En av anledningarna till att Mellannyckeln valde att se på hemtjänst och särskilt boende var att kunna se om vissa kommuner som satsar mer på hemtjänst därigenom får lägre kostnader för särskilt boende. Samtidigt kan skillnader i till exempel kostnader för hemtjänst vara ett uttryck för faktiska skillnader mellan kommunerna i satsning på hemtjänsten utan att det finns något samband med särskilt boende.
Även kostnaden per plats i särskilt boende respektive hemtjänsttagare påverkas åtminstone i teorin av hur god tillgången är på platser i särskilt boende. Om en kommun har få platser i särskilt boende, är det bara de allra mest vårdkrävande personerna som bor där, och kostnaden per plats blir rimligen hög. Även kostnaden per hemtjänsttagare skulle kunna bli hög i ett sådant fall, eftersom hemtjänsten får ta hand om personer som är så pass vårdkrävande, att de kanske skulle ha bott på särskilt boende om tillgången varit större. Risken är dock att denna effekt inte går att mäta i hemtjänsten, eftersom dessa personer utgör en så liten andel av det totala antalet hemtjänsttagare.
Uppgifterna om andel av kommunens invånare över 80 år som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende hämtas också ur Vad kostar verksamheten 2007.
Observera att uppgifterna här avser invånare över 80 år, då dessa uppgifter finns tillgängliga för dessa variabler.
Först studeras fördelningen av hemtjänsttagare och boende i särskilt boende bland de kommuninvånare som har hjälp från kommunen.
Särskilt
boende Kr per poäng &
person i särskilt boende
8 3 9 2 4 1 5 7 10 6
Kr per poäng &
inv. 65+ år -
2 4 1 7 6 8 10 5 2 9
25 21 16 15 14 26 27 24 32 19
Totalrank
ning 7 5 3 2 1 8 9 6 10 4
Kommentar:
I Lindesberg och Sala har en större andel av invånarna över 80 år hjälp i form av särskilt boende än i form av hemtjänst. I Flen och Mora bor en relativt liten del i särskilt boende.
Fördelning bland invånare över 80 år som har hjälp av kommunen
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Genomsnitt Sala Mora Mariestad Ludvika Lindesberg Kristinehamn Katrineholm Flen Finspång Avesta
Särskilt boende Hemtjänst
I nästa diagram finns även kommuninvånarna över 80 år som klarar sig utan hjälp från kommunen med.
Kommentar:
Mora och Flen har lägst andelar av sina invånare över 80 år i särskilda boenden.
Enligt hypotesen ska de ha höga kostnader per plats och Mora har också högst kostnad per plats (rank 10) och Flen är fjärde dyrast (rank 7). Lindesberg har högst andel av sina äldsta kommuninvånare i särskilt boende, och lägst kostnad per plats (rank 1). Andelarna ligger mellan 9 och 20 procent.
Sala och Lindesberg har lägst andelar med hemtjänst bland invånare över 80 år.
Flen och Kristinehamn har högst andelar. Andelarna ligger mellan 15 och 32 procent.
Fördelning av hjälpinsatser bland invånare över 80 år
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Genomsnitt Sala Mora Mariestad Ludvika Lindesberg Kristinehamn Katrineholm Flen Finspång Avesta
Särskilt boende Hemtjänst Ingen hjälp
Kristinehamn är den kommun där lägst andel klarar sig utan både särskilt boende och hemtjänst. Sala har högst andel utan hjälp. Andelarna varierar mellan 54 och 69 procent.
!
Punktdiagrammet ovan visar att bland Mellannyckelns kommuner så har de som satsat mer på särskilt boende färre i hemtjänst och vice versa. Punkterna ligger omkring en fallande linje. Korrelationen är hög (se nedan för förklaring av
begreppet). När vi kontrollerar om det finns ett motsvarande samband för landets alla kommuner blir det mer otydligt (korrelation -0,38).
Kommentar:
Det finns två möjliga tolkningar av detta. Antigen är det bara en tillfällighet att sambandet är så tydligt inom Mellannyckelkommunerna. Eller så är det så att inom en liten homogen grupp av kommuner som Mellannyckeln så blir sambandet tydligt, medan andra faktorer slår ut sambandet när alla landets kommuner tas med i jämförelsen.
Att det finns ett samband mellan kostnaderna per plats i Särskilt boende och andelen av de över 80 som har plats visar följande diagram.
Samband andel äldre Särskilt boende eller hemtjänst
Avesta Finspång
Flen
Katrineholm Kristinehamn
Lindesberg
Ludvika
Mariestad
Mora Sala
8,0%
10,0%
12,0%
14,0%
16,0%
18,0%
20,0%
22,0%
10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0%
Andel 80+ med hemtjänst
Andel 80+ i Särskilt boende
Korrelation = -0,73
!
Även här blir sambandet svagare när vi inkluderar alla kommuner i Sverige (korrelation -0,38).
När det gäller hemtjänsten finns inget lika naturligt samband mellan andel brukare över 80 år och brukarnas hälsotillstånd. Det syns inte heller i materialet något motsvarande samband mellan kostnad per brukare i hemtjänst i relation till andelen av invånarna över 80 år som har hemtjänst (Korrelation -0,35 i Mellannyckelkommunerna, -0,42 för alla landets kommuner).
I analysen använder vi punktdiagram och begreppet korrelation för att mäta samband. Korrelationskoefficienten är ett tal för att beskriva sambandet mellan två grupper tal. Korrelationen kan vara hög mellan 1 och 0,5 (även -0.5 och -1) eller svag under 0,5 (-0,5). När korrelationen är 0 finns inget samband.
Samband Kostnad jfr andel 80+
Avesta
Finspång Flen
Katrineholm
Lindesberg Ludvika
Mariestad Mora
Kristinehamn Sala
280 000,00 330 000,00 380 000,00 430 000,00 480 000,00 530 000,00 580 000,00 630 000,00
8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0% 18,0% 20,0% 22,0%
Andel 80+ i säbo
Kostnad per vårdtagare säbo
Korrel = - 0,90
7 Väntetid till särskilt boende
7.1 Utgångspunkter och beskrivning
Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion i det offentliga rummet. Utan tvekan är detta område en viktig kvalitetsfaktor för äldreomsorgen. Detta är förklaringen till att kommunerna regelbundet måste rapportera uppgifter till Länsstyrelsen om antal personer som väntat på plats i särskilt boende mer än tre månader efter beslut om plats. En stor andel av kommunerna har blivit kritiserade för att inte kunnat ge den äldre en plats på ett särskilt boende, trots att biståndsbedömningen gett personen rätt till detta. I de inrapporterade uppgifterna till Länsstyrelsen ingår även de personer som erbjudits en plats på ett särskilt boende men av någon anledning tackat nej och valt att vänta.
Vi har därför valt att ta fram ett annat mått som fångar in tiden från ansökan om plats i särskilt boende till erbjudande om plats på ett boende . Detta mått är även 1 bättre ur den äldres synvinkel än länsstyrelsens eftersom det utgår från ansökan och inte från när beslutet togs, dvs. när utredningen avslutats. Kommunen måste i första hand se till tryggheten för den äldre och det är därför mer relevant att se hur kommunen klarar detta. Att den enskilde sedan av olika skäl väljer att avstå har vi därmed bortsett ifrån i detta sammanhang.
7.2 Resultat
Projektgruppen har manuellt gått igenom alla placeringar på särskilt boende under 2007. Resultaten presenteras både som genomsnittstid och median.
Notering: Flen har rapporterat resultat från ansökan till faktisk inflyttningsdag.
1
!
Rapporterat antal personer till Länsstyrelsen
Kommunerna rapporterar regelbundet in till Länsstyrelsen det antal personer som väntat på plats mer än tre månader efter beslut om beviljad plats i särskilt boende.
I nedanstående tabell redovisas inrapporterade uppgifter för 2007.
7.3 Kommentar
Den genomsnittliga väntetiden i nätverkets kommuner är 56 dagar, vilket kan jämföras med 53 dagar som är snittväntetiden i de 38 kommuner som deltog i SKL:s projekt ”Kommunens kvalitet i korthet”
Flertalet av kommunerna i Mellannyckeln visar ett resultat kring nätverkets snitt och median. Det skiljer dock nästan 100 dagar i väntetid mellan ytterligheterna Katrineholm (25 dagar) och Mora (121 dagar)
Antalet rapporterade personer till länsstyrelsen varierar kraftigt mellan
kommunerna. Mariestad och Sala har inga personer rapporterade medan Avesta rapporterat flest personer, 58 stycken.
Väntetid från ansökan till erbjudande om plats i särskilt boende
46 41
ng Flen Katrine
-holm Kristin
e-hamn
Lindes-berg Ludvik
a
Marie-stad Mora Sala
58 4 20 31 29 7 4 0 18 0
Anmärkningsvärt är att det inte tycks finnas något direkt samband mellan den genomsnittliga väntetiden och antalet rapporterade personer till Länsstyrelsen.
8 Hälso- och sjukvårdstid
8.1 Utgångspunkt och beskrivning
Många som bor på äldreboenden behöver mycket vård, rehabilitering etc. God tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal kan därför vara en viktig kvalitetsfaktor.
För den enskilde kan det kännas tryggt att veta att det finns gott om sådan personal - om och när den behövs.
Sedan är det en annan sak att mycket resurser inte automatiskt innebär god kvalitet. Det som spelar roll är hur resurserna används och vilka resultat som åstadkoms. Trots den osäkra kopplingen mellan resurser och kvalitet har Mellannyckeln valt att mäta hälso- och sjukvårdsresurserna i särskilt boende.
Det som mäts är tillgången på de yrkesgrupper som kommunerna själva förfogar över: sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Däremot mäts inte tillgången på läkare, som ju tillhör landstingens organisation.
För att få jämförbarhet kommunerna emellan slås de samlade personalresurserna ut på antalet personer som bor på de särskilda boendena. Det slutliga måttet blir då antalet personalminuter per person och månad.
Exempel
På äldreboendena i en kommun bor 200 personer och det finns 10 sjukskötersketjänster (heltid).
Den totala resursen 10*165*60=99.000 sjuksköterskeminuter per månad, slås ut på de 200 personerna. 99.000/200=495 minuter per person och månad.
8.2 Resultat
Kommentar:
I medeltal för de tio kommunerna finns på de särskilda boendena
sjuksköterskeresurser motsvarande drygt 10 timmar per person och månad, arbetsterapeuter motsvarande 11/3 timme och sjukgymnaster motsvarande drygt
½ timme. Det blir totalt drygt 12 timmar per månad, eller 3 timmar per vecka.
!
Lindesbergs kommun har skattat sjukskötersketiden
Kommentar:
Sjuksköterskeresurserna varierar kraftigt. Mest sjukskötersketid har Ludvika, som har 2½ gånger mer resurser än Katrineholm, som har minst . Även Flen och Mora har förhållandevis många sjuksköterskor per person.
Hälso- och sjukvårdsresurser på särskilt boende. Tid per person och månad
Sjukskötersko
Sjuksköterskor på särskilt boende. Minuter per person/månad
492 474 435
588
!
Lindesbergs kommun kan inte ta fram denna uppgift, eftersom kommunen och landstinget delar på arbetsterapeutresurserna
Kommentar:
Även arbetsterapeuttiden varierar kraftigt. Klart mest tid har Finspång, med mer än fyra gånger så mycket som Mariestad.
!
Lindesbergs kommun kan inte ta fram denna uppgift, eftersom kommunen och landstinget delar på sjukgymnastresurserna
Kommentar:
Arb.terapeuter på särskilt boende. Minuter per person/månad
61
Sjukgymnaster på särskilt boende. Minuter per person/månad
33 35
Sala har mest sjukgymnasttid per person. Även Katrineholm och Mora ligger högt i jämförelsen. Sala har fyra gånger mer sjukgymnasttid än Kristinehamn och Flen.
8.3 Sammanfattande kommentar
Mycket resurser är, som sagt, ingen garanti för god kvalitet. Visst kan de använda måtten på personalresurser vara viktiga, men bara när de relateras till de medicinska och andra resultat som åstadkoms. Det intressanta är givetvis hur bra kommunens personal i slutändan förebygger sjukdom och skador, sköter läkemedelshanteringen, sköter om sår, hjälper personen att komma tillbaka efter sjukdom och skador, sköter kontakterna med landstingets läkare, finns till hand vid livets slut etc, etc.
All hälso- och sjukvårdspersonalens arbetstid läggs givetvis inte på direkt patienttid. Tid används också till utbildning, planering, dokumentation, administration, möten med mera. Tid går också bort vid egen frånvaro. När mätningen visar exempelvis att personalresurserna motsvarar i medeltal drygt 12 timmar per person och månad, så är den direkta patienttiden klart lägre än så. Men detta gör inte så mycket vid jämförelser kommunerna emellan.
Undersökningen väcker många frågor, exempelvis:
• Finns det ett samband mellan resurser och kvalitet? Ludvika har mer än dubbelt så stora hälso- och sjukvårdsresurser som Katrineholm. Har Ludvika därmed mer än dubbelt så goda resultat och hög kvalitet?
• Är skillnaderna kommunerna emellan resultat av medvetna val, så att vissa kommuner avsiktligt satsar på att ha många sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal? Eller har det att göra med skillnader i vårdbehov, så att vissa kommuner helt enkelt behöver mer hälso- och sjukvårdspersonal per person?
• Finns det mål för hälso- och sjukvårdsresurserna ute i kommunerna?