När man jämför de svenska och tyska effekterna med varandra då framgår det ganska tydligt att det har uppmärksammats fler positiva effekter i Sverige än i Tyskland medan de negativa effekterna är lika i antal. I den tyska delen har Bogumil och Wohlfahrt inte berört några positiva effekter och i den svenska delen är det Jönsson och Blomqvist som inte har gjort det.
Man kan även fastställa att svenska forskare mest har uppmärksammat samma effekter både positiva och negativa medan tyskarnas observationer är lite mer utspridda. Men länderna har gemensamt att forskarna är mest eniga när det gäller de negativa effekterna.
Vidare kan man konstatera att bra resursutnyttjande, ökad inflytande, bra service och bra relationer är positiva effekter som länderna har gemensamt. Resursutnyttjandet eller
kostnadseffektiviteten har varit intensivast i båda länder. De tyska forskarna nämner inte att det har skett en lokal anpassning trots att det har införts resultatenheter och servicekontor (Bürgeramt) som i sin tur har lett till bättre kundtillfredsställelse vilket har en koppling i den svenska delen. I Tyskland har det inte heller nämnvärt upplevts mindre detaljstyrning eller större handlingsfrihet utan tvärtom. Statens regelringar har ökat och handlingsfriheten har minskat förmodligen på grund av att man inte har avskaffat traditionella metoder utan genomgått en blandmodell med nya och traditionella styr- och strukturmetoder.
Informationsöverföring och ansvarsavgränsning har inte lagts någon vikt på i Tyskland. Eller så har den ovannämnda blandmodellen fört till oklarheter gällande dessa effekter.
Men även i Tyskland har det uppmärksammats positiva effekter som inte nämnts i Sverige men ändå framgår av kontexten på sätt och vis. Man har övervunnit den byråkratiska centralismen både i Sverige och i Tyskland, det har nämligen införts autonoma enheter med eget resursansvar etc. Den andra positiva effekten som inte nämnts i den svenska delen men i den tyska är territoriell, funktionell och politisk stabilisering, men detta visar sig endast i samband med den senaste Governance reformen.
När det gäller de negativa effekterna är svenska och tyska forskare i stort sett överens. I Sverige nämnts det kommunikationsproblem som antingen har förbisetts i Tyskland eller på grund av att statens regleringar förekommer detta problem inte och därför är det mesta kanske tydligt. I Sverige har det även upptäckts ökade kostnader medan det inte har gjorts i Tyskland.
Med tanke på att reformen i första hand har inletts till kostnadsminskning i Tyskland har det fokuserats på den biten och inte tillåtits motsatta effekter. Tysklands negativa effekter som inte nämnts av svenskarna är anpassningstrycket. Anpassningstrycket nämnts här i samband med europeiseringen.
6. Slutsatser
Varför fortsätter Sverige följa NPM reformer medan Tyskland har börjat gå över till Good Governance?
Orsaken till att diskussioner om Governance är aktuellast i Tyskland än i Sverige kan vara att decentralisering under NPM – eran har lett till mer önskvärda effekter i Sverige än i Tyskland som jämförelsen har visat. Även Sustainable Governance Indicaters (SIG, 2009: e- referens) visar att Sverige är på tredje plats och Tyskland på tionde plats bland 30 OECD-länder när det gäller hållbar reform prestanda. Båda länder befinner sig över genomsnittet. Det har inte varit någon absolut framgång i Sverige men det har inte heller lett till en total krissituation i Tyskland. Båda länder har erfarit både positiva och negativa påföljder.
I Sverige har reformer som decentralisering och målstyrning införts i samband med den kritisk politiska situationen då det fanns för mycket detaljstyrning och för lite effektivitet. I Tyskland däremot började man införa dessa reformer när staten hamnade i finansproblem och därmed fokuserade på den ekonomiska biten och försummade andra viktiga aspekter
framförallt den politiska aspekten. Detta visar sig även när de flesta svenska forskarna pratar om effektivitet medan tyska forskare fokuserar på inre effektivitet (Effizienz). Med tanke på att man i Tyskland har blandat nya reformer med traditionella strukturer och aldrig vågat släppa sina sedvanliga metoder kan det också vara en orsak som har bidragit till reformens mindre positiva effekter.
I de sista granskade undersökningarna som innefattar Governance demonstreras att
Tysklands diskussion gällande NPM har närmat sig slutet. Detta kan man märka när forskarna pratar om traditionella modeller och menar styrning och strukturer som är konstruerade av NPM reformer.
Trots problem med den politiska samordningen mellan autonoma enheter klarar Sverige fortfarande av att ha ett ganska regelbundet system för granskning. Det är möjligen därför att det finns institutionell flexibilitet, vilket framgår av det faktum att det skapas nya organ, och ibland genom en sammanslagning av befintliga organ.
I Tyskland däremot har det varit några av de senaste försöken att skapa ett eget system för övervakning. Flera tyska forskare har nämnt att NPM reformer har införts utan någon slags kontroll- eller säkerhetsmekanism mot institutionella konsekvenser som kräver övervakning av processer och deras produktion. En nyligen skapat organ, Nationella Control Council (Normenkontrollrat) har fått i uppdrag att bedöma administrativa kostnader, men har endast begränsad förmåga att övervaka politiska program.
Som en enhetsstat karaktäriseras Sverige av starka lokala enheter. Sverige kan därför effektivt genomföra institutionella reformer. Men i själva verket säger de institutionella reformerna mycket lite om landets övergripande strategiska kapacitet, så som storlek och kvalitet på personal, effektivitet i förvaltningen och kontroll av resurser.
I Tyskland diskuteras reformer oftast inom ramen av trycket som hänföras till globaliseringen eller europeisering vilket även denna undersökning har visat. Tysklands senaste reform diskuterades på dessa grunder. Ett viktigt mål med reformen var att förbättra det federala
systemets institutionella förmåga och förmågan att hantera EU: s politik. Jämfört med andra europeiska länder har Tyskland haft alltför få diskussioner gällande hur man kan förbättra förvaltningens strategiska kapacitet i institutionella termer. I Sverige har dessa diskussioner varit vanligare. Det finns fler svenska än tyska forskare och underökningar som behandlar reformer.
Vilken inställning har forskarna?
Ingen av forskarna påstår att decentralisering är den absoluta lösningen till alla problem som den offentliga verksamheten är utsatt av. Hursomhelst är de flesta svenska forskarna objektiva och har en positiv tendens medan de objektiva tyska forskarna knappt överväger de
subjektiva, men sammanlagt har de en dominerande negativ tendens.
Forskarnas inställning till decentralisering kan ha ett samband med decentraliseringens utlösta effekter. Eftersom Sverige hade bättre framgång med reformen än Tyskland har även svenska forskare bättre erfarenheter som har inverkan på deras tendenser och vice versa gäller för tyska forskare. Det har även visat sig att de flesta av de tyska forskarna som har jämfort reformen i landet med andra länder där reformen hade mer framgång är objektiva oavsett deras tendens. De har observerat decentraliserings både positiva och negativa effekter och nämner att man skulle kunna lära sig av andras erfarenheter.
Forskarnas inställning påverkas även om de självständigt har velat undersöka reformen eller om någon offentlig myndighet har engagerat dem att göra det vilket förekommer oftare i det svenska än i det tyska fallet. Forskare som utför en undersökning på en myndighets räkning och som ingår i dess olika forskningsprojekt kan befinna sig i en beroendeställning vilket i sin tur föranleder till inställningen.
Forskarnas inställning till reformer är betydligt när det gäller reformernas uppkomst och försvinnande eftersom reformer är produkter av forskarnas forskning. Med hjälp av forskarnas undersökningar visar sig vilka effekter reformen ha fört med sig och om reformen ha bidragit till effektivitet eller inte.
Decentralisering! Topp eller flopp?
I Sverige finns det en skillnad mellan strukturella förändringar och reformer som syftar till att förändra institutionella förhållanden, som har visat sig vara betydligt mer problematiskt.
Faktum är att för en ganska lång tidsperiod har det skett en viss frustration i regeringen gällande myndigheternas höga grad av självständighet. Även Blomqvists undersökning visar att länens befogenheter av självstyre inom hälso- och sjukvården har lett till konsekvenser där det krävs en omstrukturering i riktning mot re – centralisering. Till och med i den tyska delen skriver Kuhlmann att det råder en åter – hierarkisering på grund av decentraliseringens negativa påföljder.
Om man tittar på effekterna i båda länder och forskarnas argument kommer man dock fram till att det är en bedömningsfråga om decentraliseringen är topp eller flopp inom den offentliga sektorn. Det finns många faktorer som påverkar denna bedömning.
Decentraliseringens succé beror på implementeringsstrategi, organisationsstruktur och miljö.
Även verksamhetsområdet kan spela en stor roll. Trots allt är decentraliseringens koncept i teorin lovande, problemet är bara att omsättningen i praktiken är komplex framförallt när det gäller offentliga organisationer där demokrati spelar en stor roll. Demokrati står för folkstyre och folket består av olika individer med olika intressen som ska vara representerade. Dessa
intressen står i motsats till varandra och har därmed olika mål vilket inte gynnar decentraliseringens förutsättningar.
Referenser
Litteratur
Ax Christian m.fl, 2003. Den nya ekonomistyrningen, Liber, Malmö 2:a upplagan
Bruzelius H Lars/Skärvad, Per – Hugo, 2000. Integrerad organisationslära, Studentlitteratur, Lund, 8:e upplagan.
Christensen Tom m.fl., 2005. Organisationsteori för offentlig sektor, Författarna och Liber AB, Malmö
Clasen Ralf m.fl., 1995. Effizienz und Verantwortlichkeit. Reformempfehlungen für eine effiziente, aufgabengerechte und bürgerkontrollierte Verwaltung, Gutachten im Auftrag der Bundestagsfraktion BÜNDNIS 90/DIE GRÜNEN, Berlin.
Grüning Gernod, 2000. Grundlagen des New Public Management - Entwicklung,
theoretischer Hintergrund und wissenschaftliche Bedeutung des New-public-Management aus Sicht der politisch-administrativen Wissenschaften der USA. LIT Verlag,
Berlin/Hamburg/Münster
Hallin Bo/Kastberg Gustav, 2002. Balanced scorecard i teori och praktik ; en flerdimensionell styrmodell i hälso- och sjukvården. Göteborg
Halvarson Arne m.fl., 2003. Sveriges statsskick – Fakta och perspektiv. Tolfte upplagan.
Kaplan Robert S./Norton David P., 1999. The balanced scorecard : från strategi till handling.
Översättning av Pär Svensson, ISL, Göteborg
Kieser Alfred, 1999. Max Webers Analyse der Bürokratie, in: Kieser Alfred (Hrsg.), Organisationstheorien, 3. Auflage Stuttgart/Berlin/Köln.
Montin Stig, 2002. Moderna kommuner. Author Skrivarsson och Liber AB, Malmö.
Naschold Frieder, 1993. Modernisierung des Staates. Zur Ordnungs- Innovationspolitik des öffentlichen Sektors, (Modernisierung des öffentlichen Sektors, Band 1), Berlin.
Picot Arnold / Wolff Brigitta, 1994. Zur ökonomischen Organisation öffentlicher Leistungen.
”Lean Management” im öffentlichen Sektor, in: Naschold / Pröhl, 1994,Gütersloh.
Premfors Rune m.fl., 2003. Demokrati & byråkrati. Författarna och Studentlitteratur, Lund.
Rombach Björn, 1994. Referensens Roll i Rombach Björn (red.) Med hänvisning till andra:
en bok om refererandet i samhällsvetenskapliga texter. Nerenius & Santérus, Stockholm.
Weber Max, 1972. Wirtschaft und Gesellschaft. Grundriss der verstehenden Soziologi. 5.
Aufl., Tübingen.
Wollmann Hellmut, 1996. Verwaltungsmodernisierung: Ausgangsbedingungen,
Reformanläufe und aktuelle Modernisierungsdiskurse, in: Reichard Christoph/Wollmann Hellmut (Hrsg.), Kommunalverwaltung im Modernisierungsschub? Basel
Empiri Sverige
Beckman Björn / Johansson Jörgen, 1984. Låt 139 blommor blomma – regionalt
utvecklingsarbete i sex län, ERU – rapport 36, Regeringskansliets Offsetcentral, Stockholm.
Blomqvist Paula m.m., 2007. Effects of decentralization and recentralization on political dimensions of health systems” i Saltman Richard B. m.m. Decentralization in Health Care:
Strategies and Outcomes. Maidenhead, Berkshire, England ; New York : McGraw Hill ; Open University Press.
Brorström Björn / Solli Rolf, 1990. Kommunekonomi - Principer, Praxis och Problem. Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund.
Brunsson Nils, 2002. The Organization of Hypocrisy – Talk, Decisions and Actions in Organizations. Second Edition, Abstrakt forlag AS.
Bäck Henry/Johansson Folke, 1998. Politisk decentralisering i skandinaviska storstäder.
Förvaltningshögskolans rapporter, Göteborg.
Engellau Patrik, 1982. Strategier för decentralisering – att effektivisera offentlig förvaltning.
LiberFörlag, Stockholm.
Jönsson Sten, 1995. Effektivitet – med demokrati och decentralisering. GRI – Rapport 1995:7, Göteborg.
Montin Stig, 1998. Lokala demokratiexperiment – exempel och analyser. Statens Offentliga Utredningar (SOU 1998:155), Stockholm.
Tyskland
Bogumil Jörg, 1998. Kommunale Verwaltungsreform, i Andersen Uwe (Hg.):
Kommunalpolitik in Nordrhein-Westfalen im Umbruch. sidorna 80-102, Kohlhammer, Köln, Stuttgart, Berlin.
Naschold Frieder, 1997. Umstrukturierung der Gemeindeverwaltung: eine international vergleichende Zwischenbilanz i Naschold Frieder m.fl. Innovative Kommunen –
Internationale Trends und deutsche Erfahrungen. Verlag W. Kohlhammer, sidorna 15-47, Stuttgart, Berlin, Köln.
Wohlfahrt Norbert, 2003. Freie Wohlfahrtspflege im Modernisierungsprozess: organisations- und personalpolitische Herausforderungen und Konsequenzen. Organisation im Umbau?
Thesen zur Organisationsentwicklung der Freien Wohlfahrtspflege. Sozialforschungsstelle (sfs), Band 135, Dortmund.
Artiklar i Tidsskrifter
Empiri Sverige
Almqvist Roland / Högberg Olle, 2003. Organisationsreformer i kaleidoskop:
Stadsdelsnämndsreformen i Stockholm. Kommunal ekonomi och politik, volym 7, nummer 3, sid. 7 – 45.
Ohlsson Östen/Rombach Björn, 2000. Den sjuka organisationen. iØkonomistyring &
informatik. Volym 16, nummer 3, sidorna 245-267.
Elektroniska referenser
12Manage, 2008. Benchmarking. Hämtad från
(http://www.12manage.com/methods_benchmarking_de.html) den 14-10-2008
12Manage, 2008. Deming´s Fourteen Points of Management. Hämtad från
(http://www.12manage.com/methods_deming_14_points_management_de.html) den 13-10-2008
12Manage, 2008. Management by Objectives. Hämtad från
(http://www.12manage.com/methods_smart_management_by_objectives_de.html) den 13-10-2008
12Manage, 2009. Zentralisierung und Dezentralisierung. Hämtad från
(http://www.12manage.com/methods_centralization_decentralization_de.html) den 04.05.2009
Bogumil Jörg, 1997. Modernisierung des Staates durch Public Management – Stand der aktuellen Diskussion. Hämtad från Ruhr – Universität Bochum webbsida
(http://homepage.rub.de/Joerg.Bogumil/Downloads/ASammelbaenden/muench2.pdf) den 12-02-2008
Budäus Dietrich, 2007. Vom New Public Management zur Governance. Hämtad från Univerität Potsdam webbsida
(http://www.uni-potsdam.de/db/jpcg/Publikationen/2007_2_GKMG_buch.pdf#page=11) den 07-04- 2009
SIG- Sustainable Governance Indicarors, 2009. In relative terms, how stronglyd o countries need political and economic reform? Hämtad från
(http://www.sgi-network.org/index.php?page=index&index=status) den 05-05-2009 UNESCAP, 2009. What is Good Governance? Hämtad från UN webbsida
(http://www.unescap.org/pdd/prs/projectactivities/ongoing/gg/governance.asp) den 23-09-2008
Empiri Sverige
Författarnas akademiska bakgrund
Almqvist Roland. Hämtad från Mälardalens Högskola webbsida
(http://www.eki.mdh.se/forskning/mint/rat.htm) den 26-03-2009
Beckman Björn. Hämtad från Stockholms Universitet webbsida
(http://www2.su.se/sukat/person.jsp?dn=uid%3Dbbeck%2Cdc%3Dstatsvet%2Cdc%3Dsu%2 Cdc%3Dse) den 07-05-2009)
Blomqvist Paula. Hämtad från Santérus förlag (http://www.santerus.se/200/201.asp?id=1162) den 29-03-2009)
Brorström Björn. Hämtad från wikipedia
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rn_Brorstr%C3%B6m) den 20-01-2009
Brunsson Nils. Hämtad från wikipedia (http://de.wikipedia.org/wiki/Nils_Brunsson) den 17-03-2009
Bäck Henry. Hämtad från Santérus förlag (http://www.santerus.se/200/201.asp?id=1111) den 29-02-2009
Engellau Patrik. Hämtad från wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Patrik_Engellau) den 15-01-2009
Högberg Olle. Hämtad från Labora (http://www.labora.nu/olle.htm) den 26-03-2009
Johansson Folke. Hämtad från Göteborgs Universitet webbsida
(http://www.gu.se/english/about_the_university/newsandevents/New_professors_2007/The_F
aculty_of_Social_Sciences/) den 29-02-2009
Johansson Jörgen. Hämtad från Högskolan Halmstad webbsida
(http://www.hh.se/lut/forskning/forskareinomforskningsmiljon/jorgenjohansson.3485.html) den 07-05-2009
Jönsson Sten. Hämtad från Göteborgs Universitet Handelshögskolan webbsida
(http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=2878) den 28-01-2009
Montin Stig. Hämtad från Örebro Universitet webbsida
(http://www.oru.se/templates/oruExtNormal49270.aspx) den 07-03-2009
Ohlsson Östen. Hämtad från Santérus förlag (http://www.santerus.se/200/201.asp?id=2671) den 10-03-2009
Rombach Björn. Hämtad från Santérus förlag (http://www.santerus.se/200/201.asp?id=1799) den 10-03-2009
Solli Rolf. Hämtad från wikipedia (http://sv.wikipedia.org/wiki/Rolf_Solli) den 20-01-2009
Tyskland
Empiriska underlägg
Bogumil Jörg, 2007. Wider den Reformreifer. WDR intervju med Jörg Bogumil. Hämtad från (http://www.wdr.de/themen/politik/nrw04/verwaltungsmodernisierung/interview.jhtml) den 24-04-2009
Haverland Markus, 1997. Europäische Integration im Spannungsverhältnis von
Zentralisierung und Dezentralisierung, i Europäisches Zentrum für Föderalismus Forschung, Occasional Papers No 2, Tübingen. Hämtad från (http://tobias-lib.ub.uni-tuebingen.de/volltexte/1999/71/pdf/ocp2.pdf) den 22-04-2009
Kuhlmann Sabine, 2007. Dezentralisierung, Demokratisierung und Ökonomisierung im deutsch-französischen Vergleich1 i soFid Organisations- und Verwaltungsforschung. Hämtad från Gesis Leibnitz- Institut für Sozialwissenschaften
(http://www.gesis.org/fileadmin/upload/dienstleistung/fachinformationen/servicepublikatione n/sofid/Fachbeitraege/Organisation_2007-2.pdf) den 02-04-2009
Schneider Karsten, 2002. „Chancen und Risiken organisatorischer
Dezentralisierung im öffentlichen Dienst i Themenschwerpunkt. Hämtad från
Arbeitsgemeinschaft für wirtschaftliche Verwaltung e. V., Eschborn.
(http://www.awv-net.de/cms/upload/awv-info/pdf/Info-3-02-Thema-S4-6.pdf) den 14-03-2009
Wollmann Hellmut, 2006. Staatsorganisation zwischen Territorial- und Funktionalprinzip im Ländervergleich Varianten der Institutionalisierung auf der dezentral-lokalen Ebene i Politik und Verwaltung - Auf dem Weg zu einer postmanagerialen Verwaltungsforschung
(PVS Sonderheft 2006) S. 424-453. Hämtad från Humboldt Universität zu Berlin webbsida (http://amor.cms.hu-berlin.de/~h0598bce/docs/hw2006-territorial-funktional.pdf) den 18-04-2009
Författarnas akademiska bakgrund
Bogumil Jörg. Hämtad från Ruhr-Universität Bochum (
http://www.ruhr-uni-bochum.de/sowi/regionalpolitik/professur/cv_bogumil.html) den 24-04-2009
Haverland Markus. Hämtad från Leiden universiteit webbsida
(http://media.leidenuniv.nl/legacy/Haverland,%20CV.pdf) den 22-04-2009
Kuhlmann Sabine. Hämtad från Universität Konstanz webbsida
(http://www.uni-konstanz.de/bogumil/kuhlmann/) den 02-04-2009
Naschold Frieder. Hämtad från Uni-protokolle webbsida
(http://www.uni-protokolle.de/nachrichten/id/54577/) den 17-04-2009
Schneider Karsten. Hämtad från Hans Böckler Stifrung webbsida
(http://www.boeckler.de/30809.html) den 14- 03-2009
Wohlfahrt Norbert. Hämtad från Evangelische Fachhochschule RWL Bochum
(http://www.efh-bochum.de/homepages/wohlfahrt/index.html) den 21-04-2009
Wollmann Hellmut. Hämtad från Humboldt Universität zu Berlin
(http://amor.cms.hu-berlin.de/~h0598bce/html/curriculum_vitae.html#cv-d) den 18-04.2009