Ett av Mellannyckelns syften är att finna samband mellan kostnader och kvalitet.
Fokus ligger på kommunledningens och medborgarens perspektiv, och utifrån detta har ett antal kvalitetskriterier valts ut. Att mäta kvalitet är dock inte lätt, kvalitet kan ses ur många perspektiv. Vad som är kvalitet ur brukarens synvinkel kan skilja sig från vad den kommunala ledningen och verksamheten anser. Det kan till exempel för den enskilde vara viktigare hur en insats utförs än hur ofta, vilket dock är svårare att mäta. Denna undersökning ger ett perspektiv på kvalitet, och frågan är viktig att arbeta vidare med.
De olika kommunerna har själva genomfört undersökningarna. För att ge
rättvisande jämförelser har frågor och svar samt bedömningskriterier diskuteras i nätverket. Några exempel på problem och hur nätverket arbetat för att säkerställa kvaliteten i mätningarna nämns nedan.
Hur ska man exempelvis svara på frågan om hemtjänsttagarna har möjlighet att välja tidpunkt för insatsen? Om alla vill ha hjälp samma tid fungerar det
naturligtvis inte, men de flesta försöker i möjligaste mån att tillgodose sådana önskemål. För sådana fall har några vägledande frågor tagits fram:
- Finns det något skrivet om det i kommunens riktlinjer?
- Hur fungerar det i dag i de fall där önskemål uttryckts?
- Om en fråga inte varit aktuell: Kan önskemålet tillgodoses om det skulle bli aktuellt?
I resultatet går det dock inte att utläsa vilken av ovanstående frågor svaren grundar sig på. Detta kan ge vissa skillnader i resultaten. En annan svårighet gällande hemtjänstinsatser är att individuella bedömningar ligger till grund för vilka tjänster brukaren kan få och hur ofta. Detta gör att det är svårt att göra en generell bedömning av utbud och frekvens av service- och omsorgstjänster.
När det gäller personalkontinuitetsundersökningen har arbetsgruppen beslutat att bara de hemtjänsttagare som faktisk har fått dagliga besök alla 14 dagarna mätning ska ingå, med alla besök mellan kl. 07:00 och 22:00. Detta
urvalskriterium säkerställer att kommunernas uppgifter blir jämförbara inom nätverket, men andra nätverk har utformat sina mätningar annorlunda.
Förhoppningsvis utkristalliseras gemensamma riktlinjer för hela
Jämförelseprojektet, så att jämförelser med andra nätverks undersökningar blir än mer relevanta.
Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2007 och är i huvudsak hämtade från ”Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) som gemensamt ges ut av SKL och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB.
Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier (avser 2007) och ibland genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor (avser 2008). Mellannyckelns nätverk har i ett första steg valt att titta på hemtjänsten och särskilt boende ur främst sju olika delar.
Rapporten består av följande delar:
1. Hemtjänstindex - Serviceindex - Omsorgsindex 2. Personalkontinuitet
3. Kostnadsbild för den äldre 4. Äldreboendeindex
5. Väntetid till särskilt boende 6. Hälso- och sjukvårdstid 7. Informationsgivning - Webbsidor
- Tryckt material
2 Sammanfattning
Nätverket Mellannyckeln är ett av cirka tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Lindesberg, Ludvika, Mariestad, Mora och Sala. Köping ingår också i nätverket men har valt att stå över denna undersökningsomgång. Tillsammans finns det över 250 000 invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets andra inom Jämförelseprojektet och avser äldreomsorg innefattande hemtjänst och särskilt boende.
Mellannyckeln har som ett av de första nätverken använt sig av ett service- och ett omsorgsindex för hemtjänsten för att försöka fånga utbud och innehåll för de äldre i kommunen. Tjänsterna och deras innehåll har poängsatts och en utgångspunkt har varit att ju högre poäng en kommun fått desto bättre service erbjuds
vårdtagarna i kommunen. Flertalet kommuner har rikare utbud och innehåll i omsorgstjänsterna än i servicetjänsterna. Sammantaget har Avesta rikast utbud.
Ställs kostnaderna mot detta utbud blir differensen större. I den här jämförelsen stämmer inte antagandet att ett rikare serviceutbud leder till en högre kostnad för kommunen. Exempelvis har Sala relativt låg kostnad och högt utbud.
Det finns differenser mellan kommunerna när det gäller policy för avgiftssättning.
Mariestad erbjuder flest antal tjänster och Katrineholm flest antal avgiftsfria tjänster.
Personalkontinuiteten i hemtjänsten skiljer inte mycket mellan kommunerna. Flen har något bättre resultat än övriga.
Även avgiftsnivåerna inom hemtjänsten har undersökts utifrån fem typfall. Utifrån de fem typfallen är det svårt att se vilken kommun i nätverket som är billigast utifrån den enskildes perspektiv. Svårigheterna beror till stora delar på den komplexitet som finns i respektive kommuns avgiftssystem. Det är mycket svårt för den äldre att hitta kostnadsbilderna och hur dessa är kopplade till de olika tjänsterna innan man börjar nyttja servicen. Finspång ligger på en lägre avgiftsnivå för flera av typfallen än vad de andra gör
Nätverket har använt sig av ett äldreboendeindex för att fånga kvalitativa aspekter inom de särskilda boendena. Resultatet visar på stora likheter mellan
kommunerna. Där det främst finns skillnader är vårdtagarnas möjlighet till individuella och vardagsnära aktiviteter och att kunna flytta in på en helgdag.
Kommunernas kostnader för boendena varierar stort och det finns inte heller här någon relation mellan kostnader och uppnådda resultat. Orsakerna till skillnaderna måste troligen hittas inom andra områden.
Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år varit föremål för diskussion. Kommunerna har undersökt väntetiden från det att man ansökt till det man får ett erbjudande om en plats. Här är det skillnader mellan kommunerna och Katrineholm har kortast väntetid. Anmärkningsvärt är att det inte tycks finnas något direkt samband mellan den genomsnittliga väntetiden och antalet
rapporterade personer till Länsstyrelsen.
Tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal är en viktig kvalitetsfråga för de boende i särskilt boende. Jämförelsen visar på att det är stora skillnader mellan
kommunerna.
Nätverket har undersökt informationsgivningen inom äldreomsorgen via kommunernas webb och tryckt material. Skillnaden mellan kommunernas webbinformation är stor där Mariestad, Lindesberg och Finspång utgör goda exempel. Resultatet för den tryckta informationen är överlag lägre än för webben.
Här finns stora förbättringsområden och generellt är information ett förbättringsområde för nätverkets kommuner.