Resvaneundersökning är en stickprovsundersökning där man fångar data om person- transporter via de personer som utfört dem. Några viktiga frågeställningar som behöver besvaras för att kunna göra en kvalitetsbedömning av en resvaneundersökning är:
• Vad är målpopulationen?
• Vad innebär en resa/förflyttning?
• Hur relateras stickprovet till hela populationen?
I övrigt behöver man ha uppgift om undersökningsmetod (telefon, enkät, webb), frågeformuläret i sig, främst antal sidor, storlek och hantering av svarsbortfall. I det här avsnittet har vi, så långt det är möjligt, försökt få en bild av metoden i några genom- förda resvaneundersökningar och utifrån ovanstående frågeställningar bedömt under- sökningarnas kvalitet. Frågeställningarna som legat till grund för kvalitetsbedömningen beskrivs mer detaljerat i bedömningsunderlaget i bilaga 3a.
5.5.1 Bedömning av RES
SIKA (2007) redovisar den nationella resvaneundersökningen, RES 2005–2006, i Sverige. Undersökningen är väl genomarbetad. En målpopulation omfattande resor och andra förflyttningar anges. En urvalsmetod i två steg redovisas. I första steget görs ett stratifierat urval av personer och i nästa steg väljs resor och andra förflyttningar genom slumpmässigt val av mätdag. Underlag med bl.a. ett resdagsformulär sänds ut i förväg. Efter mätdagen, normalt dagen efter, intervjuas personen per telefon. Osäkerhetsinter- vall anges för många av de redovisade skattningarna.
5.5.2 Bedömning av andra nationella eller regionala resvaneundersökningar Meland (2009) redovisar en resvaneundersökning som genomfördes i Bergenområdet, Norge, 26 augusti–8 november 2008. Målpopulationen omfattar alla resor och förflytt- ningar som personer 13 år och äldre och boende i Bergenområdet utförde under den aktuella tidsperioden. I urvalet valdes i ett första steg personer som ska intervjuas. Det gör man genom att först göra ett bruttourval med 40 000 personer som är proportionellt stratifierat över kommunerna i Bergenområdet, dvs. i varje kommun görs ett
slumpmässigt urval av personer som fyllt 13 år. Eftersom uppgifter samlas in genom telefonintervjuer, skaffar man i nästa steg telefonnummer till alla 40 000 personerna i bruttourvalet, vilket inte lyckas riktigt fullt ut, men närapå. Ur detta bruttourval görs sedan ett urval av personer som intervjuas, men det är inte ett statistiskt urval utan det som ibland kallas kvoturval. Det innebär att man kontaktar och intervjuar personer i bruttourvalet tills man lyckat intervjuat tre procent av invånarna i var och en av kom-
munerna i Bergenområdet. Dessutom ser man till att de som intervjuas har samma köns- och ålderfördelning som gäller för hela Bergenområdet. Det innebär att man intervjuar dem i bruttourvalet som är lättast att nå på telefon. Det är rimligt att anta att tillgäng- ligheten på telefon har samband med hur man reser. Det görs inte heller något statistiskt urval av resor och övriga förflyttningar för de personer som intervjuas, t.ex. genom att slumpmässigt bestämma en mätdag. Istället ombeds den intervjuade personen att redo- göra för sitt resande dagen före kontakt. Även här gäller att man kan anta resandet dagen innan man är tillgänglig på telefon, inte är representativt för den intervjuade personens resande. Det finns, med andra ord, stora risker för att de redovisade skattning- arna har systematiska fel (bias). Osäkerhetsintervall för redovisade skattningar anges inte.
Bästa resan (2009) är en regional resvane- och attitydundersökning i Västernorrland. I ett först steg görs ett stratifierat urval av personer. I ett andra steg väljs mätdag. Svar samlas in med en postenkät, men det finns också möjlighet att lämna svar genom en webbenkät. Andelen personer som svarar är låg, under 40 procent.
Allström et al. (2006) redovisar resultatet från en, eller snarare två, resvaneundersök- ningar som genomfördes i Stockholms län i samband med det s.k. Stockholmförsöket, dvs. försöket med trängselskatt 2006. Den första resvaneundersökningen genomfördes hösten 2004 (Trivector, 2005b), innan Stockholmförsöket startade, och den andra i mars 2006 under tiden försöket pågick. Målpopulationerna framgår indirekt och den avser i första fallet alla resor och andra förflyttningar som boende i Stockholm utför (i
Stockholms län), under mätperioden hösten 2004 och i andra fallet motsvarande i mars 2006. Anledningen till att uppföljningsmätningen gjordes i mars istället för på hösten är att försöket med trängselskatt försenades, men att utvärderingen ändå skulle vara klar till de allmänna valen hösten 2006. I ett första steg gjordes ett urval av personer boende i Stockholm. I ett andra steg gjordes urval av mätdag. Uppgifter om resor och andra förflyttningar samlades sedan in via en postenkät, vilket medförde ett stort svarsbortfall, över 50 procent. När sedan uppföljningsundersökningen gjordes i mars 2006 användes samma personurval som i den första undersökningen. Däremot valde man att i andra undersökningen bara skicka postenkäten till personer som deltagit i den första undersökningen. Bortfallet och det systematiska fel som det innebär i den första undersökningen bestäms av de personer som inte svarar på en undersökning, medan motsvarande i den andra bestäms av personer som inte svarar på två undersökningar. Urvalsdesignen i sig genererar alltså en skillnad i bortfallspopulationerna.
5.5.3 Bedömning av några lokala resvaneundersökningar
I rapporten ”Kostnadseffektiva resvaneundersökningar” (Vägverket, 2005), diskuteras urval, stratifiering och urvalsstorlek. I de kommunala resvaneundersökningarna har det ofta varit minst 1 800 svar. I Vägverkets rapport görs bedömningen att om det inte ska göras en geografisk koppling kan antalet vara mindre, fast minst 400 respondenter. Indebetou m.fl. (2009) redovisar en resvaneundersökning som genomfördes i Malmö 2008. Urvalet avser ett antal personers resande under en, för var och en, utvald mätdag. När man sedan tilldelar utvalda personer en ny mätdag vid påminnelse, så görs
egentligen ett nytt urval av mätdagar. Om man kan anta att svaren, dvs. resbeteendet är oberoende av det faktum att man inte fick svar vid första utskicket, är detta inte något större problem. Men orsaken till att man inte svarade första gången, men väl efter en påminnelse, kan tänkas bero på att man vid första tillfället låg på sjukhus, var på en längre resa utanför hemmet etc. Då kan förfarandet med en ny mätdag innebära att
kommuninvånarnas resande i den egna kommunen överskattas. En annan brist är att det nästan genomgående saknas osäkerhetsskattningar. Resultaten bryts ner såväl geo- grafiskt som demografiskt och det behövs osäkerhetsskattningar för att läsaren ska kunna bedöma olika skattningars tillförlitlighet. Förfarandet med påminnelser med nya mätdagar förekommer i de allra flesta resvaneundersökningar, liksom bristen med redovisning av osäkerhetsskattningar.