristförening också deltog i genom att utelämna partystaden i sina publikationer, som till viss del bekostas av kommunen. Här fanns inga bilder av festande unga människor tills nyligen. Ett domine- rande mindscape är svårt att negligera i längden. Det finns också exempel i lokalpressen där partystadens motståndare försöker lad- da bilder som hör till detta mindscape med negativa värden. Bilder från Kallbadhusets after beach används ibland i debatten som rör oroande alkoholkonsumtion bland unga.
Båda medeltid och party ryms däremot i ”bilden” av Visby och Gotland som det annorlunda landet, en annan vanlig sinnebild för Gotland som besöksö. Den innebär något som inte liknar resten av Sverige utan är nästan som utomlands med exotisk växlighet och ett för landet milt klimat. Det annorlunda landet laddas dock med olika innehåll och konnotationerna går i riktning mot olika tider, partystaden är nu medan medeltiden pekar bakåt.
Att partystadens bilder har annat fokus, även om de i enstaka fall har samma motiv som kultur- arvsstadens bilder, visar en bildtext på Munkkäl- larens hemsida. Bildmotivet är S:t Hans ruin och texten lyder: ”Bakom S:t Hans konditori”.405 De
råder olika hierarkier i de skilda mindscapen. Bilderna kan också visa att vissa bildtraditioner från andra mindscapes med andra aktörer spiller över. En annan bild på Munkkällarens hemsida visar till exempel restaurangens entré med en förgrund av röda rosor.406 Den liknar många av de vykort och andra bilder som
representerat Visby som rosornas stad från sekelskiftet 900 och framåt.
Även lokalpressen kan inspireras av en sådan bildtradition.
405 http://www.munkkallaren.se/, 2009-03-3. Bilden finns på Munkkällarens förstasida. Om man ställer muspekaren på bilden kommer texten upp.
406 http://www.munkkallaren.se/mingelbilder.php?group=Munkkällaren%20i%20Visby, 2009-03-3.
Munkkällarens entré med röda rosor. Bild från restau- rangens hemsida. Foto: Gunilla Johansson.