Samtliga teorier som presenteras i detta avsnitt används i syfte att upprätta en modell som illustrerar en strategi för hur tjänsten VillaService lämpligen kan lanseras. Fokus ligger på förarbetet, dvs. planeringen för tjänstelanseringen på basis av att Egeryds befinner sig i detta stadium i dagsläget, samt att de flesta teorier behandlar vikten av planering. Syftet med det teoretiska materialet kommer att verkställas genom att först förklara tillvägagångssättet vid referensramsarbetet, och därefter grundligt och stegvis beskriva teorierna som används. Därefter mynnar det ut i en illustration av en egenupprättad modell av en tjänstelansering som en process, där de använda teorierna är integrerad i denna modell. Ur denna illustration kan kopplingarna mellan varje teori och process i modellen utläsas. Slutligen sammanfattas referensramsarbetet genom en beskrivning gällande hur detta skall användas i analysavsnittet. Detta skall generera en tydlig förståelse hos läsaren kring författarnas tankegångar.
Inledande procedur var att föra en intern diskussion rådande vilka teorier som är lämpade för denna undersökning. Eftersom ämnesområdet behandlar lansering av en tjänst tog det inte lång tid förrän Karaszis tjänstelanseringsteori stod klar som teoretisk utgångspunkt. Denna teori har författarna kommit i kontakt med vid tidigare tillfällen och ett intresse fanns att studera denna djupare. Därför genomfördes en mer ingående granskning av teorin. Karaszis tjänstelanseringsteori är ingen modell, utan enbart en teori vilket kan poängteras. Denna teori modifierades av författarna genom den interna diskussionen, för att fokusera på de delar ur teorin som upplevdes mest betydelsefulla för studiens syfte. Diskussionen berörde även författarnas synsätt gällande en tjänstelansering som en process, vilket skulle försöka illustreras genom en grundläggande modell som skissades upp. Denna modell följer för övrigt lite längre ned. Tjänstelanseringsprocessen delades sedan in i tre
huvudprocesser och fyra kontinuerliga processer. Huvudprocesserna är: planering, handling och uppföljning, där planering är det område som behandlas i denna studie. De övriga huvudprocesserna finns med för att illustrera hela flödet.
De kontinuerliga processerna är: tjänsteutveckling, marknadskommunikation, kreativitet och kundfokus, där kreativitet är taget ifrån Karaszis tjänstelanseringsteori. Andra delar som selekterats från denna teori och behandlas i denna studie har placerats i planeringsprocessen.
Huvudprocesserna sker stegvis medan de kontinuerliga löper över hela tjänstelanseringen. De fyra kontinuerliga processerna tillkom efter att fler teorier analyserats. Även för de kontinuerliga processerna ligger fokus på planeringsstadiet.
28
Figur 2, Illustration av en egenupprättad modell av en tjänstelanseringsprocess
Vidare fullföljde referensramsarbetet med att se över lämpliga applicerbara teorier till denna modell. Ursprungligen hölls en öppenhet för teorier för att inte fastlåsa studien vid en specifik källa, eller motverka den kreativa förmågan och handlingsfriheten under referensramsarbetet. Inledningsvis medförde detta att ofantligt många teorier användes, som alla hade någon koppling till
problemområdet. Under selekterandet av teoretiska källor blev det tydligt att de flesta teorier lade vikten vid planeringsstadiet. Även det faktum att Egeryds befinner sig i bearbetningsfasen av tjänsteutformningen innan lansering skall äga rum, är starkt förknippat med planering. Därför utsållades de teorier som av författarna ansågs mest centrala för denna studie. Detta gäller även Karaszis tjänstelanseringsteori, vilket innebär att vissa segment inom denna teori har utelämnats. Dessa är: timing, mediesegmentering samt nyhetsvärdering av alla delar i projektet. Emellertid nämns dessa i referensramsarbetet för att ge läsaren en förståelse för teorin så denna kan få en bild av teorin i sin helhet. De segment som används har dessutom kommit att kallas benämningar av mer övergripande karaktär. Detta för att inte vidhålla ett alltför snävt perspektiv, samt skapa klarhet. Vilka benämningar det rör sig om kommer att framgå under respektive segmentrubrik för att få ett bättre flyt i avsnittet.
Genom att fokus ligger på planering, blir följaktligen den teoretiska avgränsningen att främst
behandla planeringen av tjänstelanseringen. Handlingen kan sedan vara beroende av de förslag som uppkommer i denna studie, men fokus ligger inte på att analysera varken handling eller uppföljning. Det bör också nämnas att öppenheten för teorier som medförde en häpnadsväckande absorbering av information, blev den bidragande faktorn till upprättandet av de fyra kontinuerliga processerna. Valet av just dessa fyra kom av anledningen att samtliga teorierna är förankrade på ett eller annat sätt till dessa processer, och det är tydligt att de löper över hela tjänstelanseringsförloppet. Även när der gäller dessa processer så ligger fokus på planeringsstadiet, trots att de löper över hela
tjänstelanseringsprocessen. De fyra kontinuerliga processerna kommer att förklaras mer ingående längre fram i detta avsnitt.
Nedan beskrivs de använda teorierna för denna studie i strukturerad ordning utefter
tillvägagångssättet som presenterats ovan, men först presenteras en inledande sammanfattning av referensramsavsnittet. Detta för att läsaren skall få en tydlig överblick. Därefter följer en mer
29 nämligen Karaszis tjänstelanseringsteori. Efter denna följer de kontinuerliga processerna, teorier anknutna till planering, samt en redogörelse för den utvecklade egenupprättade modellen.
Avslutningsvis sammanfattas referensramsarbetet tillsammans med en utläggning om dess funktion under analysarbetet. Något som kan vara viktigt att poängtera är att uttalanden som förs utan referenser, är författarnas egna anseenden och reflektioner.