IPPC-direktivet

Miljömål: flera

• Sverige bör ha beredskap för att IPPC-direktivet kommer upp till omförhandling.

• Sverige bör verka för att direktivet i huvudsak behåller sin nuva- rande inriktning.

• Sverige bör ställa sig positivt till att införa tillsynsbestämmelser i direktivet.

4.3.1. Bakgrund

En översyn av IPPC-direktivet44 _{om integrerad prövning av större industri- och förbrän-}

ningsanläggningar inleddes med att kommissionen under 2006 och 2007 samlade in underlag och synpunkter för en översyn. Målet för översynen är att söka förbättra och förenkla direktivet dock utan att ändra dess grundläggande principer.

Man har bl.a. studerat hur medlemsländerna genomfört direktivet, vilken påverkan di- rektivet haft på konkurrenskraften, konsekvenser av olika tänkbara förändringar i direk- tivet och metoder för att bedöma nyttan med IPPC. Ett stort antal konsultstudier har tagits fram. Kommissionen avser att lägga fram förslag (i slutet av 2007 eller tidigt 2008) om ändringar av IPPC-direktivet och följdändringar i ”utsläppsdirektiven” för VOC (flyktiga organiska ämnen), stora förbränningsanläggningar och avfallsförbrän- ning. Rådsbehandlingen kommer sannolikt att äga rum under 2008-09, eventuellt då under svenskt ordförandeskap. De nya bestämmelserna förväntas kunna träda i kraft 2011-12. I Sverige finns drygt 1 000 IPPC-anläggningar.

Inom kommissionen gör man bedömningen att diskussionen om IPPC-direktivet kan bli en viktig principiell miljöpolitisk fråga. IPPC-direktivets förhållande till olika andra utsläppsdirektiv och till utsläppshandelsdirektivet och även det faktum att diskussionen sker mot bakgrund av den pågående arbete med regelförenklingar kan föranleda en debatt om den långsiktiga inriktningen av EU:s miljöpolitik.

Inom översynsarbetet har bland annat följande diskuterats: 1. En samordning av de olika utsläppsdirektiven i ett direktiv 2. Handel med SOx och NOx

3. Statusen för s.k. ”BREF”, referensdokumenten för Best Available Techniques (BAT) 4. Mer preciserade krav på omprövnings- och tillsynsfrekvens

5. En utökning av antal anläggningar som berörs

6. Tillsynsbestämmelser tillförs varvid förslaget har koppling till reglerna i Tillsynsre- kommendationen (RMCEI)

44

I en intern konsultation på kommissionen har DG miljö föreslagit: 1. en samordning av de olika utsläppsdirektiven i ett ramdirektiv

2. att möjligheterna till handel med SOx och NOx underlättas och att riktlinjer för sådan

handel utarbetas

3. att de utsläppsvärden som i BREF-arna anges som förknippade med användning av BAT blir bindande

4. mer preciserade krav på omprövnings- och tillsynsfrekvens 5. viss utökning av antalet anläggningar som berörs;

- gränsen för förbränningsanläggningar sänks från 50 till 20 MW - anläggningar för träimpregnering föreslås ingå liksom

- anläggningar för tillverkning av ”wood-panels”

Ett ramdirektiv för stora anläggningar

Sverige bör sannolikt kunna godta detta även om man bör fundera på om värdet av sammanslagningen uppväger de problem som uppstår vid ändringar i de olika direktiv som nu är separata. Det kommer vidare säkert att bli kritik från många medlemsländer och från industrin att värden i BREF-en för stora förbränningsanläggningar införts i stället för de värden som efter mycket arbete finns i dagens direktiv för stora förbrän- ningsanläggningar, LCP-direktivet45.

Handel med SOx och NOx för de landbaserade anläggningar under IPPC

Naturvårdsverket är tveksamt till att införandet av ett system för handel med SOx och

NOx för IPPC-anläggningarna skulle vara ett värdefullt och effektivt sätt att minska

dessa utsläppen.

Handel med en förorening som har global påverkan som CO2 är lättare att införa än

handel med SOx och NOx som har lokala och regionala effekter. Effekterna av 1 ton

utsläpp varierar mellan olika medlemsländer och inom de enskilda länderna.

Hur får man vidare tilldelningen mellan olika medlemsländer rättvis och lagom stor för att uppnå målen, t.ex. i det reviderade takdirektivet?

Ovanstående frågor behöver utredas grundligt inför ett eventuellt beslut att tillåta handel inom IPPC-direktivet. EU-kommissionens generaldirektorat för miljö föreslår att EG- regler ska utvecklas för den handel man öppnar för. Frågan är väl om inte dessa regler bör komma före en ändring av direktivet. Handel med SOx och NOx minskar också

värdet av den integrerade prövning som är en grundsten i IPPC-direktivet. Tanken är ju att väga alla olika aspekter mot varandra för att finna vad som är bäst för miljön som helhet.

BREF-arnas status

Sverige bör motsätta sig en förändring av deras status. BREF-arna har tagits fram inom ett utbyte av information mellan medlemsländer och industrin. Det har varit mycket tydligt och påpekats även från kommissionen att BREF-arna inte redovisar utsläpps- gränsvärden som ska användas i tillstånd. De ska istället redovisa vad de bästa anlägg- ningarna i världen presterar. Denna information ska sedan beaktas vid prövningen till- sammans med en mängd andra faktorer vid den aktuella anläggningen.

45

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/80/EG av den 23 oktober 2001 om

begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar, (EGT L 309, 27.11.2001, s. 1).

Den ändring som föreslås kommer således dels att verka retroaktivt dels påverka det kommande arbetet med BREF-arna. Industrin skulle sannolikt komma att ha en helt ny inställning till arbetet om resultatet blir bindande för alla anläggningar.

Direktivet ger idag kommissionen möjlighet att föreslå dotterdirektiv som sedan beslu- tas på vanligt sett av rådet. Kommissionen beslutar om BREF-arna och resultatet skulle således bli ett överförande av makt från rådet till kommissionen.

Mer preciserade krav på omprövningsfrekvens och nytillkommande krav på tillsyn och tillsynsfrekvens

Den nuvarande flexibilitet bör behållas. Inom ramen för översynen kan också förslag till regelförenklingar och färre detaljregleringar bli aktuella. Från svensk sida har framförts att vi gärna ser färre detaljregleringar.

Vad gäller att införa preciserade krav på tillsyn bör möjligheten bevakas att tillsynen planeras på bas av riskbedömning så att tillsynen kan differentieras enligt svensk veder- tagen och lagenlig modell.

En utökning av antal anläggningar som berörs

Naturvårdsverket har haft en avvaktande inställning till utökning av antalet IPPC- anläggningar. Varje utökning ska kunna motiveras. Bland annat har en sänkning av trösklarna för stora förbränningsanläggningar och för djurhållning diskuterats.

Av de tre förslag som nu finns påverkar sänkningen av tröskel för förbränningsanlägg- ningar inte Sverige. Tröskeln i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH)46, har nu höjts till den föreslagna nivån 20 MW.

Tillståndsplikten för träimpregnering är i FMH-bilagan idag reglerad av mängd använd lösningsmedel medan det i förslaget föreslås regleras i produktionskapacitet i m3 per dygn. Vad detta innebär för Sverige måste utredas.

Det är inte helt självklart vad ”wood-panels” innefattar. Tillverkning av träfiberskivor som t.ex. ”masonit” är idag i FMH-bilagan tillståndspliktigt medan anläggningar som tillverkar faner, plywood och spånskivor bara är anmälningspliktiga. Frågan behöver klarläggas. Sverige bör fortsätta att ha en kritiskt avvaktande inställning.

4.3.2. Svenska prioriteringar

Sverige bör ha god beredskap för den diskussion om förändringar av IPPC-direktivet som förestår. Det är dock svårt att bedöma hur mycket arbete det blir. Frågan kan kom- ma att behandlas även under det svenska ordförandeskapet. Naturvårdsverket anser att eftersom IPPC-direktivet stämmer väl överens med den svenska miljöbalkens krav med individuella prövningar av anläggningar bör Sverige driva linjen att direktivet bör kvar- stå i sina huvuddrag.

46