Som tidigare konstaterats bör Exportrådet och Invest Sweden slås samman för att uppnå största möjliga synergier mellan export- och investeringsfrämjandet. Exportrådets nuvarande former är den lämpligaste lösningen även efter sammanslagningen, varför Exportrådet föreslås ta över uppdraget att utföra statligt finansierat investeringsfrämjande.
Myndigheten Invest Sweden får därmed läggas ner. Nedläggning av en myndighet kräver Riksdagens godkännande. Avtalet mellan staten och näringslivet om Exportrådet får kompletteras så att rådets uppdrag inom investeringsfrämjande framgår. De föreslagna ändringarna i avtalet återfinns i bilaga 3. Även stadgarna för Exportrådet bör ändras. Förslag till sådana ändringar återfinns i bilaga 4.
Exportrådet blir därmed Sveriges centrala organisation för både export- och investeringsfrämjande. Detta bör reflekteras även i avtalets rubrik, som föreslås avse ”Sveriges export- och investeringsråd” istället för som nu ”Sveriges exportråd”. Vilka konsekvenser detta får för organisationens varumärke diskuteras nedan. Även ändringarna i avtalet kräver Riksdagens godkännande.
Bilaga 1 Ds 2011:29
128
Eftersom Exportrådets exportfrämjande verksamhet, inklusive den egna intjäningen, har betydligt större resurser och mer personal än den investeringsfrämjande så finns en risk för att det senare urholkas. I detta kapitel beskrivs hur denna risk kan minimeras.
11.1.1 Uppdraget och anslaget
Uppdraget från staten att bedriva investeringsfrämjande bör skrivas in i regeringens årliga riktlinjebrev till Exportrådet.
Formuleringarna bör så långt det är möjligt likna de inledande paragraferna i den gällande instruktionen till Invest Sweden112. Denna innehåller inga uppgifter som innebär myndighetsutövning och som därför ej skulle kunna överföras till Exportrådet.
I statsbudgeten bör ett gemensamt anslag för export- och investeringsfrämjande verksamhet skapas. De medel som ska användas för investeringsfrämjande bör dock öronmärkas i riktlinjebrevet för att undvika att de används för annat. Likaså bör användningen av medlen och resultaten inom export- respektive investeringsfrämjandet redovisas separat i Exportrådets årsrapport till regeringen. Så länge regeringen inte beslutar något annat bör relationen mellan beloppen vara de som förutses i budgetpropositionen för 2012, det vill säga cirka 60 miljoner för investeringsfrämjandet och cirka 158 miljoner för exportfrämjandet113.
112 Förordning 2007:1220 med instruktion för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, §§ 1-2.
113 Den senare siffran utgör den del av anslaget för exportfrämjande som regeringen under 2011 anslår som uppdrag till Exportrådet. Det samlade anslaget för exportfrämjande förutses i budgetpropositionen för 2011 (Prop. 2010/11:1) vara oförändrat till och med 2014. Efter uppgörelsen mellan regeringen och oppositionen i augusti 2011 om en extra satsning på exportfrämjande kommer den senare siffran sannolikt höjas med 50 miljoner kronor 2012, det vill säga till 208 miljoner.
Ds 2011:29 Bilaga 1
11.1.2 Organisationen
Även om det finns synergier mellan export- och investeringsfrämjande så sker arbetet delvis på olika sätt. I exportfrämjandet ges svenska företag information och rådgivning om export och utländska marknader. I investeringsfrämjandet ges utländska företag information och rådgivning om Sverige och svenska kompetenser. I Danmarks Eksportråd, UK Trade & Investment och Germany Trade &
Investment, har man därför särskilda enheter vid huvudkontoret för investeringsfrämjande. Sannolikt kommer en sådan enhet vara motiverad även i ett sammanslaget svenskt export- och investeringsråd. Utlandskontoren behöver stöd från expertisen på hemmaplan med analyser och underlag för att kunna bedriva investeringsfrämjande på sina marknader. I framtagandet av dessa underlag, och inte minst i svar på förfrågningar om konkreta investeringsobjekt, är en nära samverkan med de regionala svenska investeringskontoren central. Att det fortsätter finnas en central knutpunkt i huvudkontoret för detta är därför viktigt för effektiviteten i hela det samlade främjandet av investeringar i ”AB Sverige”.
Samtidigt kan viss potential finnas för att integrera export- och investeringsfrämjande aktiviteter sektors- eller branschvis.
Exportrådets nya matrisorganisation möjliggör ett större kundfokus där indelningen sker utifrån typer av företag. De branscher, eller affärsområden, som Exportrådet har identifierat har stora likheter med Invest Swedens prioriteringar. Synergier bör kunna finnas i enskilda aktiviteter, till exempel seminarier, delegationer, gemensamma kontaktpersoner med mera.
Ledningen för den sammanslagna organisationen måste själv få utforma sin organisation. Detta måste vägas mot intresset att investeringsfrämjandet inte urholkas. Möjligen kan investeringsfrämjandet både ske i en egen expertenhet och integreras i de branschvist indelade enheterna.
Bilaga 1 Ds 2011:29
130
11.1.3 Utlandskontoren
Invest Swedens utlandskontor bör integreras i Exportrådets. Om den nye kontorschefen ska hämtas från den ena eller andra organisationen bör avgöras från fall till fall. Det bör i sammanhanget vägas in vad rollen och ställningen som handelssekreterare innebär.
Investeringsfrämjande uppdrag bör också läggas på flera utlandskontor i länder där Invest Sweden idag inte har egen representation. Det torde röra de viktigare marknaderna i Europa men även andra mer avlägsna marknader. Vilka länder det kan bli fråga om bör avgöras gemensamt i samband med sammanslagningen. Det torde knappast vara lämpligt att aktivt investeringsfrämjande sker vid alla Exportrådets nuvarande utlandskontor.
För att säkerställa att de berörda utlandskontoren bedriver både export- och investeringsfrämjande bör de utvärderas utifrån dubbla mål. Exportfrämjandet kan utvärderas som tidigare, det vill säga primärt utifrån den egna intjäningen. Detta bör dock kompletteras med ett mål vid de berörda utlandskontoren att även medverka till ett visst antal investeringar av en viss kvalitet.
Invest Swedens styr- och utvärderingssystem bör kunna fortsätta användas eller åtminstone tjäna som inspiration. I investeringsfrämjandet är det betydelsefullt att utlandskontoren kan föra kvalificerade samtal med den högsta ledningen för utländska större företag. På de kontor där särskild expertis för investeringsfrämjande inte finns bör den uppgiften skötas av kontorschefen, det vill säga handelssekreteraren.
11.1.4 Ledningen
Invest Sweden styrs av en generaldirektör som tillsätts av regeringen. Exportrådets VD utses av styrelsen, som i sin tur utses till lika delar av näringslivet (Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening) och regeringen. Efter en
Ds 2011:29 Bilaga 1
sammanslagning kan regeringen inte själv utse eller avsätta den högste chefen för det statliga investeringsfrämjandet, trots att verksamheten nästan enbart kommer bedrivas med statliga medel.
Det finns tänkbara vägar runt detta. Regeringen skulle efter en sammanslagning kunna begära att få fortsätta utse chefen för investeringsfrämjandet. Det skulle kräva ändringar i Exportrådets stadgar. En sådan lösning riskerar dock att skapa andra styrningsproblem. En organisation fungerar sannolikt bäst om VD själv får utse sin ledningsgrupp. Om en person i ledningen har fått ett personligt mandat från annat håll så uppstår en potentiell konflikt. Även styrelsen blir förbigången om en direktkanal skapas mellan regeringen och chefen för investeringsfrämjandet. Därför bör nuvarande ordning bestå, det vill säga VD utses av styrelsen och utser i sin tur sin ledningsgrupp. En VD för ett svenskt export- och investeringsråd skulle ha skäl att se till att investeringsfrämjandet var representerat i den allra innersta ledningen.
Om regeringen skulle anse att investeringsfrämjandet inte har den ställning i organisationen som den anser befogat så får den ta upp det i representantskapet och/eller via sin styrelserepresentant. Likaså kan de kvartalsmöten som hålls med ledningen för Exportrådet utnyttjas. Det finns ingen anledning att upphöra med dessa möten efter en sammanslagning. De styrmekanismer som regeringen har idag bör således vara tillräckliga för att värna investeringsfrämjandet i den nya organisationen.
11.1.5 Samverkan med svenska regioner
Samverkan med de svenska regionerna är av stor betydelse i både export- och investeringsfrämjandet. Det är viktigt att den inte urvattnas vid en sammanslagning. Riskerna förefaller dock vara små. Exportrådets regionala exportfrämjare har kontakter med andra aktörer inom företagsrådgivning i sitt län eller sin region.
Bilaga 1 Ds 2011:29
132
Invest Sweden samverkar nära med regionerna utan att ha egna lokala kontor.
De regionala exportfrämjarna kan knappast spela någon större roll i investeringsfrämjandet. I annat fall riskerar deras roll att bara bli som ”brevlåda”. Deras huvuduppgift är, och bör vara, exportrådgivning. Inget bör dock hindra att de bistår i investeringsfrämjande uppgifter på uttalad begäran från huvudkontoret om behovet skulle uppstå.
Det faktum att Invest Sweden och Exportrådet blir en och samma organisation bör kunna underlätta för regionerna i kontakterna med det statliga främjandet. Även om dessa vinster inte ska överskattas så bör de ge ett ”effektivitetsmässigt plus”.
11.2 Övergången till en sammanslagen organisation