Jämförelse mellan projekt

Hittills har tydliga tecken pekat på att det finns väldigt många delar som går att förbättra i köksproduktionen överlag. I detta avsnitt jämförs alla projektens tider och ett slutligt framtida tillstånd för hela köksprocessen tas fram och presenteras.

Inbärning VT NIVT IVT Total tid Inbärningssätt P1 0 403,8 687,6 1091,4 Lull

P2 0 358 705 1063 Lull

P3 0 176,5 229 405,5 Hiss

P4 0 232 80 312 Hiss

Montage 1

kök ^{VT NIVT IVT Total tid Leverantör} P1 267 109,8 551,3 928 L1

P2 179,7 162,8 130,5 473 L2

P3 152,5 187,8 128,3 468,5 L1

P4 138,3 99 173,2 410,5 L2

Tabell 19 Jämförelse mellan projekten

En snabb överblick av siffrorna i tabell 19 visar en stor variation på inbärningstiderna medan ett kök monteras på ungefär samma snitt-tid, bortsett från P1 som ligger långt över normalen. Anledningen till att P1 är rödmarkerad är p.g.a. att förhållandet mellan tiderna inte är helt korrekt då författaren var ovan vid observationen. Detta är en del av orsaken till att värdetiden för P1 är drygt 100 minuter högre än snittet. Den oordentliga observationen har därför bidragit till att värdetiden riskerar innehålla mer slöserier än övriga mätningar. Emellertid stämmer ledtiden för alla projekten.

Som tidigare nämnts är studien gjord på en översiktlig nivå då en mer detaljrik undersökning inte skulle gynna företaget i dagsläget. I jämförelse med en VFA på en massproducent innehåller den här mer slöserier framförallt i värdetiden. Värdetiden är den tid som montören arbetar med materialet även om det i sig inte alltid är ett rent värdeskapande arbete.

7.1.1 Inbärning

Bedömningen av inbärning var så att ingen del i momentet är värdeskapande för kunden utan allt är någon form av transportslöseri. Tiderna har dock kategoriserats så att en del är nödvändig transport för att få in köken i lägenheterna medan resterande tider hamnar under slöserikategorier. I tabell 20 ses tiderna för inbärningen som skiljer sig väldigt mycket mellan projekten för alla typer av slöserier. Värt att notera är att det inte räcker med att vara effektiv i det nödvändiga arbetet utan att det snarare är ännu viktigare att hålla slöserierna nere. Absolut minst slöserier står P4 för som trots sin något lägre effektivitet i de nödvändiga momenten höll sig undan från de onödiga slöserierna. Bevis på detta är den låga ledtiden på 312 minuter.

Inbärning ^Nödvändig

Transport ^{Transport Överarbete Väntan}

Onödig rörelse

Outnyttjad

tid ^{Omarbete Ledtid}

Inbärnings-metod P1 372,6 26,4 223,2 181,8 189 87,6 10,8 1091,4 Lull P2 357 66 32 513 62 2 31 1063 Lull P3 176,5 6 11 162 5 45 0 405,5 Hiss P4 232 28 22 0 0 30 0 312 Hiss

7.1.1.1 Nödvändig transport

Till att börja med är den nödvändiga inbärningstransporten ganska lik då samma inbärningssätt används. Att bära in med hiss visade sig vara väldigt effektivt och driftsäkert i jämförelse med lullen. Lull hade stora problem vid mycket snö samt vid trånga ytor vilket visar sig tydligt på de uppmätta tiderna. Som man kan se på P3 finns det stora mängder tid att tjäna in på den nödvändiga transporten. Tiden för P3 är hälften så lång som för P1 och P2 och nästan 60 minuter bättre än P4. Vad gör P3 bättre än de andra?

Två väldigt tydliga faktorer är inbärningsmetod och arbetsmetod. P3 hade två erfarna köksmontörer som hade gjort detta förr. De hade gott samarbete där de hade tagit fram en metod att arbeta på som båda förstod. Detta innebar att arbetet gick snabbt utan någon som helst stress. Förutom detta placerades även köksdelarna i en bra ordning i köken som senare gynnade själva köksmontaget. För alla andra projekt skedde inbärningen helt utan struktur och ansvar. De tog arbetet lite som det kom och tänkte inte så mycket på någon effektiv metod att utföra det på. Mycket av detta beror på att inbärningen av köken inte är definierade utan att det är ett moment som tilldelas slumpmässigt till personal som inte har något att göra.

7.1.1.2 Transport

Efter framtaget läge kan man se att anledningen till att transport uppstår i projekten oftast beror på att köksdelarna mellanlandar flera gånger och flyttas i onödan p.g.a. störningar som sker. Det kan vara saker som står i vägen som gör att personal får ta omvägar, långt mellan avlastningszon och plats där köken ska in eller lastbil som har svårt att hitta en bra parkering för att kunna starta avlastningen. Hur som helst finns det mycket att förbättra. Varför har P3 lägst transport?

Både P3 och P4 har nära från avlastningszon till inbärningsplats. I P3 utnyttjades detta väldigt bra där köken inte mellanlandade avlastningsplats och hiss utan bars in direkt. P4 som hade minst lika bra förutsättningar mellanlandade köksdelarna flera gånger innan de kom in i hissen vilket resulterade i onödigt mycket transport. Arbetsplatsen på P3 är till skillnad från de andra projekten väldigt städad vilket inte bara underlättar transport utan även möjligheten att placera köksdelarna bra för kommande köksmontage. I P1 kunde inte köken ens köras in på byggplatsen direkt utan blev ståendes utanför bygget. I P2 var det väldigt långt mellan avlastningszonen och inbärningsplatsen samt att lastbilen tog lång tid på sig att hitta en bra parkering.

7.1.1.3 Överarbete

Generellt sett handlar överarbetet för alla projekten om att bära in garderober och annat som kommer i samma leverans men inte tillhör köksmontaget. På grund av ineffektiviteten som rådde på P1 samt att det kommer flera pallar med delar som inte tillhörde köksmontaget blev överarbetet i det här fallet extremt högt. Övriga projekt hanterade garderobspallen olika bra och det är dessa skillnader man ser i tiderna. Eftersom P1 tog så lång tid innehöll inbärningen flera raster. Vid dessa raster var de tvungna att ta bort och sätta tillbaka räcken på balkongerna där köken skulle in. Detta räknades som nödvändigt men ändå ett slöseri, ett överarbete.

7.1.1.4 Väntan

Det borde vara oacceptabelt för leveranser som ska vara just-in-time att komma sent även om det är mycket snöfall. Detta drabbar P1, P2 och P3 där alla får vänta på antingen lastbil med leverans eller inhyrd truck för avlastning. För dessa tre uppstår även en viss väntan på att truck/lull ska komma med nytt material att bära in men den är dock inte lika avgörande som förseningarna. P2 lider framförallt av att de hyrt in personal som inte kan utnyttjas på något annat sätt än att bära in köken, därför sitter de och väntar i 3,5 timma innan de får börjar arbeta. P4 har i det här fallet ett perfekt upplägg där först och främst alla är i tid och där sedan

alla pallar ställs upp nära inbärningsplatsen på en gång. Ingen väntan uppstår under hela momentet för P4.

7.1.1.5 Onödig rörelse

Den absolut största delen onödig rörelse som sker under inbärning kan kopplas till städning. P1 och P2 lider av stora mängder städning vare sig det gäller att städa hela byggplatsen eller städa lullen från skräp. Överlägset mest städning sker i P1 som inte alls var beredda på leveransen. P3 och P4 har försumbart till ingen onödig rörelse alls och detta beror dels på att de bär in med hiss och inte lull samt att arbetsplatsen var bättre förberedd på leveransen. Man bör ställa sig frågan: Varför sker det så pass mycket städning i ett inbärningsmoment? Är det acceptabelt med 180 minuter städning för att bära in köken?

7.1.1.6 Outnyttjad tid

Den outnyttjade tiden beror för P1 och P3 i huvudsak på att inbärningspersonalen tar långa raster. För P4 är det snarare prat som gör att den outnyttjade tiden drar iväg. Vad gäller P2 tog varken inbärningspersonal eller avlastningspersonal några raster alls och därför blev det inte heller någon outnyttjad tid förutom ett par korta samtal. Generellt sett handlar det om att momentet inte uppfattas som kritiskt där efterföljande köksmontage i dessa projekt inte är helt just-in-time med inbärningen. Inbärningen har med andra ord ingen definierad tid på sig utan tar inbärningen lite som den kommer. P3 hade dock just-in-time mellan momenten men rasterna var ändå för långa för att vara acceptabla.

7.1.1.7 Omarbete

Detta berodde endast på de tillfällen då dåliga lyft inträffade. Eftersom hissen aldrig kunde göra ett dåligt lyft om den nu inte fastnade på en våning var det endast P1 och P2 som bar in köken med lull som drabbades av detta. Grunden i problemet ligger i den dåliga kommunikationen mellan lull och inbärningspersonal. Vare sig det handlar om språkhinder eller oerfarenhet så fungerade det inte alls bra. Detta resulterade bl.a. i att de behövde göra om ett antal lyft. Det är förmodligen också en anledning till de allmänt dåliga tiderna för lull-inbärning eftersom kommunikationen inte fungerade tillräckligt bra.

7.1.2 Köksmontage

För att lyckas med ett bra köksmontage är det mycket mer än man tror som måste fungera väl. En första tanke kan vara att det handlar om att ha en så bra metod som möjligt för själva montaget. Efter mätning är det tydligt att det finns många andra faktorer som påverkar tiden mer än vad effektiviteten i montaget gör. I tabell 21 ses tiderna för monteringen och skillnaderna i tidsfördelning mellan projekten.

Montage

1 kök ^{Förberedelse Värdetid Såga Mäta Avemballage Transport Överarbete Väntan} Onödig rörelse

Outnyttjad

tid ^{Omarbete Total}

P1 26,0 235,6 43,1 48,9 22,2 2,7 37,1 4 101,5 374,2 63,7 928

P2 36,5 146,4 39,1 72,5 24,7 20,6 36,9 3 40,7 41,6 34,6 473

P3 75 113,3 48,6 40,2 36,5 16,5 30,5 0 17,8 90,2 25,2 468,5

P4 16,2 101,4 46 37,7 13,4 16,1 33,9 0 37,1 95,7 35,2 410,5

Tabell 21 Jämförelse av montagetider mellan projekten

7.1.2.1 Värdetid

Det är visserligen tydligt att det skiljer en del vad gäller värdetiden i köksmontagen. Det finns också en anledning till att P1 är rödmarkerat, detta är för att tiderna inte är rättvist fördelade. T.ex. är värdetiden alldeles för hög för att det ska vara rimligt. Ojämnheten mellan projektens värdeskapande tid beror till mesta del på montörernas sätt att arbeta. Faktorer som påverkar är effektivitet, arbetsmetod, köksstorlek och slutlig kvalité. De allra snabbaste tiderna brister i slutlig kvalité medan de allra långsammaste brister i arbetsmetod och effektivitet.

detta fall. Det handlar om att hitta den perfekta balansen där montören är tillräckligt noggrann för att få en bra kvalité och där arbetsmetoden är väl inarbetad så att standarden kan hållas för alla kökstyper.

7.1.2.2 Såga

Den absolut jämnaste kategorin mellan de olika projekten. Det läggs mellan 39-49 minuters sågning per kök. Detta beror dels på att det är mycket delar som måste sågas speciellt när det kommer till att såga ur diskbänksskåpet samt såga till skivor för passbitar, sparksocklar och takanslutningar. Det beror även på att det upprättas en sågstation som man i två av tre lägenheter alltid måste gå till då den står i en av lägenheterna. Denna ”onödiga rörelse” är inbakad i sågtiden, d.v.s. det finns slöserier i denna värdetid. Som tidigare nämnts finns det slöserier i den definierade värdeskapande tiden för studien som är utanför avgränsningen, därför kommer inte denna att behandlas.

7.1.2.3 Mäta

Mätningstiden är som värdetiden något som påverkar den slutliga kvalitén i köket och det påverkar även omarbeten. Det finns en tydlig koppling på mängden omarbete som orsakats av montören och nerlagd tid på mätning. Eftersom mätning är en typ av överarbete finns det en gräns för hur mycket tid som faktiskt bör läggas ner på aktiviteten. En slutsats är i alla fall att bra och effektiv mätning är viktigt för att eliminera andra slöserier och minska monteringstiden.

7.1.2.4 Avemballage

Efter utförd studie fanns det tecken på att tiderna skulle skifta rejält vad gäller avemballeringen eftersom leverantörerna har olika mängd emballage. I efterhand är det svårt att verkligen urskilja en röd tråd som pekar på just detta. Datainsamlingen för P1 har tidigare benämnts som orättvist fördelad och detsamma gäller avemballagetiderna i allmänhet då de alltid förekommer i så korta fraktioner. Fler undersökningar skulle behövas för att verkligen urskilja emballagets påverkan men det är hur som helst bekräftat att L1 har mer emballering än L2. Tiden vill man ha så låg som möjligt och effektivast är enligt studien P4 där montören hade en snabb teknik för att ta bort emballaget från köksdelarna.

7.1.2.5 Transport

Transporten som förekommer i köksmontagen beror mest på när montören måste flytta på köksdelar efter inbärningen. Detta beror på att skåpen antingen står för långt bort, måste flyttas för att komma åt ett annat skåp eller flyttas för att komma åt att montera. Ingen lyckades jättebra med detta då skåpen alltid måste ställas en bit bort och därför alltid måste hämtas för att monteras. P1 räknas inte i det här fallet då tidens anses orimlig. Transport förekommer i de flesta momenten där montören måste hämta köksdel för montage. Anledningen till att P2 har så hög andel transporttid är för att montören i början av varje montage var tvungen att flytta runt alla köksdelar för att de var så dåligt uppställda.

7.1.2.6 Överarbete

Det läggs ner ungefär lika mycket tid på överarbete för varje projekt. Tittar man lite noggrannare är likheten mellan tiderna ren slump eftersom överarbetet beror på flera olika faktorer. För P1 beror stor del av överarbetet på att montören hjälper andra hantverkare. För P2 är det antalet vilplan som går till överdrift och därmed ökar överarbetet. För P3 är det snarare luckor och lådor samt omonterade handtag på väggskåp som är anledning. För P4 är det främst icke färdigmonterade skåp som tar mest tid. Generellt sett är det vilplanen och icke färdigmonterade leveranser som gör att överarbetet är så pass stort.

7.1.2.7 Väntan

Egentligen är väntan obefintlig i köksmontaget men det uppstod vid ett par tillfällen för P1 och P2. Detta berodde på att montören var tvungen att vänta på att få använda ett verktyg. Det kunde antingen vara ett utlånat verktyg eller någon som använde sig av sågstationen. Hur som helst var det små slumpmässiga situationer som är mer eller mindre försumbara i jämförelse. De är dessutom inte anknutna till något specifikt delmoment.

7.1.2.8 Onödig rörelse

Städningen kan kopplas till skåpmontaget i huvudsak där montören avemballerar mycket samt sågar hål i skåp etc. Den övriga onödiga rörelsen beror på slumpmässiga tillfällen då montören hämtar skruv eller tillfällen då han letar efter verktyg. En mer ordningssam montör har betydligt lägre andel onödig rörelse då han varken behöver leta efter verktyg eller städa särskilt mycket utan håller ordning kontinuerligt. Detta syns väldigt tydligt i tiderna där erfarenheten hos montören i P3 gjorde att hans onödiga rörelse var låg. Montören visste exakt när han behövde vissa verktyg och gick inte iväg i onödan utan höll sina aktuella verktyg i närheten. Vad gäller projekt 1 och 4 fanns erfarenhet men de var inte alls lika ordningssamma. Detta orsakade mycket spring och letande och krävde i slutändan stora mängder städning, framförallt i P1. P2 var istället väldigt ordningssam men montören var mindre erfaren och tog fram och plockade in verktyg samt visste inte exakt vad han skulle göra hela tiden vilket ledde till lite onödigt springande.

7.1.2.9 Outnyttjad tid

Detta är överhuvudtaget inte kopplat till något specifikt delmoment i montaget utan skedde när det var rast och när montörerna fick lust att prata. Ren odisciplin hos montörerna som dels beror på den jargong som författaren anade i de undersökta projekten men också på att montörerna kände att de hade mycket tid på sig. Jargongen som noterades var att hantverkare och produktionsledning i vissa sammanhang motarbetar varandra och detta kan bero på införandet av Lean i företaget. När inte effektiviteten märks direkt blir det lätt att hantverkare som arbetat in rutiner i många, många år inte tror på konceptet. Samma gäller även produktionsledningen. Disciplinen blir därför lägre och av den anledningen blir rasterna långa och pratet mer omfattande.

7.1.2.10 Omarbete

Som tidigare nämnts finns det tydliga kopplingar mellan omarbete och mätning. En montör som mäter slarvigare har generellt sett mycket mer omarbeten. Dessa omarbeten inträffar framförallt i montagen av takanslutningar men även för montage av passbitar i skåpmontagen. Det är svårt att såga till dessa då väggar och tak ofta är ojämna och kräver lite figursågning som ofta leder till justeringar då de inte passar. Det innebär att en montör med mycket erfarenhet har lättare att anpassa dessa bitar än en oerfaren. Vidare är det tidigare fel som lutande väggar eller feldragningar av ventiler och rör som orsakar omarbetesstörningar. Dessa kan i sin tur kopplas till den allmänna logistiken på projektet där ett väl fungerande projekt har en bättre logistik i grunden. Bäst fungerade P3 där omarbetena p.g.a. andra hantverkargrupper var relativt låga samt att köksmontören var erfaren och visst hur man anpassade bitarna som brukar orsaka omarbeten. I övriga projekt var det antingen dålig mätning som gav mycket omarbeten eller störningar från andra hantverkargrupper som ökade omarbetstiden.

7.1.2.11 Förberedelse

Tiden som läggs ner i denna kategori är den tid det tar för montören att byta våning och förbereda sig inför ett köksmontage. Denna tid är helt individuell och kan även bero på hur väl projektet fungerar. Har man mycket verktyg tar det längre tid att flytta och har man mycket att städa tar det ju givetvis längre tid att städa och förbereda inför montaget. Under

denna tid står köken bara och väntar vilket är värt att notera. I framtiden kan det vara bra att införa en rutin för hur man byter kök.

7.1.3 Takttid och resurstid

Företagets takttid i dagsläget är som tidigare presenterat tre kök på fyra dagar inklusive inbärningen, d.v.s. 1,33 dagar/kök. Företaget har dessutom bestämt en resurstid som ligger på 17 h/kök. Tabell 22 visar resurs- och takttid för alla projekt.

Tider ^Resurstid _{(h/kök) (dagar/kök)} ^Takttid

P1 21,53 1,75

P2 13,79 1,22

P3 10,06 0,96

P4 8,58 1,19

Tabell 22 Takttid och resurstid för varje projekt

I figur 22 kan man se hur P1 ligger långt över båda dessa. Deras leverans var visserligen planerad så att de fick fem kök som skulle monteras på åtta dagar, d.v.s. en takttid på 1,6 dagar/kök. Trots den omräkningen av takttiden skulle detta projekt inte klara av den om de fortsatte i samma takt.

För övriga projekt klaras resurstiden med god marginal, de näst intill halverar den. Även takttiden klaras med god marginal för P2-P4. Anledning till att P3 har en så bra takttid är att de har två montörer vilket gör att de hinner tre kök på ca två dagar. I P2 och P4 är takttiden snarlik där det är en ensam montör som gör tre kök på ca tre dagar. Notera även hur mycket högre resurstiden är på P2 jämt emot P3-P4 vilket till stor del beror på inbärningstiden som är mycket högre för P2.

Figur 19 Snittid för ett köksmontage och inbärning för varje projekt.

Lägger man ihop tiderna ser man väldigt tydligt i figur 19 hur stor skillnad det är mellan de olika projekten i helhet. Det syns även väldigt tydligt hur liten del av den totala tiden som är värdeskapande tid som även den varierar mellan projekten. Den stora variationen i ledtid beror på alla de faktorer som beskrivits tidigare. Vare sig det gäller förseningar, leverantörer, arbetsmetod etc. så finns det en grundläggande anledning till skillnaden i tider. Denna är

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

P4 P3 P2 P1