6. Resultat och analys
6.5 Jämförelse och teoretisk förankring av analysens innehåll
Då vi hittills har presenterat våra slutsatser ett begrepp i taget kan det vara relevant att också dra slutsatser ur ett mer övergripande och jämförande perspektiv. Vi kan se att samtliga begrepp på något sätt avhandlas i samtliga böcker, ibland direkt och ibland indirekt. Ibland lyfter alltså boken det som begreppet enligt kommentarmaterialet handlar om utan att explicit nämna begreppet. Vi ser också att läroböckerna lyfter olika begrepp olika mycket. Läroboksförfattarna har alltså lagt olika vikt vid olika begrepp. Reformationen nämns som enda ord uttryckligen i samtliga böcker medans parlamentarism bara nämns uttryckligen i en av böckerna. Begreppet parlamentarism, som är ett mycket brett begrepp och som sträcker sig en lång tid över historien, nämns å andra sidan i större utsträckning indirekt än ett begrepp som reformationen som ur en tidsaspekt är betydligt smalare. Det finns alltså en skillnad i hur begrepp presenteras beroende på dess komplexitet. Liknande slutsatser går att dra kring Östersjöriket där begreppet i samtliga böcker förklaras indirekt samtidigt som det uttryckligen nämns i texten i två av tre böcker. Detta visar på begreppets tyngd i den svenska historien och den tydliga kopplingen till den svenska stormaktstiden som gjort att författarna i stor utsträckning valt att lyfta begreppet. Dessutom utmärks begreppet i böckerna med hjälp av rubriker då två av läromedlen har kapitelrubriker som innehåller begreppet. Ordet upptäcktsresande utmärks jämförelsevis inte i flytande text i någon av böckerna. Detta är några av de likheter och skillnader som upptäckts mellan böckerna. Då de begrepp vi analyserat är innehållsbegrepp och är tänkta att fungera som
114 Uppström & Hansson (2014), s. 154. 115 Uppström & Hansson (2014), s. 114.
36
historieämnets byggstenar är det relevant att lyfta denna skillnad mellan de olika läroböckerna.116 De begrepp vi analyserat är av stor vikt, inte bara för att de är avgörande för
elevens förståelse för historieämnet utan också, menar vi, för att eleven ska utveckla ett historiemedvetande. Begreppen ska behandlas i undervisningen då de nämns i det centrala innehållet och då dessa läroböcker ofta utgör grunden för undervisningen måste läraren vara medveten om och observera de sätt som begreppen presenteras på.117 Därför blir det relevant att nu titta på hur dessa begrepp förklaras.
Vi kan konstatera att det ges någon typ av förklaring av alla begrepp i flytande text i de tre läroböckerna. När det kommer till ordlistor innehåller samtliga tre analyserade läroböcker en ordlista längst bak i boken. Det finns dock vissa skillnader i läroböckerna kring vilka av begreppen som finns med och förklaras. Begreppet reformationen går bara att hitta i läroboken
Upptäcks ordlista. Detsamma gäller för begreppet parlamentarism. Om vi kollar på nästa
begrepp, upptäcktsresor, så finns inte detta uttryckligen med i någon av de tre läroböckernas ordlistor. Utkik har dock med begreppet upptäcktsresande. Det sista begreppet vi undersökte var Östersjöriket. I detta fall så var det ingen av läroböckerna som förklarade begreppet i ordlistan. Alltså kan vi se att Puls inte har något av begreppen med, Upptäck har reformationen och parlamentarism och Utkik har upptäcktsresande (vilket inte är det exakta begreppet upptäcktsresor som vi letar efter). Vi kan alltså konstatera att innehållsbegreppen vi granskat förklaras genom flytande text, ibland explicit och andra gånger implicit, samt genom ordlistor, vilket är svar på vår första fråga: På vilket sätt förklaras abstrakta innehållsbegrepp i läroböckerna?
En viktig slutsats som går att dra utifrån analysen är att förklaringen av samtliga begrepp i samtliga läroböcker innehåller nya abstrakta begrepp. I analysen ovan där vi redogjorde för de tillfällen något av begreppen förklaras presenterade vi följande begrepp: förändring, förnyelse, enväldiga, stifta, avsatt, makt, avsätta, stöd, maktdelning, mellanlanda, grymma, tvingade, sjövägen, slavar, krigsmakt, folkgrupp, slöts, förmyndarregering, slösaktiga, årtionde, erövrade, framträdande, utforska och mäktigt. Om vi tolkar dessa begrepp med hjälp av vår definitionstabell ser vi att samtliga begrepp till övervägande del uppfyller kriterierna för att ses som abstrakta begrepp. För att lyfta några exempel är begreppen förändring och förnyelse
116 Lund (2009), s. 80.
117 Lund 2009, s. 30, 79-80; Eliasson, P. (2014). Historieämnet i de nya läroplanerna. I Karlsson & Zander
37
abstrakta då dessa bland annat inte är gripbara, har ett stort begreppsomfång och dessutom inte finns i rummet och tiden. Begreppet utforska är inte ett gripbart begrepp, har ett stort begreppsomfång och är inte enskilt. Med detta sagt kan vi alltså dra slutsatsen att abstrakta begrepp används för att förklara de abstrakta innehållsbegrepp vi undersökt. Ett exempel är: “parlamentarism när de som regerar ett land har stöd av riksdagen/parlamentet”.118
Parlamentarism förklaras genom att använda abstrakta begrepp som exempelvis regerar eller
stöd. Risken finns att eleven enbart lär sig en definition och begreppet förblir ett
pseudobegrepp, som enligt Vygotskij är något definierbart som man på djupet inte riktigt förstår innebörden av.119 Att kunna definiera ett begrepp innebär alltså inte nödvändigtvis att man förstår det. Vygotskij framhåller just detta utifrån exemplet att ett barn kan ha lättare att formulera och definiera vad Archimedes lag är än vad en bror är, fast att barnet förstår vad en bror är. Det vardagliga begreppet bror har ett tydligare förhållande gentemot elevens erfarenheter än vad det vetenskapliga begreppet Archimedes lag har.120
För att återknyta till globmetaforen av Arevik & Hartzell som vi presenterade under teoridelen av detta arbete så kan vi se att elever behöver anknyta de abstrakta begreppen de stöter på till något konkret som de känner till för att en effektiv begreppsutveckling ska kunna ske.121 Hajer
& Meestringa menar att begrepp bör relateras till elevernas vardagskunskaper för att en begreppsutveckling ska ske, något vi inte tycker oss se i läroböckerna.122 Eleverna får inget att
knyta an och koppla det abstrakta begreppet till för att på riktigt förstå begreppet, utan möts av nya abstrakta begrepp. Istället för att eleverna får möjlighet att röra sig mellan de olika sidorna av globen för att effektivt och framgångsrikt utveckla förståelse för ett begrepp så får eleverna vara kvar på den mer abstrakta sidan av globen. Det sker ingen koppling mellan det vetenskapliga och det vardagliga. Det används alltså abstrakta begrepp för att förklara de abstrakta innehållsbegreppen vi granskat, vilket är svar på vår andra fråga: Till vilken grad innehåller förklaringen av abstrakta innehållsbegrepp nya abstrakta begrepp?
118 Ljunggren & Frey-Skøtt (2016), s. 232. 119 Lindqvist (1999), s. 134-135.
120 Vygotskij (2001), s. 271.
121 Arevik & Hartzell (2007), s. 179-180. 122 Hajer & Meestringa (2010), s. 57.
38