I detta avsnitt har vi valt att belysa likheter och skillnader för den äldre utifrån kostnad för hemtjänst. Vilken avgift behöver den äldre betala? Är det någon skillnad beroende på i vilken kommun den äldre söker hemtjänstinsats, trots att hemtjänstavgifterna regleras i Socialtjänstlagen? Projektgruppen har därför valt att jämföra avgifterna ur den enskildes perspektiv.
I socialtjänstlagen finns två regler som reglerar uträkningen av hemtjänst-avgifterna. Det finns en högsta avgift som inte får överskridas, det så kallade högkostnadsskyddet. För 2008 är detta belopp 1 640 kr. Vidare finns ett
förbehållsbelopp, vilket är det lägsta belopp som den enskilde har rätt att behålla efter det att avgiften är betald.
Nedanstående exempel beskriver mycket schematiskt grundprinciperna för beräkning av avgiftsutrymmet.
Belopp Typ Kommentar
+ 15000 Inkomst Inkomst av tjänst samt kapitalinkomster.
Inkomster för makar läggs normalt ihop och delas mellan var och en
- 5 000 Skatt Skatt på inkomst samt kapital
= 10 000 Nettoinkomst
- 4 000 Hyra Faktisk hyra samt driftkostnader för egna hem
+ 500 Bostadsbidrag
= 6 500 Disponibelt efter boendekostnader
Kommunallagen innehåller också en begränsning som kan påverka avgifts-beräkningen. Enligt självkostnadsprincipen kan kommunen inte ta ut högre avgift än vad det kostar att producera tjänsten. Den begränsningen blir aktuell då den enskilde bara har någon enstaka insats.
Efter att avgiftsutrymmet fastställts och hänsyn tagits till självkostnadsprincipen kan alltså själva avgiften för brukaren beräknas. Då kommer kommunens taxeregler in som kan se helt olika ut. Det kan vara timtaxa för servicetjänster, nivåindelningar osv.
En viss skillnad som kan konstateras är att kommunerna hanterar vissa delar i förbehållsbeloppet lite olika. Detta gäller främst mattjänstkostnader.
Ludvika och Finspång har delat upp mattjänstkostnaden i en tillagnings- och en råvarudel och de har tillagningsdelen med i högkostnadsskyddet.
I Mora ingår inte trygghetslarmsavgiften i högkostnadsskyddet, utan bedöms vara en form av abonnemang.
Vid mätningen har fem avidentifierade ansökningar använts och respektive kommun har utifrån dessa ansökningar gjort en bedömning och fattat beslut om avgifter. Varje ansökan har även getts en inkomstuppgift. För att jämföra avgifterna har kommunernas avgiftshandläggare fått beräkna avgifterna för tre ensamstående pensionärer och två pensionärspar med varierande inkomst-förhållanden och boendekostnader. Avgifterna är beräknade för åtta olika behov som tillgodoses med hemtjänstinsatser enligt följande:
Behov 1 Städning var 14:e dag (två rum och kök) - 4 421 Förbehållsbelopp
schablon
Detta belopp fastställs av konsumentverket och regleras i SoL. Beloppet skall täcka personliga utgifter. För makar är beloppet 3 704 kr per person.
Individuell del Här kan man lägga till ytterligare delar för fördyrande levnadskostnader, tex specialkost, underhållsskyldighet mm.
2 079 Avgiftsutrymme Högkostnadsskyddet är 1 640 för ensamstående för 2008. Trots att
avgiftsutrymmet i detta exempel är högre, kan kommunen alltså inte ta ut högre avgift än 1 640 kr.
Behov 2 Personlig omvårdnad (dusch) 2 ggr per vecka Behov 3 Tvätt var 14:e dag
Behov 4 Promenad en gång per vecka (en timma) Behov 5 Personligt hjälpmedel (en rullator) Behov 6 Trygghetstelefon/trygghetslarm
Behov 7 Personlig omvårdnad, dagligen (tre ggr/dag)
Behov 8 Tillsyn av nattpatrull (ett hygienbesök per natt kl. 03,00-03,30) Lindesbergs kommun har i detta avsnitt valt att inte lämna några uppgifter.
5.2 Resultat
1. Typfall ”Maj”
Maj har garantipension, tilläggspension och änkepension till ett sammanlagt belopp på 17 157 kr/mån före skatt och ränteinkomster på 2 200 kr/år. Hon bor själv i en lägenhet med en hyra på 4 514 kr/mån.
Då Maj har förhållandevis bra inkomster, innebär det att hennes avgiftsutrymme är högre än högkostnadsskyddet på 1 640 kr. Därmed betalar hon den maximala avgiften enligt reglerna i Socialtjänstlagen. Skulle Maj enbart ha ” behov nr 7;
personlig omvårdnad” skulle hon betala enligt högkostnadsskyddet i samtliga kommuner utom Sala.
KOSTNAD PER INSATS - Maj
Behov Avesta Finspång Flen Katrine-holm
Kristine-hamn
Lindes-berg Ludvika Marie
-stad Mora Sala
1 Städning 735 600 514 819 1 000 656 1 013 320 684
2 Dusch 2ggr/vecka 1 470 1 640 1 370 1 640 1 640 656 1 640 546 666
3 Tvätt 245 600 257 819 1 000 328 1 013 546 1 200
4 Promenad 980 1 200 1 028 1 092 1 000 656 1 013 546 500
5 Personliga hjälpmedel 0 0 0 0 100 0 0 0 0
6 Trygghetstelefon/-larm 245 350 180 200 150 200 82 180 120
7 Personlig omvårdnad 1 640 1 640 1 640 1 640 1 640 1 640 1 640 1 640 1 000 8 Tillsyn av nattpatrull 1 640 1 640 1 640 0 1 640 1 640 1 640 1 640 1 000
ACK KOSTNAD - Maj
Ovanstående tabell visar på hur avgiften slår när behoven läggs på ackumulerat.
(Behov 1 + Behov 2, och så vidare). Maj når maxavgiften i nivå 2 i flertalet kommuner.
Mora avviker här, då de har en taxekonstruktion baserad på timmar i relativt stora intervall, vilket gör att hon når till högkostnadsskyddet först vid behov 7.
!
Här redovisas den totala kostnaden för Maj i form av service- och omvårdnads-avgift om Maj skulle ha samtliga 8 insatser. När matkostnaderna läggs till visas effekterna av detta i Ludvika, då de tillhör de kommuner där matkostnaderna påverkar beräkningen av förbehållet. Högst avgift betalar Maj i Mora, 3 470 kr per månad, och lägst i Ludvika, 2 240 kr. I Moras fall påverkar även
trygghetslarm som inte ingår högkostnadsskyddet.
Beho
v Avesta Finspån
g Flen Katrine-holm
Kristine-hamn Lindes-berg Ludvik
a
Marie-stad Mora Sala
1 Städning 735 600 514 819 1 000 656 1 013 320 684
MAJ, totalkostnad inkl mat
0 Behov 1 - 8 Matkostnad
2. Typfall ”Gustav”
Gustav har en garantipension på 7 217 kr/månaden före skatt och ränteinkomster på 29 860 kr/år. Han bor själv i ett eget hus på 112 kvm med ett taxeringsvärde 309 000 kronor.
Gustav har i samtliga kommuner ett litet eller negativt avgiftsutrymme. Det innebär att han betalar liten eller ingen hemtjänstavgift oavsett om han bara har någon enstaka insats eller mer omfattande behov. Eftersom matkostnaden, och för Moras del även trygghetslarmet, ligger utanför högkostnadsskyddet så är det de avgifterna som har betydelse för Gustavs ekonomi.
!
Skillnaden mellan lägsta, 480 kr och högsta avgift, 1 947 kr, är 1 467 kr vilket kan ha stor betydelse för Gustav som har förhållandevis låg inkomst. Gustavs låga
KOSTNAD PER INSATS - Gustav Beho
v Avest
a Finspång Flen Katrine-holm
Kristine-hamn
Lindes-berg Ludvika
Marie-stad Mora Sala
1 Städning 0 0 0 133 0 115 124 265 58
2 Dusch 2ggr/vecka 0 0 0 133 0 115 155 265 38
3 Tvätt 0 0 0 133 0 115 124 265 77
4 Promenad 0 0 0 133 0 115 124 265 29
5 Personliga hjälpmedel 0 0 0 0 0 0 0 0 0
6 Trygghetstelefon/-larm 0 0 0 133 0 115 10 180 120
7 Personlig omvårdnad 0 0 0 133 0 115 203 265 58
8 Tillsyn av nattpatrull 0 0 0 0 0 115 203 265 58
GUSTAV, total kostnad inkl mat
Behov 1 - 8 Matkostnad
inkomst gör att hans avgift för service- och omvårdnadsinsatser reduceras när matkostnaden inkluderas i den totala kostnaden.
3. Typfall ”Astrid”
Astrid har garantipension, tilläggspension, änkepension och tjänstepension med sammanlagt 12 262 kr/mån före skatt. Hon har bostadstillägg med 434 kr/mån och 550 kr/år i ränteinkomster. Hon har en fastighet på 118 kvm med ett
taxeringsvärde på 300 000 kr med lån på 45 000 kr till en ränta på 3,0 procent.
För Astrid varierar hemtjänstavgiften mycket i olika kommuner, inte bara för enskilda insatser utan också för mer omfattande behov. För henne spelar
kommunernas beräkning av avgiftsutrymmet roll och den är olika i kommunerna.
Astrids begränsade avgiftsutrymme spelar roll i flera kommuner också vi enstaka insatser. När mattjänsten ingår räknar de flesta kommuner upp förbehållsbeloppet för att den distribuerade maten innebär en fördyrad matkostnad. Det gör att utrymmet för hemtjänstavgiften minskar. Se förändringen i bilaga 3.
KOSTNAD PER INSATS - Astrid
Behov Avesta Finspång Flen Katrine-holm
Kristine-hamn
Lindes-berg Ludvika Marie
-stad Mora Sala
1 Städning 735 600 514 819 1 000 656 766 320 415
2 Dusch 2ggr/vecka 1 262 854 1 097 1 221 1 159 656 958 546 276
3 Tvätt 245 600 257 819 1 000 328 766 546 553
4 Promenad 980 854 1 028 1 092 1 000 656 766 546 208
5 Personliga hjälpmedel 0 0 0 0 100 0 0 0 0
6 Trygghetstelefon/-larm 245 350 180 200 150 200 64 180 120
7 Personlig omvårdnad 1 262 854 1 097 1 221 1 159 1 090 1 251 1 334 416 8 Tillsyn av nattpatrull 1 262 854 1 097 0 1 159 1 090 1 251 1 334 416
!
Skillnaden mellan Mora som har högsta avgiften, 3 016 kr, och Finspång som har lägsta avgiften, 1 334 kr, är 1 682 kr per månad.
4. Typfall ”Martin och Sigrid”
Martin och Sigrid har tillsammans garantipension och tilläggspension på
sammanlagt 14 985 kr/mån före skatt och ränteinkomster på 12 200 kr/år. De bor i en lägenhet med en hyra på 5 500 kr/mån.
!
Martin och Sigrid har i flertalet kommuner ett negativt avgiftsutrymme. Det innebär att de inte betalar någon hemtjänstavgift oavsett om de har enstaka insatser eller mer omfattande behov. Eftersom matkostnaden, och för Moras del
ASTRID, totalkostnad inkl mat
Behov 1 - 8 Matkostnad
Martin och Sigrid, total kostnad inkl mat
Behov 1 - 8 Matkostnad
även trygghetslarmet, ligger utanför högkostnadsskyddet så är det dessa avgifter som har betydelse för paret.
Skillnaden mellan högsta, 3 660 kr, och lägsta avgift, 960 kr, för hushållet i de olika kommunerna är 2 700 kr. Här gör Finspångs och Ludvikas modeller att dela upp matkostnaden i en tillagnings- och råvarudel stort utslag, eftersom
tillagningsdelen ingår i högkostnadsskyddet i dessa kommuner.
5. Typfall ”Sven och Irma”
Sven och Irma har en sammanlagd inkomst av pension på 16 023 kr/mån före skatt samt ränteinkomster på 282 kr/år. De har också sammanlagt bostadstillägg med 2 174 kr/mån och bor i eget hus på 130 kvm med ett taxeringsvärde på 415 000 kr utan lån.
Avgifternas storlek varierar mycket både vad gäller enskilda insatser och mer omfattande vårdbehov. För samtliga kommuner är högkostnadsskyddet 1 640 kr/
individ, utom i Katrineholm och Mariestad där högkostnadsskyddet 1 640 kr gäller för hushållet.
KOSTNAD PER INSATS - Sven och Irma
Behov Avest
a Finspång Flen Katrine-holm
Kristine-hamn
Lindes-berg Ludvika
Marie-stad Mora Sala
1 Städning 735 1 200 514 819 1 000 656 1 013 640 440
2 Dusch 2 ggr /vecka 2 896 2 402 2 740 1 586 2 910 1 312 1 640 1 092 588
3 Tvätt 490 1 200 257 819 1 000 328 1 013 1 092 588
4 Promenad 1 960 2 402 2 056 1 092 2 000 656 1 013 1 092 442
5 Personliga hjälpmedel 0 0 0 0 200 0 0 0 0
6 Trygghetstelefon/-larm 490 350 180 200 300 200 82 360 240
7 Personlig omvårdnad 2 896 2 402 2 822 1 586 2 910 2 774 1 640 2 948 884 8 Tillsyn av nattpatrull 2 896 2 402 2 822 0 2 910 2 774 1 640 2 948 884
!
Skillnaden mellan Mora som har högsta avgiften, 6 312 kr, och Finspång som har lägsta avgiften, 3 362 kr, är 2 950 kr per månad.
5.3 Sammanfattande kommentar
För de typfall som presenteras skiljer sig avgifternas storlek åt beroende på:
- beräkning av avgiftsutrymme - taxekonstruktion
- olika konstruktion av avgift för mattjänst
- maxtaxan avser enskild individ eller hela hushållet
Tabellen kostnader per insats kan ge en bild av hur kommunerna värderat de olika insatserna sinsemellan. Vilka faktorer är det som påverkar kommunens sätt att konstruera taxan? Har man valt en särskild ”avgiftsspolitik” vad gäller typiska servicetjänster kontra omsorgsinsatser eller finns det annat som har påverkat utformningen av taxan?
I Katrineholm och Mariestad omfattas hela hushållet av högkostnadsskyddet och inte den enskilda individen. Beträffande avgift för mattjänst ingår den i maxtaxan i Ludvika och Finspång med undantag för råvarukostnaden Vad gäller beräkningen av avgiftsutrymmet kan vi konstatera att det endast är mindre avvikelser mellan
kommunerna och mestadels beroende på de olika skattesatserna i kommunerna.
Utifrån de fem typfallen är det svårt att se vilken kommun i nätverket som är billigast utifrån den enskildes perspektiv. Svårigheterna beror till stora delar på den
komplexitet som finns i respektive kommuns avgiftssystem. Enkelhet och tydlighet kan vara viktiga kvalitetsfaktorer i avgiftsfrågor, speciellt för denna målgrupp.
Sven och Irma, totalkostnad inkl mat
-1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
Avesta
Finspång Flen
Katrineholm Kristinehamn
Lindesberg Ludvika
Mariestad Mora
Sala Behov 1 - 8 Matkostnad
Utav nätverkets kommuner är det Finspång som ligger på en lägre avgiftsnivå för flera av typfallen än vad de andra gör men även Ludvika har en lägre nivå för några av typfallen. I Ludvika och Finspång ingår delar av mattjänsten som en del i
högkostnadsskyddet vilket också får påverkan för avgiften för den enskilde när man tittar på den totala kostnaden. För övriga kommuner är kostnaden för mattjänst fast och påverkas därmed inte av inkomstberäkningen.
Den enskildes avgift varierar vad gäller priset på matabonnemang. Kommunerna kan ha olika justeringar av minimibeloppet som ger den enskilde en viss differens i avgiften. Anledningen till att matkostnaden variera mellan kommuner beror på att det i lagen ges tolkningsmöjlighet av direktiv gällande matkostnaden. Däremot regleras att kommuner, där den enskilde betalar en avgift som överstiger den skäliga kostnaden för mat enligt Konsumentverkets hushållsbudget, skall höja förbehållsbeloppet för merkostnaden.
6 Äldreboendeindex
6.1 Utgångspunkt och beskrivning
I många offentliga tjänster är det möjligt att fånga ett resultat som har kvalitativa värden för den som nyttjar tjänsten. Utgångspunkten för detta har varit
möjligheten att kunna formulera mål som är utvärderingsbara, exempelvis att patienten blir frisk efter operationen eller att eleven har uppnått en viss
kunskapsnivå inom skolan. Detta resultatfokuserade förhållningssätt är dock svårt att överföra och tillämpa inom äldreomsorgens särskilda boenden. Den gruppen äldre människor som omfattas av vård och omsorg inom särskilt boende har i regel uppnått en brytpunkt i livet då förmågorna avtar och livets slutskede närmar sig. Många har även svårt att uttrycka sig om det stöd man får. Mot denna
bakgrund är det därför nödvändigt att även fånga de kvalitativa aspekterna utifrån en annan och anpassad synvinkel.
En framkomlig väg kan vara att välja ut ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom särskilt boende. Tillsammans kan aspekterna ge en samlad bild av förhållandena och vad som erbjuds de äldre och även lyfta starka sidor och förbättringsområden på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen.
Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekt och nätverks arbete med att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis
resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre
(NöjdBrukarIndex)
Mellannyckelns nätverk har utifrån diskussioner enats om elva olika
kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare under våren 2008. Boendeenheternas chefer har fått svara på frågorna och utifrån detta har ett sammantaget kvalitetsvärde tagit fram för varje kommun.
Kvalitetsbilden kan även ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett
förbättringsarbete. Resultatet av detta effektivitetsmått presenteras senare i kapitlet.
I ett sista avsnittet görs en jämförelse mellan andelen av kommunernas äldsta invånare som har hemtjänst respektive bor i särskilt boende, och hur många som inte har någon hjälpa alls från kommunen. Dessutom undersöks om kostnaderna påverkas av hur stora andelar som finns i respektive kategori.
6.2 Resultat
Uppgifterna nedan baseras på det totala antalet personer i äldreboende (särskilt boende) i kommunen.
1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltider?
(Möjlighet att välja på förhand från matsedel)
!
2. Kan de boende själv välja när man vill gå upp på morgonen och gå och lägga sig för nattvila?
= andel boende som erbjuds
= andel boende som ej erbjuds
0
18
0 0 0
57
0 0
22 0% 0
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Avesta Finspång
Flen Katrineholm
Kristinehamn Lindesberg
Ludvika Mariestad
Mora Sala
Procent
!
3. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum?
( Innefattar både toalett och duschmöjlighet. I de fall makar valt att dela rum betraktas det som
”eget rum” )
!
100 100 100 100 100
49
100 100 100 100
0%
4. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre om så önskar?
( Här avses all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong )
!
5. Serveras de boende kvälls-/nattmål?
(Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska behöva vara hungrig eller vara fastande mer än 11 timmar). Avser både organiserad gemensam servering och möjlighet att själv bestämma när man vill
ha.
100 100 100 95 100
85
100 100 100 94
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Avesta Finspång
Flen Katrineholm
Kristinehamn Lindesberg
Ludvika Mariestad
Mora Sala
Procent
!
6. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad, varje vecka, i form av nagelvård och hårvård?
( Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis att få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt m.m. )
!
100 82
100 100 100
85
100 100 100
64
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
0%
7. Erbjuder äldreboendet minst två gemensamma aktiviteter under varje vardag?
( med organiserad aktivitet avses ex högläsning, musikstund, bakning, m.m. )
!
8. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under varje helg?
88
!
9. Har varje boende möjlighet till daglig individuell, vardagsnära, aktivitet/egen tid utifrån sina önskemål?
(ex pratstund, blomskötsel, korsord m.m. tillsammans med personal/volontär/väntjänst etc.)
!
10. Har de boende egen nyckel till sitt rum/lägenhet?
!
11. Kan man flytta in på en helgdag?
95 100 100
75
100 96 100 100
50
100
5 0 0
25
0 4 0 0
50 0
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Avesta Finspång
Flen
Katrineholm Kristinehamn
Lindesberg Ludvika
Mariestad
Mora Sala
Procent
!
Sammantaget resultat
Nätverket har enats om elva olika kvalitetsområden som undersökts av respektive kommuns projektledare. Boendeenheterna har fått svara på frågorna och varje kommun har därefter sammanställt kommunens resultat. Här nedan presenteras resultaten utifrån varje kvalitetsområde och kommun. Varje kommuns resultat har sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Poängen har indelats i följande värden:
En färgskala har även använts för ytterligare tydliggöra resultaten. Denna
70
100 100 100 100
46
fördelning är:
3 ”eget rum/lägenhet med eget
hygienutrymme” 5 5 3 4 4 4 4 5 5 5
4 ”daglig utevistelse
om så önskas” 5 5 5 4 5 4 5 5 5 4
5 ”kvälls-/nattmål när
så önskas” 5 4 5 5 5 4 5 5 5 3
6 ”personlig omvårdnad varje
vecka” 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5
7 ”två gemensamma aktiviteter under
vardagar” 4 2 0 2 0 0 3 0 1 1
8 ”organiserade aktiviteter under
helgen” 0 1 0 0 1 1 0 1 1 0
9 ”daglig, ind., vardagsnära, aktiv.
utifrån sina önskemål” 0 2 0 3 2 2 4 2 2 2
10 ”tillgång till egen
nyckel” 4 5 5 3 5 4 5 5 2 4
6.3 Kommentar
Till stor del är resultatet tämligen lika i kommunerna. Med små variationer erbjuder alla kommunerna personlig omvårdnad, de allra flesta erbjuder daglig utevistelse, kvälls- eller nattmål, egen nyckel, eget rum eller lägenhet med toalett och dusch samt att välja när man vill gå upp på morgonen och gå och lägga sig på kvällen. Att kunna välja mellan flera maträtter och organiserade aktiviteter varje helg är det däremot bara några boendeenheter i några kommuner som erbjuder.
Störst spridning är det bland svaren på frågorna om det erbjuds minst två aktiviteter på vardagar, om de boende har möjlighet att få daglig egen tid och möjligheten att flytta in på en helgdag.
6.4 Effektivitetsmått
Den kvalitetspoäng som tagits fram ska nu ställas i relation till kostnaden för en plats i särskilt boende. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. Om någon kommun har ett bra utbud till måttlig kostnad eller ett medelgott utbud till låg kostnad kan de tjäna som ett gott exempel på en effektiv organisation som förmedlar bra tjänster till medborgarna. Kostnaden per vårdtagare i särskilt boende redovisas i ”VKV 2007” och omfattar i huvudsak personalkostnader inkluderat nettolokalkostnader.
Kostnaden per person i särskilt boende 2007 (tkr) (rankning inom parentes)
Kommentar:
Nyckeltalet arbetas fram ur schabloner varför en viss osäkerhet finns vilket bör hållas i minnet när jämförelser görs. Avestas siffror har korrigerats på grund av en felaktig inrapportering av brukare till Socialstyrelsen som tar fram denna statistik.
Uppgifterna här överensstämmer alltså inte med det material som presenteras i VKV 2007.
Aves ta Finsp
ång Flen Katr
Mora Sala Nätve
Som effektivitetsmått redovisas först kostnaden per person i särskilt boende enligt ovan, delat med det antal kvalitetspoäng som kommunen fått i undersökningen.
Om en kommuns höga kostnad beror på att kommunens boende håller hög standard, så får kommunen bättre effektivitetsvärde än en kommun med liknande eller lägre kostnad som har lägre standard.
Kvalitetspoäng och kostnad (kr) per kvalitetspoäng per person i särskilt boende (rankning inom parentes)
Kommentar:
Som tolkningsexempel kan nämnas att Finspång var rankad som nummer 5 i kostnadstabellen, men har på grund av sina höga poäng stigit till rank 3 i
effektivitetstabellen. Sala däremot var rankad som nummer 4, men har på grund av lägre poäng sjunkit till rank 6.
Nästa effektivitetsmått vill ge en bild av hur mycket kommunen lägger på särskilda boenden per äldre invånare, oavsett om de bor i särskilt boende, har hemtjänst eller klarar sig själva.
Det mått som finns tillgängligt är kommunens kostnad för äldreomsorg per invånare över 65 år. De allra flesta i särskilt boende är betydligt äldre än 65 år, så kommunens kostnad per invånare över till exempel 80 år hade varit ett mer relevant mått, men befintlig statistik har använts.
Kvalitetspoäng och kostnad (kr) per kvalitetspoäng per person över 65 år
Avest
Mora Sala Nätv
Kommentar:
Här har Flen lägst kostnad och rankning 1, medan man har rankning 7 på kostnad per person i särskilt boende och rankning 9 i kostnad per poäng och person i särskilt boende. Anledningen kan vara att en liten andel av personer över 65 år finns i särskilt boende, antingen för att många av dem inte är så gamla och sjuka, eller för att man har satsat mer på kvarboende i ordinarie boende med hemtjänst.
Relationen mellan andel med hemtjänst och andelen i särskilt boende undersöks mer i nästa avsnitt.
En sammanställning av rankningsresultaten för de två effektivitetsmåtten (per brukare och per person över 65 år) för både hemtjänst och särskilt boende med 2007 års siffror görs i följande tabell. Rankningssiffrorna är hämtade ur tabeller på sidorna 17 och 18 i kapitel 3 och sidorna 40 och 41 i kapitel 6. Varje kommuns fyra rankingresultat har summerats, och lägst summa har gett totalrankning 1.
Poäng 36 40 33 36 37 30 39 38 36 34 36
2007 Avesta spån
Fin-g Flen