En flödesmätning är en stickprovsundersökning där man fångar data om persontranspor- ter i det transportnät där de utförs, genom urval både i nätverket och i tiden. För gång- och cykelräkningar är följande information viktig att få uppgift om för att kunna göra en kvalitetsbedömning:
• Kriterier för urval av mätpunkter • Intentioner med mätningarna
• Hur väl uppfyller man intentionerna • Mätmetod och mätperiod
• Hur har en eventuell uppräkning gjorts.
I det här avsnittet har vi, så långt det är möjligt, försökt få en bild av metoden vid några genomförda gång- och cykelräkningar och utifrån ovanstående frågeställningar bedömt räkningarnas kvalitet. Frågeställningarna som legat till grund för kvalitetsbedömningen beskrivs mer detaljerat i bedömningsunderlaget i bilaga 3.
5.6.1 Mätningar i ett urval av mätpunkter
Vägverket (2008) redovisar en metodbeskrivning för mätning av cykelflöden. Den är inriktad på hur datainsamlingen bör göras. Man påpekar också att det är viktigt att kontrollera för bakgrundsfaktorer som t.ex. väderförhållanden. I metodbeskrivningen diskuteras val av mätplats endast utifrån mättekniska skäl och inte utifrån de problem som är förknippade med att mäta och skatta cykeltrafikarbete i ett område, region eller för hela landet. Publikationen behandlar alltså inte hur många olika platser som bör mätas utan det förutsätts att man vet vilka platser som är intressanta att studera. Man rekommenderar att långtidsmätningar görs i s.k. midjepunkter, men det finns inget resonemang kring om, och i så fall hur resultatet från dessa mätningar kan generaliseras till en population av resor och andra förflyttningar, t.ex. i ett givet transportnätverk. Det antyds att man kan använda resultaten för att skatta förändringar över tiden, men åter- igen kvarstår att ange för vilken population av resor och andra förflyttningar som dessa förändringar gäller.
Linderholm et al. (1993) redovisar ursprunget till det som utvecklats till återkommande mätningar av cykeltrafik och senare gångtrafik i Lunds tätort. Cykelräkningar har även genomförts enligt samma metod i bl.a. Helsingborg, Borås, Jönköping, Landskrona och Vindeln. I ett första steg görs ett urval av snitt eller punkter i ett transportnätverk och sedan ett urval i tiden. Trafikrörelser över de utvalda snitten under de utvalda tidsperio- derna redovisas sedan. I detta fall görs observationerna på ”strategiska utvalda platser inom Lunds tätort”. Det låter inte som och är inte heller ett statistiskt urval. Men platserna utgörs av korsningar och de är så många att de kan betraktas som samtliga noder i ett transportnätverk. Det är också så resultaten redovisas. Urvalen av tidsperio- der är inte tydligt beskrivet, men observationer görs i varje punkt under en kvart vid fyra tillfällen. I princip är det möjligt att fördela dessa fyra tidpunkter statistiskt (slump-
mässigt) så att urvalsfelet (urvalet i tiden) kan skattas. Det innebär att man skulle kunna ange den statistiska osäkerheten för redovisade skattningar, något som inte görs nu.
5.6.2 Snitträkningar
Isaksson och Karlsson (2008) redovisar resultat från cykelräkningar i Stockholm stad. Cykeltrafiken (och övrig trafik) mäts i tre snitt: Innerstadsnittet, Citysnittet och Saltsjö- Mälarsnittet. Det innebär att man kan skatta antalet resor med olika färdmedel som passerar respektive snitt. Räkningar görs manuellt i ett urval tidsperioder. Urvalet skulle kunna göras statistiskt. Då skulle det vara möjligt att ange osäkerhetsintervall för skatt- ningar. Den här typen av snittmätningar, som också förekommer i Malmö, kan förefalla effektiv, men kan ha brister när det gäller att följa upp åtgärder, t.ex. utbyggnad av cykelvägar som inte skär något av snitten. Åtgärder för att överföra kortväga bilresande till cykel (eller fötter) kan i stor utsträckning omfatta resor som inte passerar något snitt. Ytterligare ett problem med mätningar i snitt längs någon barriär som naturligt delar en tätort, t.ex. ett vattendrag eller en järnväg, är att det inte går att jämföra resultaten med andra tätorter. För att kunna göra jämförelser mellan tätorter bör man mäta kvantiteter som är definierade så att de kan beräknas för alla tätorter. Sådana kvantiteter är trafik- arbete, trafikarbetets fördelning över olika färdsätt, antal resor, resornas färdmedelsför- delning etc.
5.7 Summering
För att man ska kunna göra en kvalitetsbedömning av en resvane- eller flödesmätning måste man ha en del grundläggande information. Dessa är:
1. Vilka statistiska storheter eller parametrar som ska skattas, t.ex. trafikarbete för färdmedel eller antal resor för olika färdmedel
2. Till vilken population av resor och andra förflyttningar ska resultaten generali- seras, t.ex. alla resor och andra förflyttningar som invånarna i en kommun under ett år eller alla förflyttningar som sker i en tätorts gatu- och GC-nät under en månad
3. Hur urvalet av mätobjekt görs eller hur generalisering av insamlad data till hela målpopulationen görs
4. Osäkerhetsmarginaler för redovisade skattningar som följd av att endast ett urval studeras
5. Analys och redovisning av bortfall och mätfel.
Utan detta underlag är det svårt att använda resultaten på ett vederhäftigt sätt. Det räcker inte heller att t.ex. påstå att ”det går inte att göra en generaliserbar mätning och därför gäller redovisade resultat bara för den plats där mätningarna gjordes och under den tid de gjordes”, alla punkter måste redovisas. Resultaten kommer ändå att generaliseras av den som använder dem. Därför är det viktigt att redogöra för vilka generaliseringar som kan göras.
Ofta saknas en redovisning enligt punkterna ovan. Det betyder inte att undersökningen är dålig eller att den saknar generaliserbara resultat. Ofta har man inte bemödat sig med att göra en tillräckligt heltäckande teknisk redovisning av undersökningens metoder och genomförande.
Det är möjligt att göra jämförelser mellan RES och de lokala och regionala resvane- undersökningarna och viss möjlighet till harmonisering finns, men man måste kontrollera för metodeffekterna och göra urval så att exempelvis definitioner och avgränsningar, så långt det är möjligt, är desamma.