Luftfrågor

Miljömål: Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning

• Luftfrågorna bör förbli högt prioriterade under kommande år. • Förhandlingarna om det nya takdirektivet för 2020 samt omför-

handlingar av Göteborgsprotokollet inom ECE väntas bli huvud- frågor under ordförandeskapet.

• Sjöfartens luftproblem bör särskilt uppmärksammas.

• Kopplingen till klimatproblematiken bör tydliggöras och förstärkas. 4.1.1 Bakgrund och nuläge

Sveriges möjligheter att nå de nationella miljömålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är beroende av utsläppsminskningar i omgivande länder som transporteras hit med luftströmmarna. Utsläpp som sker i Sverige påverkar naturligtvis även omgivande länder. Mot bakgrund av detta ömsesidiga beroende har Sverige länge varit en stark och drivande spelare i det internationella luftvårdsarbetet inom såväl EU som FN:s luftvårdskonvention.

Inom EU behandlas luftvårdsfrågorna främst inom det s.k. CAFE (Clean Air For Euro- pe)-programmet. År 2005 antog EU en s.k. Tematisk Strategi36 för luftföroreningar. Inom EU pågår för närvarande förhandlingar om ett nytt luftkvalitetsdirektiv där ramdi- rektivet för luftkvalitet slås samman med de tre första dotterdirektiven Beslut kommer förmodligen kring årsskiftet 2007/2008. Nytt i direktivet är att det blir gränsvärden även för partiklar (PM2.5).

Efterlevnaden av det så kallade takdirektivet (NECD) som sätter utsläppstak till år 2010 för SO2, NOx, NH3, NMVOC, följs upp år 2013. Sverige med flera länder har svårt att

klara sina åtaganden vad gäller kväveoxider. Enligt kommissionens tidtabell ska ett förslag till nytt takdirektiv läggas våren 2008. Tidtabellen kan komma att förskjutas om förhandlingar inom klimatområdet som har betydelse för energiscenarierna försenas. Förslaget kommer att innehålla nya takvärden för 2020 för de substanser som täcks av direktivet till år 2010, och nu även inkluderande partiklar (PM2,5). Frågan kommer med all säkerhet att behandlas under Sveriges EU-ordförandeskap, och det är mycket troligt att slutförhandlingar sker hösten 2009.

Samtidigt pågår en revidering av det s.k. Göteborgsprotokollet37 _{inom luftvårdskonven-}

tionen38 _{inom FN-ECE. Denna process löper parallellt med revideringen av takdirekti-}

vet och är av stor vikt för att få icke-EU länderna österut att minska sina utsläpp av luftföroreningar. Utvärderingen av gällande Göteborgsprotokoll har 2007 godkänts av

36

”Thematic Strategy on air pollution”, Brussels 21.9.2005, COM(2005) 446 final. 37

1999 Protocol to Abate Acidification, Eutrophication and Ground-level Ozone. 38

EB (Executive Body), konventionens högsta beslutande organ. Alla parter är eniga om att gå vidare med ett nytt alternativt reviderat protokoll som ska gälla till år 2020. Arbe- tet med detta nya protokoll påbörjas nu och enligt föreslagen tidtabell ska ett förslag till nytt protokoll presenteras under hösten 2009 och behandlas i EB i december samma år. Sjöfartens andel av luftföroreningarna ökar i Europa och i den deklaration som antogs vid Nordsjömötet i Göteborg i maj 2006 sägs att om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer sjöfartens andel av Europas totala luftutsläpp att uppgå till ca 50 procent framåt 2020. FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, och dess miljökommitté är på gång att revidera MARPOL-konventionens Annex VI och det kan vara klart till det svenska EU-ordförandeskapet.

Sverige kommer alltså att ha två tunga processer att dra under ordförandeskapet, EU:s nya takdirektiv och ett nytt Göteborgsprotokoll. Vidare har vi en möjlighet att driva de viktiga frågorna om sjöfartens utsläpp.

Av stor vikt för det europeiska luftarbetet är också de olika direktiv som kommer att förhandlas inom energi- och transportområdet respektive direktiv för större industrier och andra miljöstörande verksamheter som behandlas separat (se avsnitt 4.2 och 4.3). 4.1.2 Vad bör Sverige försöka uppnå under 2009 ?

En hög ambitionsnivå i ett nytt takdirektiv och reviderat Göteborgsprotokoll är avgö- rande för möjligheterna att klara flera nationella miljömål eftersom det mesta av det som faller ner i Sverige kommer från kringliggande länder. Den tematiska strategin, som skulle syfta till väsentliga förbättringar av Europeisk luftkvalitet år 2020 och vara vägledande för ett nytt takdirektiv, slutade med en blek ambitionsnivå som inte ger oss möjlighet att ens komma i närheten av varken Sveriges nationella eller EU:s miljömål till år 2020.

EU:s klimatmål (minskning med 20-30% mellan år 1990 och 2020) ger en öppning mot ett mer ambitiöst takdirektiv för luftföroreningar. Om EU länderna verkligen genomför dessa minskningarna klarar EU ambitionsnivån i den tematiska strategin till år 2020 utan att särskilda åtgärder behöver vidtas på luftområdet. Genom detta frigörs ett ut- rymme för att uppnå förbättrad miljökvalitet och hälsa. Detta utrymme bör, tillsammans med de samhälleliga vinster ett förbättrat hälso- och miljötillståndet ger, vara skäl för en höjd ambitionsnivå på luftområdet inom EU. Sverige bör därför verka för en höjd ambi- tionsnivå inom EU:s luftarbete som ger EU och Sverige möjligheter att uppnå sina re- spektive mål till år 2020. Vi bör även verka för att kopplingen mellan luft och klimat- områdena tydliggörs.

Vidare bör Sverige driva på det internationella arbetet med att begränsa den internatio- nella sjöfartens luftutsläpp för att de svenska miljökvalitetsmålen och målsättningar för Östersjön ska kunna uppnås. Det gäller att minska utsläppen av såväl svavel, kväveoxi- der och partiklar som att minska sjöfartens utsläpp av växthusgaser (växthusgaser be- handlas i kapitel 3.1och 4.2).

4.1.3 Hur kan Naturvårdsverket bidra till att uppnå dessa mål ?

Kopplingarna mellan luftmålen och klimatmålet blir allt mer uppmärksammat. Natur- vårdsverket betonar detta.39 _{Flertalet studier visar tydligt på de många samordningsvins-} ter, men även motstridigheter det finns mellan åtgärder för att uppnå luft- och klimatmå- len. Genom att analysera områdena integrerat kan vi identifiera dessa samordningsvins- ter vilket ger möjligheter till utveckling av strategier och styrmedel som inte bara tar itu med ett miljöproblem i taget. Dessutom får man en mer realistisk kostnadsuppskattning genom att kostnaden delas mellan de mål en åtgärd väntas påverka.

Sverige bör sträva efter en starkare samordning med klimatarbetet. Det gäller främst åtgärdssidan. Inom kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA) uppmärksammar man denna problematik alltmer och har vidtagit organisatoriska förändringar för att kunna underlätta en sådan samordning. Genom att Naturvårdsverket anordnar en inter- nationell klimat-luft konferens, som en uppföljning på den internationella workshop kallad ”Saltsjöbaden III” som hölls på detta tema i mars 2007, skulle vi kunna bidra till att sätta fokus på denna strategiskt viktiga fråga.

Verket har tidigare redovisat att med den måttliga ambitionsnivå som återfinns i den tematiska strategin kommer det bli svårt att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Sverige har goda möjligheter att ta initiativ och inta en ledande roll i arbetet för en högre ambi- tionsnivå i EU-arbetet.

Förhandlingar om det nya takdirektivet för 2020 bör bli den enskilt viktigaste förhand- lingsfrågan inom luftarbetet före och under det svenska ordförandeskapet. Även omför- handlingen av Göteborgsprotokollet, där EU är en av parterna, bör vara en svensk hu- vudfråga.

Ett fortsatt aktivt deltagande i arbetsgrupperna under luftvårdskonventionen och CAFE programmet är en förutsättning för att driva detta arbete. Ett viktigt stöd för den svenska argumentationen i den internationella processen är samarbetet med det av Naturvårds- verket finansierade forskningsprogrammet SCARP (Swedish Clean Air Research Pro- gram).

För att under ordförandeskapet effektivt kunna driva dessa frågor bör Naturvårdsverket i samarbete med Regeringskansliet föra diskussioner med övriga länder i ”trojkan” och andra viktiga parter under 2008.

Gällande sjöfarten kan IMO-förhandlingarna om ett reviderat Marpol VI komma att ske under svenskt ordförandeskap. Naturvårdsverket bör därför i samarbete med Sjöfarts- verket redan nu aktivt verka för att frågan kommer upp på dagordningen 2009.

Det finns ny forskning som visar att luftföroreningar inte längre bara ska ses som regio- nala problem. Luftföroreningar transporteras längre distanser än man tidigare trott. Det gör att frågan kan komma upp även på global nivå inom ett par år. Sverige bör ha god beredskap för en sådan utveckling.

39

Ur Naturvårdsverkets VP för 2008: ”Bättre koordinering av verkets luft- och klimatarbete bör också ske för att tillvarata synergier.”