Hemtjänst och Särskilt boende. En jämförelse av kommunens Äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv

(1)

Hemtjänst och Särskilt boende

En jämförelse av kommunens Äldreomsorg

ur ett medborgarperspektiv

(2)

Nätverk Mellannyckeln • Deltagande kommuner:

Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Lindesberg, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala

2008-09-01

 

Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se.

(3)

Innehåll

(4)

Innehåll 3

1.2 Metod och avgränsning ...7

2 Sammanfattning ...10

3 Hemtjänstindex ...12

3.1 Utgångspunkt och beskrivning ...12

3.2 Resultat ...13

Serviceindex ...13

Hemtjänstens serviceutbud ...14

Vad innehåller de olika servicetjänsterna? ...14

Sammanlagt värde för servicetjänsternas utbud och innehåll ...18

Omsorgsindex ...18

Hemtjänstens omsorgsutbud ...18

Vad innehåller de olika omsorgstjänsterna? ...19

Sammanlagt värde för omsorgstjänsternas utbud och innehåll ...22

Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud ...23

Sammanlagt värde för hemtjänstens innehåll ...23

Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud och innehåll ...24

3.3 Sammanfattande kommentar ...24

Möjlighet att välja utförare inom hemtjänsten ...25

3.4 Effektivitetsmått ...25

3.5 Vad kostar hemtjänsten för den äldre? ...27

4 Personalkontinuitet ...30

4.2 Resultat ...31

4.3 Kommentar ...33

5 Kostnadsbild för den äldre ...34

5.1 Utgångspunkter och beskrivning ...34

5.2 Resultat ...36

6 Äldreboendeindex ...44

6.2 Resultat ...45

6.3 Kommentar ...54

6.4 Effektivitetsmått ...54

6.5 Jämförelse hemtjänst och särskilt boende ...57

7 Väntetid till särskilt boende ...62

7.1 Utgångspunkter och beskrivning ...62

7.2 Resultat ...62

7.3 Kommentar ...63

8 Hälso- och sjukvårdstid ...65

8.2 Resultat ...66

9 Informationsgivning ...69

9.1 Utgångspunkt och beskrivning, webbinformation ...69

(5)

I separat bilaga finns kommunernas Dagverksamhet, Uppsökande verksamhet, Anhörigstöd, Boendestruktur, Hemtjänstavgifter, Kommentarer om

webbinformation och Sambandsanalys. 

9.2 Resultat, webbinformation ...72

9.3 Kommentar ...74

9.4 Utgångspunkt och beskrivning, tryckt information ...75

9.5 Resultat, tryckt information ...77

9.6 Kommentar ...78

Projektledarna för kommunerna i nätverket Mellannyckeln ...79

(6)

1.1 Bakgrund

Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugo nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunerna är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Lindesberg, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala.

Dessa är ”mellankommuner”: de ligger i Mellansverige och är mellanstora med ett invånarantal mellan 16 200 – 32 400. Tillsammans finns det över 250 000

invånare i dessa kommuner. Köping ingår också i nätverket men har valt att stå över denna undersökningsomgång.

År 2006 tog Lindesbergs kommun initiativet att bilda nätverket Mellannyckeln med utgångspunkt att kommunerna är ungefärligen lika i storlek och struktur samt inom rimligt geografiskt avstånd. Nätverket Mellannyckeln har tidigare publicerat rapporten ”Grundskolan – en jämförelse av grundskolan ur ett

medborgarperspektiv” 2008-01-30. I denna andra rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra äldreomsorgen, innefattande Hemtjänst och Särskilt boende, ur ett medborgarperspektiv.

Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna.

Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina

verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom.

Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter.

Vidare att kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner.

För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande:

• Att undvika ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre

”givna” mått ska ges uppmärksamhet.

• Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv.

• Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna

verksamheten.

• Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet.

• Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera.

(7)

• Det är omöjligt att ta fram en helt ”sann” och heltäckande bild av

verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar.

1.2 Metod och avgränsning

Ett av Mellannyckelns syften är att finna samband mellan kostnader och kvalitet.

Fokus ligger på kommunledningens och medborgarens perspektiv, och utifrån detta har ett antal kvalitetskriterier valts ut. Att mäta kvalitet är dock inte lätt, kvalitet kan ses ur många perspektiv. Vad som är kvalitet ur brukarens synvinkel kan skilja sig från vad den kommunala ledningen och verksamheten anser. Det kan till exempel för den enskilde vara viktigare hur en insats utförs än hur ofta, vilket dock är svårare att mäta. Denna undersökning ger ett perspektiv på kvalitet, och frågan är viktig att arbeta vidare med.

De olika kommunerna har själva genomfört undersökningarna. För att ge

rättvisande jämförelser har frågor och svar samt bedömningskriterier diskuteras i nätverket. Några exempel på problem och hur nätverket arbetat för att säkerställa kvaliteten i mätningarna nämns nedan.

Hur ska man exempelvis svara på frågan om hemtjänsttagarna har möjlighet att välja tidpunkt för insatsen? Om alla vill ha hjälp samma tid fungerar det

naturligtvis inte, men de flesta försöker i möjligaste mån att tillgodose sådana önskemål. För sådana fall har några vägledande frågor tagits fram:

- Finns det något skrivet om det i kommunens riktlinjer?

- Hur fungerar det i dag i de fall där önskemål uttryckts?

- Om en fråga inte varit aktuell: Kan önskemålet tillgodoses om det skulle bli aktuellt?

I resultatet går det dock inte att utläsa vilken av ovanstående frågor svaren grundar sig på. Detta kan ge vissa skillnader i resultaten. En annan svårighet gällande hemtjänstinsatser är att individuella bedömningar ligger till grund för vilka tjänster brukaren kan få och hur ofta. Detta gör att det är svårt att göra en generell bedömning av utbud och frekvens av service- och omsorgstjänster.

När det gäller personalkontinuitetsundersökningen har arbetsgruppen beslutat att bara de hemtjänsttagare som faktisk har fått dagliga besök alla 14 dagarna mätning ska ingå, med alla besök mellan kl. 07:00 och 22:00. Detta

urvalskriterium säkerställer att kommunernas uppgifter blir jämförbara inom nätverket, men andra nätverk har utformat sina mätningar annorlunda.

Förhoppningsvis utkristalliseras gemensamma riktlinjer för hela

(8)

Jämförelseprojektet, så att jämförelser med andra nätverks undersökningar blir än mer relevanta.

Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2007 och är i huvudsak hämtade från ”Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) som gemensamt ges ut av SKL och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB.

Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier (avser 2007) och ibland genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor (avser 2008). Mellannyckelns nätverk har i ett första steg valt att titta på hemtjänsten och särskilt boende ur främst sju olika delar.

Rapporten består av följande delar:

1. Hemtjänstindex - Serviceindex - Omsorgsindex 2. Personalkontinuitet

3. Kostnadsbild för den äldre 4. Äldreboendeindex

5. Väntetid till särskilt boende 6. Hälso- och sjukvårdstid 7. Informationsgivning - Webbsidor

- Tryckt material

(9)

(10)

2 Sammanfattning

Nätverket Mellannyckeln är ett av cirka tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Lindesberg, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala. Köping ingår också i nätverket men har valt att stå över denna undersökningsomgång. Tillsammans finns det över 250 000 invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets andra inom Jämförelseprojektet och avser äldreomsorg innefattande hemtjänst och särskilt boende.

Mellannyckeln har som ett av de första nätverken använt sig av ett service- och ett omsorgsindex för hemtjänsten för att försöka fånga utbud och innehåll för de äldre i kommunen. Tjänsterna och deras innehåll har poängsatts och en utgångspunkt har varit att ju högre poäng en kommun fått desto bättre service erbjuds

vårdtagarna i kommunen. Flertalet kommuner har rikare utbud och innehåll i omsorgstjänsterna än i servicetjänsterna. Sammantaget har Avesta rikast utbud.

Ställs kostnaderna mot detta utbud blir differensen större. I den här jämförelsen stämmer inte antagandet att ett rikare serviceutbud leder till en högre kostnad för kommunen. Exempelvis har Sala relativt låg kostnad och högt utbud.

Det finns differenser mellan kommunerna när det gäller policy för avgiftssättning.

Mariestad erbjuder flest antal tjänster och Katrineholm flest antal avgiftsfria tjänster.

Personalkontinuiteten i hemtjänsten skiljer inte mycket mellan kommunerna. Flen har något bättre resultat än övriga.

Även avgiftsnivåerna inom hemtjänsten har undersökts utifrån fem typfall. Utifrån de fem typfallen är det svårt att se vilken kommun i nätverket som är billigast utifrån den enskildes perspektiv. Svårigheterna beror till stora delar på den komplexitet som finns i respektive kommuns avgiftssystem. Det är mycket svårt för den äldre att hitta kostnadsbilderna och hur dessa är kopplade till de olika tjänsterna innan man börjar nyttja servicen. Finspång ligger på en lägre avgiftsnivå för flera av typfallen än vad de andra gör

Nätverket har använt sig av ett äldreboendeindex för att fånga kvalitativa aspekter inom de särskilda boendena. Resultatet visar på stora likheter mellan

kommunerna. Där det främst finns skillnader är vårdtagarnas möjlighet till individuella och vardagsnära aktiviteter och att kunna flytta in på en helgdag.

Kommunernas kostnader för boendena varierar stort och det finns inte heller här någon relation mellan kostnader och uppnådda resultat. Orsakerna till skillnaderna måste troligen hittas inom andra områden.

(11)

Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion. Kommunerna har undersökt väntetiden från det att man ansökt till det man får ett erbjudande om en plats. Här är det skillnader mellan kommunerna och Katrineholm har kortast väntetid. Anmärkningsvärt är att det inte tycks finnas något direkt samband mellan den genomsnittliga väntetiden och antalet

rapporterade personer till Länsstyrelsen.

Tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal är en viktig kvalitetsfråga för de boende i särskilt boende. Jämförelsen visar på att det är stora skillnader mellan

kommunerna.

Nätverket har undersökt informationsgivningen inom äldreomsorgen via kommunernas webb och tryckt material. Skillnaden mellan kommunernas webbinformation är stor där Mariestad, Lindesberg och Finspång utgör goda exempel. Resultatet för den tryckta informationen är överlag lägre än för webben.

Här finns stora förbättringsområden och generellt är information ett förbättringsområde för nätverkets kommuner.

 

(12)

3 Hemtjänstindex

3.1 Utgångspunkt och beskrivning

Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre.

Innehållet i hemtjänsten har med tiden förändrats samtidigt som behoven hos de äldre har förändrats. För att fånga denna förändring och utveckling räcker det inte bara med att se till kostnaderna. Hemtjänsten måste också ses utifrån den äldres perspektiv. Vad innehåller hemtjänsten och vad kan den erbjuda för kvalitet? Detta är av tradition inte någon lätt uppgift eftersom vi som regel inte ser hemtjänsten som ett antal tjänster, eller serviceåtaganden, utan mer som en ”verksamhet”.

Hemtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv måste därför ställa sig frågorna om vad man kan få hjälp med, vad kostar det?, och så vidare. Ett flertal tidigare undersökningar visar dessutom att hemtjänstens innehåll, det vill säga vilka tjänster kommunerna kan erbjuda, varierar. Något som givetvis förklaras med att Socialtjänsten styrs av en ramlag och det utifrån detta gjorts olika lokala prioriteringar.

Rapportens utgångspunkt är därför att först beskriva vad hemtjänsten kan bestå av och utifrån detta lyfta fram ett antal kvalitetsnivåer som upplevs som väsentliga utifrån den äldres perspektiv. Genom att fånga denna del kan en bild av utbud och innehåll fås som dessutom kan ställas i relation till den kostnadsbild som finns i kommunen. Stora förändringar kommer troligen att ske inom hemtjänstens servicedel i framtiden och det är även ur denna synpunkt viktigt att ha ett utgångsläge för att se och följa vari förändringarna kommer att ske.

Kommunerna har i de flesta fall politiskt antagna riktlinjer för bistånd för äldre.

Syftet med riktlinjer är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder, det vill säga att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Riktlinjerna är ett stöd och en utgångspunkt för

biståndshandläggarens beslut. Riktlinjerna beskriver ett ”normalbistånd” det vill säga vilken insats och tid som vanligtvis beviljas för olika insatser. Biståndsbeslut vilar alltid på en individuell bedömning. Det individuella beslutet kan alltså avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats, beroende på det individuella behovet.

Utifrån att först redovisa vilka tjänster som erbjuds har därefter undersökts vilka kvalitetsnivåer som är kopplade till tjänsten utifrån vad den äldre anser som väsentligt. I flera fall har valmöjligheten varit den centrala frågan i andra fall har omfattning och periodicitet var de centrala frågorna. Genom dessa frågor har ett första steg tagits och ett mer omfattande arbete påbörjats med att utveckla dessa kvalitetsnivåer. Arbetet måste fortsätta och framförallt utveckla nivåerna och innehållet i den personliga omsorgsdelen.

Denna del av rapporten omfattar fyra delar. En del som vi valt att kalla för ett Serviceindex som är en summa från den poängsättning som gjorts utifrån utbud och innehåll i de olika servicetjänsterna. På motsvarande sätt är ett

Omvårdnadsindex framtaget. En tredje del innehåller ett effektivitetsmått som

(13)

ställer resultatet av de två tidigare indexen i förhållande till kostnaderna för hemtjänsten enligt VKV, tabell 8b. Dels den fjärde delen som utgör en bild av de olika avgiftsformerna inom hemtjänsten. Dessa har delats in i de tre

kategorierna: avgiftsfria, inom maxtaxan och egen taxa utanför den kommunala.

3.2 Resultat Serviceindex

För att ge en överskådlig bild av denna komplexa verksamhet har de tjänster som hemtjänstens serviceutbud kan omfattas av, listats. Därefter är servicetjänsterna granskade utifrån ett antal serviceaspekter och har poängsatts både utifrån utbud och serviceinnehåll. Utgångspunkt är respektive kommuns riktlinjer och

undersökningen avser 2008. Det bör noteras att 1 poäng ges om tjänst erbjuds oavsett om den är biståndsbedömd eller inte.

= tjänsten erbjuds och är biståndsbedömd (1 p)

= tjänsten erbjuds men är inte biståndsbedömd (1 p)

= tjänsten erbjuds inte i kommunen (0 p)

(14)

Hemtjänstens serviceutbud

1. Avser personer över 80 år. 2. Avser personer över 75 år. 3. Avser personer under 67 år 4.

Kommunen förmedlar entreprenör

Kommentar:

Hemtjänstens serviceutbud är relativt lika i de 10 jämförda kommunerna, där Mariestads kommun har det mest omfattande (9 av maximalt 10 poäng) och Mora kommun det minst omfattande serviceutbudet (4 poäng). Genomsnittsvärdet är knappt 7 poäng och medianvärdet 6,5. Fönsterputsning erbjuds inte i någon kommun och personlig tid förekommer enbart i tre av de jämförda kommunerna.

Vad innehåller de olika servicetjänsterna?

Antalet valmöjligheter respektive omfattning har premierats vid poängsättningen.

Avest a

Fin- spån

g

Flen Katri ne- holm

Kristi ne- hamn

Linde s- berg

Ludvi ka

Marie -stad

Mora Sala

Utbud Städning

Fönsterputs ⁴

Tvätt

Matdistribution ¹ Dagligvaruinköp

Syn- och hörselstöd

Gräsklippning ³

Snöskottning ³

Fixartjänst ² ¹

Personlig tid Summa poäng (max

10): 8 8 8 6 8 9 5 9 4 7

(15)

Aves ta

Fin- spån

g

Kristi ne- ham

n

Lind es- berg

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Städning Omfattning (hur många rum)

Grön = mer än två r o k (2 p) 

Gul = två rum o kök (1 p)

Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i vecka (2 p) 

Gul = varannan vecka (1 p) 

Röd = var tredje v. <

(0 p)

Maxsumma (4) 3 2 1 2 1 1 2 2 1 1

Aves ta

Fin- spån

g

n

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Fönsterputs Omfattning (hur många rum)

Grön = alla fönster (2 p) 

Gul = delar av bostad (1 p)

Röd= erbjuds inte (0 p)

Periodicitet (hur ofta) Grön = oftare än en gång/år (1 p) 

Gul = en gång per år (0 p)

Maxsumma (3) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

(16)

Aves ta

Fin- spån

g

n

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Tvätt

Periodicitet (hur ofta) Grön = en gång i v. (2 p) Gul = varannan vecka (1 p) 

Röd = var tredje vecka (0 p)

Maxsumma (2) 1 1 0 1 0 0 1 2 2 0

Grön = erbjuds Röd = erbjuds inte

Aves ta

Fin- spån

g

n

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Mat i hemmet Leverans av fryst mat (1 p)

Leverans av varm mat (1 p)

Leverans av kyld mat (1 p)

Möjlighet att välja på minst två maträtter (1 p)

Möjlighet att få särskild kost av religiösa eller etiska skäl (1 p)

Enklare matlagning (avser huvudmål) i den enskildes bostad (2 p)

Alla personer över 80 år är berättigade till matdistr. (1 p)

Maxsumma (8) 6 3 6 4 3 3 5 3 3 5

(17)

Kommentar:

Skillnaderna mellan kommunerna är mer påtaglig för innehållet i hemtjänstens service än vad de är för serviceutbudet. Avesta kommun har högst (17 poäng av 26 möjliga) och Lindesbergs kommun lägst innehållsvärde (6 poäng).

Genomsnittsvärdet i nätverket är knappt 12 poäng och medianvärdet är 11.5. De största skillnaderna mellan kommunerna är inom Dagligvaruinköp och Mat i hemmet.

Aves ta Fin-

spån g

Krist ine- ham n

Ludv ika Mari

e- stad

Mora Sala

Dagligvaruinköp Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (3 p)  Gul = en gång per vecka (2 p) Röd = färre än en gång per vecka (1 p) Grön: den enskilde ges möjlighet att följa med vid inköp (2 p) Röd: tjänsten erbjuds inte (0p)

Grön: den enskilde kan bestämma i vilken affär i närområdet inköpen ska göras (2 p) Röd: tjänsten erbjuds inte (0p)

Vid matlåda: den enskilde kan välja varifrån matlådan levereras (1 p) Varuhemsändning från butik (1 p)

Maxsumma (9) 7 6,5 6 7 4 2 4 3 5 7

(18)

Sammanlagt värde för servicetjänsternas utbud och innehåll Nedan redovisas summan poäng för servicetjänsternas utbud respektive innehåll samt totalsumman för dessa.

Kommentar:

När servicetjänsternas utbud och innehåll läggs samman visar sig en påtaglig spännvidd där Avesta kommun ligger högst med 25 poäng av 36 möjliga och Lindesberg samt Mora lägst med 15 poäng. Genomsnittsvärdet är 19 poäng och medianvärdevärdet 19,5. Avvikelserna är större för servicetjänsternas innehåll än utbud.

Omsorgsindex

Hemtjänstens omsorgsutbud

På motsvarande sätt som ovan har de tjänster som hemtjänstens omsorgsutbud kan omfattas av, listats, därefter granskats utifrån serviceaspekter och poängsatts.

spån g

n

Ludv ika Marie

-stad Mora Sala

Sammanlagt värde

utbud (maxpoäng: 10 ) 8 8 8 6 8 9 5 9 4 7

Sammanlagt värde innehåll (maxpoäng:

26 ) 17 14,5 13 14 8 6 12 10 11 13

Summa poäng: (Max

36) 25 22,5 21 20 16 15 17 19 15 20

Rangordning 1 2 3 4 8 9 7 6 9 4

(19)

Kommentar:

Hemtjänstens utbud av omsorgstjänster är väl utvecklat i samtliga kommuner.

Fem av kommunerna har maximala 9 poäng. Genomsnittsvärdet ligger på ca 8.5 poäng och medianvärdet är 8 poäng.

Vad innehåller de olika omsorgstjänsterna?

Antalet valmöjligheter respektive omfattning har premierats vid poängsättningen.

Avest a

Fin- spån

g

Ludvi ka

Marie -stad

Mora Sala

Utbud Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet

Avlösning utanför hemmet

Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm Trygghetsringning Dagverksamhet Social träning Summa poäng (max

9): 8 9 9 9 8 8 9 9 8 9

Aves ta

Fin- spån

g

Ludv ika

Mari e- stad

Mora Sala

Personlig omvårdnad Möjlighet att välja man/kvinna för personlig hygien (1p) Möjlighet till dusch mer än 1 gång per vecka (1p)

(20)

1. Upp till 10 tim/mån Möjlighet att välja personal som talar hemtjänsttagarens modersmål (1 p) Möjlighet att välja tidpunkt för insats (1 p)

Möjlighet att välja dag för dusch (1 p)

Maxsumma (5) 2 1 1 4 3 4 5 3 3 5

Aves ta

Fin- spån

g

Ludv ika

Mari e- stad

Mora Sala

Avlösning i hemmet

Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per månad (2 p)  Gul = en gång per mån (1 p) Röd = färre än en gång per månad (0 p)

1

Grön = avlösning ges mer än sex timmar per tillfälle om så önskas (2 p) 

Gul = avlösning ges under sex timmar per tillfälle om så önskas (1 p)

1

Grön = avlösning kan ges alla veckodagar (2 p)

Gul = avlösning kan endast ges på vardagar (1 p)

Maxsumma (6) 5 6 6 6 6 6 6 6 5 6

spån g

n

Ledsagarservice/

Följe-slagare

(21)

Kommentar:

Jämförelsen mellan omsorgens innehåll i de tio kommunerna visar på en relativt stor överensstämmelse, dock med en något högre spännvidd än vid jämförelsen av

Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per månad (2 p)  Gul = en gång per mån. (1 p)

Röd = färre än en gång per månad (0 p)

Maxsumma (2) 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

spån g

n

Promenader Periodicitet (hur ofta) Grön = mer än en gång per vecka (2 p)  Gul = en gång per vecka (1 p)

Röd = mindre än en gång per v. (0 p)

Maxsumma (2) 2 1 1 2 2 1 2 2 2 1

spån g

n

Dagverksamhet

Social dagverksamhet vardagar

(1 p)

Social dagverksamhet har helgöppet (2 p) Demensdagverksamhet (1p)

Demensdagverksamhet har helgöppet (2 p)

Maxsumma (6) 2 2 4 2 2 2 1 2 2 2

(22)

omsorgens utbud. Högst värde har Katrineholm, Ludvika och Sala med 16 av totalt 21 möjliga poäng medan Finspång har lägst värde med 10 poäng.

Genomsnittet ligger på drygt 14 poäng och medianvärdet på 13. Störst skillnader mellan kommunerna är inom Personlig omvårdnad samtidigt som inga eller mycket små skillnader finns för Avlösning i hemmet, Ledsagarservice/

Följeslagare och Promenader.

Sammanlagt värde för omsorgstjänsternas utbud och innehåll Nedan redovisas summan poäng för omsorgstjänsternas utbud respektive innehåll samt totalsumman för dessa.

Kommentar:

Det sammanlagda värdet av omsorgstjänsternas utbud och innehåll följer i hög grad jämförelsen vad gäller omsorgens innehåll. Högsta sammanlagda värde har Katrineholm, Ludvika och Sala med 25 poäng av 30 möjliga och lägsta värde Avesta och Finspång med 21. Genomsnitts- och medianvärde är 23.

spån g

n

Sammanlagt värde

utbud (maxpoäng: 9) 8 9 9 9 8 8 9 9 8 9

Sammanlagt värde innehåll (maxpoäng:

21 ) 13 12 14 16 15 15 16 15 14 16

(Maxpoäng: 30)

Summa: 21 21 23 25 23 23 25 24 22 25

Rangordning: 9 9 5 1 5 5 1 4 8 1

(23)

Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud

Sammanlagt värde för hemtjänstens innehåll

Kommentar:

Det är större differenser mellan kommunerna när det gäller hemtjänstens innehåll än utbud.

Vad gäller hemtjänstens utbud ligger Mariestad högst med 18 poäng av 19 möjliga och Mora lägst med 12 poäng. Genomsnittsvärdet är knappt 16 poäng och

medianvärdet 16.

Aves ta

Fin- spån

g

n

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Utbud servicetjänster

(maxpoäng: 10) 8 8 8 6 8 9 5 9 4 7

Utbud omsorgstjänster

(maxpoäng: 9) 8 9 9 9 8 8 9 9 8 9

(Maxpoäng: 19)

Summa: 16 17 17 15 16 17 14 18 12 16

Rangordning: 5 2 2 8 5 2 9 1 10 5

Aves ta

Fin- spån

g

n

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Innehåll servicetjänster

(maxpoäng: 26 ) 17 14,5 13 14 8 6 12 10 11 13

Innehåll omsorgstjänster

(maxpoäng: 21 ) 13 12 14 16 15 15 16 15 14 16

(Maxpoäng: 47)

Summa: 30 26,5 27 30 23 21 28 25 25 29

Rangordning: 1 6 5 1 9 10 4 7 7 3

(24)

Beträffande hemtjänstens innehåll har Avesta och Katrineholm det mest

utvecklade innehållet med 30 poäng av 47 möjliga medan Lindesberg står för den andra ytterligheten med 21 poäng. Genomsnittet ligger på drygt 26 poäng och medianvärdet på knappt 27.

Sammanlagt värde för hemtjänstens utbud och innehåll

3.3 Sammanfattande kommentar

Vid en jämförelse av det summerade värdet av service- och omsorgstjänster finns noterbara skillnader. Flera av kommunerna ligger relativt sett nära varandra i värde. Högst sammantaget värde har Avesta med 46 av 66 möjliga poäng och lägst värde har Mora med 37 poäng. Genomsnittsvärdet är drygt 42 och medianvärdet drygt 43.

En jämförelse av andelen av möjliga poäng för service-, omsorgstjänster samt totalt är ett annat mått som belyser likheter och skillnader mellan kommunerna.

Andelen av möjliga poäng är generellt högre för omsorgstjänster än för

servicetjänster med undantag för Avesta som i stort sett har likvärdigt resultat. De insatser som de jämförda kommunerna ger till sina brukare är således mer

utvecklade för omsorgstjänster än för servicetjänster.

Aves ta

Fin- spån

g

n

Ludv ika

Marie -stad

Mora Sala

Servicetjänster

(maxpoäng: 36) 25 22,5 21 20 16 15 17 19 15 20

Omsorgstjänster

(maxpoäng: 30 ) 21 21 23 25 23 23 25 24 22 25

(Maxpoäng: 66)

Summa: 46 43,5 44 45 39 38 42 43 37 45

Rangordning 1 5 4 2 8 9 7 6 10 2

Andel av möjliga

poäng - servicetjänster 69

% 63

% 58

% 56

% 44

% 42

% 47

% 53

% 42

% 56

% Andel av möjliga

poäng - omsorgstjänster

70

% 70

% 77

% 83

% 77

% 83

% 80

% 73

% 83

% Andel av maxpoäng -

totalt 70

% 66

% 67

% 68

% 59

% 58

% 64

% 65

% 56

% 68

%

(25)

För sju av de tio kommunerna är andelen av maxpoäng totalt 60 procent eller högre. Samtliga kommuner har en andel av maxpoäng för omsorgstjänster som är 70 procent eller högre medan andelen av maxpoäng för servicetjänster i endast två kommuner överstiger 60 procent.

Möjlighet att välja utförare inom hemtjänsten

Hemtjänsten i Katrineholm och Mariestad erbjuder möjlighet att välja utförare för städtjänster om det är enda tjänsten som beviljats.

3.4 Effektivitetsmått

Utifrån denna service- eller erbjudandebild bör kostnaderna för hemtjänsten ställas. Detta blir då utmanande och väcker frågor om kommunen har en effektiv organisation för att förmedla bra tjänster till medborgarna. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. I bilaga 5 görs en sambandsanalys beträffande detta, som visar att det i denna grupp kommuner råder ett svagt omvänt samband, vilket betyder att ett mer omfattande utbud av hemtjänstinsatser i en kommun leder till lägre kostnader för kommunen.

Kostnad per hemtjänsttagare är hämtad från ”Vad kostar verksamheten”.

Nyckeltalen arbetas fram ur schabloner.

2007 Avest a Fin-

spån g

e- stad

Mor

a Sala Nätv erks- snitt

Riks- snitt

Kostna d per hem-tjänstta gare (tkr)

184 181 114 151 95 222 157 173 242 122 164 153

Kvalitet

s-poäng 46 43,5 44 45 39 38 42 43 37 45 42

(26)

Kommentar:

Kostnaden per hemtjänsttagare varierar i hög grad mellan de jämförda

kommunerna med en spännvidd mellan högsta snittkostnad i Mora med 242 000 kr/per hemtjänsttagare och med en lägsta kostnad i Kristinehamn med 95 000 kr.

Genomsnittskostnaden är drygt 164 100 kr, vilket är högre än rikssnittet på 153 000 kr/per hemtjänsttagare.

Om kostnaden för hemtjänst slås ut per kvalitetspoäng får man en något tydligare koppling mellan kostnader och insatser i form av service och omsorg. Sju av kommunerna behåller samma relativa position i förhållande till varandra jämfört med kostnaden per hemtjänsttagare, medan övriga tre avviker med en eller två positioner i rang.

Spännvidden är fortfarande stor mellan kommunerna. Mora ligger högst med 6 541 kr/kvalitetspoäng och Kristinehamn lägst med 2 436 kr/kvalitetspoäng.

Om kostnaden per invånare 65 år och äldre jämförs blir bilden följande:

Kostna d per kvali- tetspoä ng (kr)

4 000 4

161 2 591 3

356 2 436 5

842 3 739 4

023 6 541 2

711 3 940

Rang-

ordning 6 8 2 4 1 9 5 7 10 3

2007 ^Avest a Fin-

spån g

e- stad

Mor

a Sala Nätv erks- snitt

Riks- snitt

Kostna d per inv. 65 år o äldre (kr)

21 062 15

992 14 991 12

715 12 362 14

511 16 018 14

917 27

781 7

565 15 791 13

308

Kvalitet

s-poäng 46 43,5 44 45 39 38 42 43 37 45 42

(27)

Kommentar:

Det finns fortfarande en spännvidd mellan kommunerna men den relativa positioneringen är annorlunda än vid den tidigare gjorda jämförelsen. Nu har Mora kommun högst kostnad per invånare som är 65 år och äldre med 27 781 kr och Sala kommun lägst kostnad med 7 565 kr. Genomsnittsvärdet i nätverket är 15 791 kr och i riket 13 308 kr. Även här är nätverkets snittkostnad högre än för riket.

Endast tre kommuner (Sala, Kristinehamn och Katrineholm) ligger lägre än riksgenomsnittet.

Slås kostnaden per invånare 65 år och äldre ut på kvalitetspoäng är bilden liknande. Tre av kommunerna behåller sin respektive relativa position och för övriga är skillnaden mot den förra fördelningen liten. Även här har Mora högst kostnad med 751 kr/kvalitetspoäng och Sala lägst med 168.

3.5 Vad kostar hemtjänsten för den äldre?

Utifrån den äldres perspektiv är avgiftsfrågan en viktig kvalitetsfråga. Ju mindre det kostar ju bättre tycker hemtjänsttagaren att det är. Helt avgiftsfria tjänster uppskattas givetvis mest. Nedan presenteras en sammanställning av om de olika tjänsterna ingår i maxtaxan, är avgiftsfria eller har en egen taxa utanför maxtaxan.

För att göra det överskådligt är de tre alternativen insorterade i olika färger.

Avgiftsformen avser 2008.

Kostna d per kvali- tetspoä ng (kr)

458 368 341 282 317 382 381 347 751 168 380

Rang-

ordning 9 6 4 2 3 8 7 5 10 1

= tjänsten är avgiftsfri (3 p)

= tjänsten ingår i maxtaxan (2 p)

= tjänsten finns med egen taxa utanför maxtaxan (1 p)

= tjänsten erbjuds inte (0 p)

(28)

1. Avgiftsfritt upp till 10 tim/mån. 2. Avgiftsfritt upp till 2 ggr/vecka

Avest

a Fin-

spån g

Ludvi ka Marie

Tjänst Städning Fönsterputs Tvätt

Matdistribution Dagligvaruinköp Syn- och hörselstöd Gräsklippning Snöskottning Fixartjänst Personlig tid

Personlig omvårdnad Avlösning i hemmet

1 1 1 2 1

Avlösning utanför hemmet

2

Ledsagarservice Promenader Trygghetslarm Trygghetsringning

Dagverksamhet ²

Social träning (Maxpoäng: 57)

Summa: ³⁴ ³⁷ ³⁴ ³⁵ ³¹ ³⁴ ^{30,5 37,5} ²² ³⁴

(29)

Kommentar:

Det finns likheter men också stora skillnader i avgiftssättningen mellan kommunerna. Samtliga kommuner erbjuder städning, tvätt, dagligvaruinköp, personlig omvårdnad och promenader inom maxtaxan men för övriga tjänster skiljer sig avgiftsformerna åt. Mariestad och Finspång har sammantaget högst värden och erbjuder flest tjänster medan Katrineholm erbjuder flest avgiftsfria tjänster. Mora erbjuder minst antal tjänster varav inga är avgiftsfria.

Påverkar konstruktionen av taxan hur tjänsterna efterfrågas?

Styr avgiftspolicyn behovet av hjälp?

Kommer avgifterna i framtiden att förändras med tanke på hushållsnära tjänster?

(30)

4 Personalkontinuitet

4.1 Utgångspunkt och beskrivning

Att få möta i stort sett samma personal dag efter dag, brukar ses som en viktig kvalitetsfaktor av de pensionärer som har hemtjänst. Få och välkända ansikten ger helt enkelt en känsla av trygghet. Om det i stället är en ström av människor som kommer och går, blir det svårt att lära känna personerna och det blir tröttsamt att gång på gång behöva förklara vad som ska göras och hur man vill ha det med allt från frukostgröt till duschning.

Personalkontinuitet handlar alltså om hur många olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren i hemmet under en viss tidsperiod. Om många personer är inblandade, så är kontinuiteten låg. Omvänt är kontinuiteten hög om det är få olika personer runt hemtjänsttagaren.

Personalkontinuiteten i hemtjänsten mättes under en helgfri fjortondagarsperiod i april-maj 2008. Hemtjänsttagare med minst två planerade och likaså minst två utförda insatser (dagtid) varje dag, veckans alla dagar, ingick i mätningen. På så sätt genomfördes mätningen på en någorlunda homogen grupp med stora hjälpbehov.

(31)

Vissa kommuner gjorde ett urval av hemtjänsttagare, medan andra gjorde en totalundersökning. Flertalet kommuner genomförde mätningen mer eller mindre manuellt, medan några hämtade uppgifter ur sina verksamhetssystem.

4.2 Resultat

!

Det genomsnittliga antalet olika personer ur personalen som hjälpte

hemtjänsttagarna under den aktuella tvåveckorsperioden varierar mellan 13 och 18 i de tio kommunerna. Medianvärdena ligger mellan 11 och 17. Bäst

personalkontinuitet i mätningen har Flens kommun.

Nästa diagram visar ytterligheterna; det högsta respektive lägsta antalet personer ur personalen som en enskild hemtjänsttagare mötte under perioden.

Personalkontinuitet. Antal olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren under en 14-dagarsperiod

15 15

13

17 18

14

16 16

15 15

11

15

17

13

17

13 14

11

0 5 10 15 20

Avesta

Finspång

Flen

Katrineholm

Kristinehamn

Lindesberg

Ludvika

Mariestad

Mora

Sala Snitt Median

(32)

!

Det maximala antalet personal under två veckor varierar mellan 19 och 34 i de tio kommunerna, med ett genomsnitt på 27. Även här har Flen bäst resultat.

Minimiantalet personal under tvåveckorsperioden ligger väl samlat mellan 5 och 8, med 6 i snitt.

Personalkontinuitet. Antal olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren under en 14-dagarsperiod

25

30

19

28

34

27 27

24 25

30

5

8 7 6 5

8 6 7

6 5

0 10 20 30 40

Avesta

Finspång

Flen

Katrineholm

Kristinehamn

Lindesberg

Ludvika

Mariestad

Mora Sala

Max Min

Personalkontinuitet i hemtjänsten

Personal per hemtjänsttagare Andel Antal

Snitt Median Max Min hemtjänst- hemtjänst-

tagare med tagare i

dubbel- undersök-

bemanning ningen

Avesta 15 15 25 5 9 % 120

Finspång 15 15 30 8 9 % 156

Flen 13 11 19 7 4 % 105

Katrineholm 17 15 28 6 26 % 95

Kristinehamn 18 17 34 5 13 % 97

Lindesberg 14 13 27 6 21 % 77

Ludvika 16 17 27 8 23 % 40

Mariestad 16 13 24 6 17 % 94

Mora 15 14 25 7 16 % 92

Sala 15 11 30 5 14 % 65

(33)

Tabellen sammanfattar resultaten av Mellannyckelns mätning samt visar andelen hemtjänsttagare med dubbelbemanning och antalet hemtjänsttagare i

undersökningen.

4.3 Kommentar

Personalkontinuiteten i hemtjänsten verkar inte variera särskilt mycket mellan Mellannyckelns tio kommuner, även om Flen har lite bättre resultat än övriga.

Flens jämförelsevis mycket låga andel hemtjänsttagare som kräver dubbel personalbemanning, kan ha bidragit till den bästa personalkontinuiteten i mätningen. Det borde ju vara lättare att hålla en bra kontinuitet om det nästan alltid räcker med en personal för varje insats.

Mätningen tar tyvärr inte hänsyn till eventuella strukturella skillnader kommunerna emellan avseende hemtjänsttagarnas vård- och omsorgsbehov.

Jämförbarheten skulle ha ökat om resultaten hade redovisats separat för

hemtjänsttagare med exempelvis två dagliga besök, tre dagliga besök, fyra dagliga besök osv. Tidigare publicerade rapporter från Jämförelseprojektet har nämligen visat att antalet olika hemtjänstpersonal per pensionär stiger - dvs.

personalkontinuiteten sjunker - i takt med antalet planerade besök per dag.

Bland annat personalens arbetstider och schemaläggningen sätter förstås gränser för vilken kontinuitet som kan åstadkommas. En pensionär med exempelvis två dagliga insatser - en på morgonen och en på kvällen - måste räkna med att träffa allra minst fyra olika personer ur personalen under en tvåveckorsperiod.

Mellannyckelkommunernas minimivärden på 5-8 personer måste därför anses vara bra. Genomsnittsvärden på 13-18 personer indikerar dock att kontinuiteten skulle kunna förbättras.

Som helhet verkar Mellannyckelns kommuner ha en något sämre personalkontinuitet än andra kommuner och kommungrupper som gjort

motsvarande mätning. Men det är svårt att jämföra rakt av eftersom mätningarna kanske inte har genomförts på exakt samma sätt, och eftersom det kan finnas strukturella skillnader som påverkar resultaten.

Undersökningen väcker många frågor, exempelvis:

• Vad är rimligt att uppnå i personalkontinuitet? Vad tycker pensionärerna själva? Vad tycker allmänheten? Vad tycker verksamheten?