Resultat i förhållande till vår yrkesroll

När vi i helhet studerar läroböckerna ur ett begreppsutvecklande perspektiv, och som vår analys också har visat, ser vi att en lärobok i sig själv inte är tillräcklig. Läroböckerna använder i stor utsträckning abstrakta begrepp som befinner sig långt ifrån elevernas livsvärld. Även i förklaringar av abstrakta begrepp finns nya abstrakta begrepp vilket gör att eleven inte får möjlighet att utveckla förståelse för begreppet. Att detta nödvändigtvis inte behöver vara något dåligt var slutsatsen Edling drog då hon menar att eleverna behöver specialiserad kunskap och

41

alltså bör få möta dessa abstrakta begrepp. Poängen är, precis som Selander skriver, att det är lärarens uppgift att anpassa texten för eleven och detta är en av slutsatserna som går att dra i denna text. Läraren bör alltså vid användandet av läroböcker vara uppmärksam på och ha kunskap kring abstrakta begrepp för att kunna utveckla förståelsen av dessa hos eleverna. I samband med skrivandet av vårt tidigare självständiga akademiska arbete drog vi slutsatsen att många lärare saknar kunskap kring begreppsutveckling trots att det är en så viktig och utmärkande del i styrdokumenten. Vi drar även denna gång slutsatsen att mer undervisning kring begreppsutveckling behövs, inte minst på landets lärarutbildningar.

Vi är överlag positivt inställda till användandet av läroböcker i undervisningen då vi ser att, precis som Selander skriver, de kan fungera bra som utgångspunkt i undervisningen. Vi har under skrivandet av detta arbete fått en ökad medvetenhet hos oss själva kring just begreppsutveckling i läroböcker och förstått att vi som blivande lärare har en viktig roll att spela. En lärare som använder läroböcker bör ta tillvara möjligheten att utveckla elevernas begreppsförståelse kring de abstrakta begrepp som faktiskt finns i böckerna, och för detta krävs att läraren har kunskap. Kunskap om hur begrepp utvecklas och medvetenhet att det finns verktyg och tankesätt som kan lägga en bra grund för ett begreppsutvecklande arbetssätt.

Som vi tidigare konstaterat är forskning kring läromedel ett aktivt och livligt forskningsfält. Vi ser, trots detta, att det finns utrymme och behov för vidare forskning. Med utgångspunkt ur det vi i denna text presenterat hade det varit intressant att komplettera bilden genom att också undersöka respektive läroboks lärarhandledning. Detta hade eventuellt kunnat ge nya infallsvinklar och en ännu bredare bild kring begreppsutveckling i läromedel och läromedlets roll i undervisningen. Dessutom hade kompletterande intervjuer med lärare och hur dessa arbetar och/eller ser på begreppsutveckling ur ett läromedelsperspektiv kunnat vara intressant. Även observationer av arbetande lärare hade varit en möjlig ingång. Framförallt ser vi ett behov av mer forskning kring begreppsutveckling och begreppsutvecklande arbete vilket vi tror att ovan nämnda exempel skulle kunna bidra med.

42

Referenslista

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Ammert, N. (2009). I Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. Karlsson, K. & Zander, U. (red.) (2009). (2., [uppdaterade och bearbetade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ammert, N. (2014). What do you know when you know something about history? Historical

Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures, and history education,

1(1), 50-61.

Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkande synligt: en bok om begreppsbaserad

undervisning. Stockholm: HLS förlag.

Bjerregaard, M. & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: strategier och

metoder för högstadiet. Första upplagan Stockholm: Natur & Kultur.

Bruner, J.S. (1971). På väg mot en undervisningsteori. Lund: Gleerup.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Edling, A. (2006). Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards specialized

language. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. Uppsala.

Eliasson, P. (2014). Historieämnet i de nya läroplanerna. I Historien är närvarande:

historiedidaktik som teori och tillämpning. Karlsson, K. & Zander, U. (red.) (2014). (1. uppl.)

Lund: Studentlitteratur.

Göteborgs universitet. Institutet för svenska som andraspråk (2007). OrdiL: en korpusbaserad

kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år. Göteborg: Institutet för

svenska som andraspråk, Göteborgs universitet.

Hajer, M. & Meestringa, T. (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Ilter, I. (2017). Concept-Teaching Practices in Social Studies Classrooms: Teacher Support for Enhancing the Development of Students’ Vocabulary. Educational sciences: theory & practice 17 (4): 1135-1164.

43

Karlsson, K. & Zander, U. (red.) (2009). Historien är nu: en introduktion till

historiedidaktiken. (2., [uppdaterade och bearbetade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, K. & Zander, U. (red.) (2014). Historien är närvarande: historiedidaktik som teori

och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kenndal, R. (2011). Den pedagogiska textens struktur och design. Geografiska Notiser, 69 (3), 113-123.

Körner, G. & Lindberg, P. (2012). Historia Grundbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk

psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

Ljunggren, P. & Frey-Skøtt, E. (2016). Upptäck historia: Lgr 11. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Lund, E. (2009). Historiedidaktikk: en håndbok for studenter og lærere. (3. utg.) Oslo: Universitetsforl.

Magnusson, M. (2013). Skylta med kunskap: en studie av hur barn urskiljer grafiska symboler

i hem och förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.

Nordgren, K. (2011). Interkulturella perspektiv i historieböcker. I Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) Ammert, N. (red.) (2011). Lund:

Studentlitteratur.

Selander, S. (1988). Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i

historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur.

Severin, R. (2002). Dom vet vad dom talar om: en intervjustudie om elevers uppfattningar av

begreppen makt och samhällsförändring. Diss. Göteborg : Univ., 2002. Göteborg.

Skolverket (2015a). Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO- ämnen. Hämtad 5 mars, 2019, från Skolverkets hemsida, https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las- skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/.

Skolverket (2015b). SO-ämnenas språkliga karaktär. Hämtad 5 mars, 2019, från Skolverkets hemsida, https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5lasskriv/Grundskola/004_framja_elevers_ larande_SO/del_02/.

Skolverket (2015c). Ord och begrepp i SO-ämnena. Hämtad 5 mars, 2019, från Skolverkets hemsida, https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Grundskola/004_framja_ elevers_larande_SO/del_03/.

44

Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i historia (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017: Skolverket.

Stymne, A. (2017). Hur begriplig är historien?: elevers möjligheter och svårigheter i

historieundervisningen i skolan. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2017. Stockholm.

Uppström, R. & Hansson, C. (2014). Hi: historia. 4-6. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Wedin, Å. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

Wikman, T. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande

potential. Diss. Åbo : Åbo akademi, 2004. Åbo.

45