5.4.1 Jämförelser mellan RES och lokala/regionala undersökningar
Förutom att RES har mycket få observationer för enskilda tätorter, vilket diskuterades redan i avsnitt 3.4, kan det vara svårt att jämföra resultaten från en lokal resvaneunder- sökning med RES, eftersom det förekommer skillnader i metod. Exempelvis görs in- samling och lagring av resvanorna i de lokala och regionala undersökningarna oftast på delresenivå, medan RES samlar in på reselementnivå.
I tabellen nedan görs en jämförelse av RES och de lokala och regionala resvaneunder- sökningarna och möjlighet till harmonisering visas.
Tabell 30 Jämförelse av RES och olika lokala och regionala resvaneundersökningar och möjlighet till harmonisering.
RES Lokal/regional Jämförelse möjlig om…
Mätning Kontinuerligt Koncentrerat vår/höst …det finns kunskap om årstids- och vädervariationer per region Åldersgrupp 6–84 år Olika mellan 12–85 år Välj ut samma ålder i analysfas Insamlingsmetod Telefonintervju Postenkät …det finns kunskap om metod-
effekt.
Svarsfrekvens 68 % 37–68 % .. det finns kunskap om bortfallet och det hanteras på bra sätt, t.ex. genom viktning Mätnivå Reselement,
delresa, huvudresa
Delresa, dess färdsätt
+ längd Analys görs på delresenivå
I rapporten ”Kostnadseffektiva resvaneundersökningar” (Vägverket, 2005), diskuteras när undersökningar ska göras utifrån faktumet att resmönster har en klar dygns-, vecko- och månadsvariation. Då variationen gäller både ärendefördelning, färdmedelsfördel- ning, reslängds- och restidsfördelning rekommenderas undersökningar under ett helt år och årets alla dagar. Lokala och regionala resvaneundersökningar görs vanligtvis under en koncentrerad period under höst eller vår medan RES pågår kontinuerligt. Analysen i de lokala och regionala undersökningarna görs ofta för vardagar och helg var för sig, men vill man få jämförbarhet med RES finns möjligheter att anpassa uttaget till viss del. Skillnader i insamlingsmetod, undersökningsperiod och insamlingsnivå är dock svåra att justera för i efterhand. Exempelvis möjliggör telefonintervjuer, vilket används i RES, att följdfrågor kan ställas som minskar bortfall av korta förflyttningar, oftast till fots. Med post-/webbenkät som insamlingsmetod finns inte den möjligheten.
I de lokala och regionala resvaneundersökningarna har det gjorts olika jämförelser, undersökningarna sinsemellan och mot RES, i syfte att kvalitetsbedöma insamlad data. I tabell 31 redovisas exempel vad gäller andel som rest och genomsnittligt antal resor per dag i olika undersökningar. Slutsatsen av jämförelsen var att samtliga undersökningar låg på jämförbara nivåer, med ett undantag, Luleå-undersökningen från år 2000. Den undersökningen genomfördes som en telefonintervju medan övriga lokala undersök- ningar använt sig av postenkäter. Det ansågs troligt att resandet i den tidigare Luleå- undersökningen kan ha underskattats. Studier har visat att resultaten från intervju- undersökningar är mycket starkt beroende på vem som genomför intervjuerna och hur de ställer frågorna om resandet.
Tabell 31 Resultat med avseende på andel som rest och genomsnittligt antal resor per person och dag i några olika resvaneundersökningar. (Resa definieras här som
förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ärende, vilket motsvarar begreppet ”delresa” i den nationella underökningen RES.) Källa: Luleå (2005), Gävle (2006) och SIKA (2007). Undersökning Åldersgrupp (år) Andel som rest Genomsnittligt antal resor/person, dag Stockholm–2004 12–84 78 % 2,6 Malmö–2003 18–75 79 % 2,6 Umeå–1998 16–74 83 % 3,2 Gävle–2006 16–64 85 % 3,0 Karlstad–2004 16–84 80 % 2,7 Luleå–2000 13–80 68 % 2,0 Luleå–2005 16–84 79 % 2,7 RES 1999–2001 6–84 82 % 2,9 RES 2005–2006 6–84 83 % 2,9 KOM 2003–2004 15–84 90 % 3,9
I tabell 32 nedan visas en jämförelse mellan olika resvaneundersökningar avseende färdmedelsval. I detta fall är det svårare att bedöma om skillnader beror på olika resande eller olika metoder.
Tabell 32 Resultat med avseende på färdmedelsfördelning i några olika resvaneunder- sökningar. (Resa definieras här som förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ärende, vilket motsvarar begreppet ”delresa” i den nationella underökningen RES.) Källa: Gävle (2006), *kompletterat med eget uttag ur RES 2005–2006.
Undersökning Bil Buss+tåg Cykel Till fots Annat
Stockholm 2004 50 % 27 % 6 % 15 % 2 % Malmö 2003 52 % 13 % 20 % 14 % 1 % Gävle 2006 63 % 9 % 14 % 12 % 2 % Karlstad 2004 66 % 6 % 15 % 10 % 2 % Luleå 2005 64 % 9 % 13 % 12 % 2 % RES 1999–2001 59 % 8 % 28 % (gc tot) 5 % RES 2005–2006* 55 % 6 % 8 % 26 % 5 % KOM 2003–2004 66 % 12 % 12 % 9 % 1 %
I figur 9 nedan redovisas ytterligare jämförande resultat från rapporten som redovisar resvaneundersökningen i Jönköping 2009 (Trivector, 2009b).
Figur 9 Färdmedelsfördelning för invånare i några kommuner enligt resvaneundersök- ningar de senaste åren. Uppgifter från 1999–2001 kommer från RES/Riks-RVU. Res- definition = delresa.
5.4.2 Jämförelser mellan postenkät och telefonintervju, etc.
I tabell 30 visades att jämförelser kunde göras om det fanns kunskap om metodeffekt. I olika sammanhang har detta undersökts. Exempelvis gjordes en mindre pilotstudie (Trivector, 2004b) som ett led i förberedelserna inför RVU:n i Stockholms län, med syfte att testa olika metoder för resvaneundersökningen. Det handlade främst om att testa postenkät jämfört med telefonintervju, men även belöningssystem och ”extra- frågor” från forskningsprojekt har testats, för att se vilka effekter det ger på svars- kvalitet, svarsfrekvens, m.m. Pilotstudien visade att postenkät gav högre svarsfrekvens än telefonintervju, men främst på grund av problem i telefonnummersättningen (att hitta telefonnummer). Belöning gav inte några entydiga effekter, men gav högre svars-
frekvens vid telefonintervjumetoden. Extrafrågor gav lägre svarsfrekvens generellt. Det interna bortfallet i resdagboken var lägre i telefonintervjun, men måste ses samlat med svarskvaliteten. I telefonintervjuerna saknade intervjuarna lokalkännedom och har därför inte alltid angivit användbara adresser, medan resdagböckerna var väl ifyllda i postenkäten. Det bör nämnas att det har genomförts övrig generell forskning kring metodens betydelse, vilket vi dock inte redovisar i denna rapport.
5.4.3 Undersökningar i samma ort/region i uppföljande syfte
På flera platser har man genomfört flera lokala eller regionala resvaneundersökningar i uppföljande syfte, exempelvis i Göteborg, Linköping, Malmö, Luleå och Stockholm. I dessa fall har man behövt säkerställa att skillnader i resande beror på faktiska resande- förändringar och inte på skillnader i metod. Här presenteras erfarenheter från uppfölj- ande undersökningar i Malmö samt från utvärderingen av Stockholmsförsöket.
Malmö
I Malmö har man låtit genomföra resvaneundersökningar med endast 5 årsintervall, för att kunna följa upp effekterna av satsningar på ett hållbart resande (Trivector, 2009a).
Av figur 10 framgår att resor till fots och med cykel ökat på bekostnad av bilresandet från år 2003 till 2008.
Figur 10 Färdmedelsfördelning av Malmöbor 18–75 år 2003 och 2008.Delresans huvudsakliga färdsätt, en genomsnittlig dag.
Det positiva resultatet förklarades inte av olika metoder, olika svarsgrupper eller olika antal resor i undersökningarna. Samtidigt visade biltrafikräkningar att biltrafiken till och kring (men inte inom) Malmö ökat. Detta kunde förklaras av följande:
• Malmöborna är 6 procent fler 2008 jämfört med 2003 • Inpendlingen både för arbete/skola och för inköp har ökat
• Malmöborna är inte de samma 2008 som 2003. Malmö är föryngrat och
samtidigt som många barnfamiljer flyttat ut var andelen barnfamiljer större 2003 • Bilresorna är färre per person men längre i genomsnitt per resa. Totalt verkar
trafikarbetet med bil per person minskat med ca 10 procent.
Slutsatsen är att hade inte Malmöborna valt mer miljövänliga färdmedel i den utsträck- ning som skett, skulle biltrafiken ha varit mer omfattande än den är idag. Malmö kommuns cykelräkningar visade också att cykeltrafiken ökat.
Stockholmsförsöket
För att undersöka på vilket sätt resorna bland Stockholms läns invånare påverkats av Stockholmsförsöket med trängselskatt, genomfördes en resvaneundersökning både före genomförandet av försöket och under tiden det pågick. Undersökningen byggde på post- enkät och samma personer som svarade på enkäten första gången, tillfrågades vid den uppföljande undersökningen (Trivector, 2006). I grundurvalet var det 77 000 personer i åldrarna 12–84 år.
Avsikten med resvaneundersökningen var att jämföra hur färdmedelsfördelningen hade förändrats till följd av försöket, men istället gjordes en jämförelse av antalet resor med olika färdsätt med hänsyn tagen till årstidsvariationen. Orsaken till detta var att under- sökningen före försöket gjordes under hösten, i september/oktober, och undersökningen
under försöket gjordes i mars. Undersökningen planerades från början att genomföras september/oktober 2004 respektive oktober 2005, men detta kunde inte åstadkommas eftersom starten för försöksperioden med trängselskatt försenades till januari 2006. För att urskilja effekterna av olika årstid, användes resultat från RES 2005–2006. Den normala årstidsvariationen innebär att färre resor görs i mars än i september/oktober. Antalet resor varierar olika mycket beroende på vilket ärende resan har och också mellan olika färdsätt. Till exempel är cykelresor betydligt mer känsliga för årstid och väder än vad bilresor är. Med andra ord kunde man egentligen inte säga något om färd- medelsfördelningen ändrats något till förmån för gång- och cykelresor.