Som vi nämnde i samband med tabell 10, väljer en del kommuner att utnyttja resvane- undersökningar på regional nivå istället för att göra egna undersökningar. Uppföljning av gång- respektive cykeltrafik är något mindre i fokus i de regionala resvaneundersök- ningarna än i de lokala, men i resultatredovisningarna redovisas alltid resultat kring gång- och cykeltrafiken.
Regionala resvaneundersökningar har genomförts i ett flertal län de senaste 10 åren (se tabell 12). Som jämförelse till informationen i tabellen, kan sägas att RES 2005–2006 genomfördes kontinuerligt över året, hade en svarsfrekvens på 68 procent och inne- fattade personer mellan 6 och 84 år (se avsnitt 3.2). Liksom de lokala resvaneundersök- ningarna, är regionala RVU:er sällan sökbara i litteraturdatabaser eller dyl. Det är alltså möjligt att det gjorts fler regionala resvaneundersökningar än de vi kunnat hitta och som redovisas i tabellen.
Tabell 12 Översikt över regionala resvaneundersökningar, där mätning har skett på delresenivå och delresans färdlängd och huvudsakliga färdsätt analyseras.
Regional RVU Årtal Mätperiod Enkät Svars- frekvens Antal svar Åldersgrupp Stockholms län 2004 20/9–3/10 + 11–24/10 resdagbok 4s + 48 % 36 049 12–84 Göteborg 2005 Framgår inte Framgår inte 65 % ca 12 000 13–84 Skåne 2007 v42–43 + v45 2s + resdagbok 46 % 28 893 15–84 Värmlands och Örebro län 2004 v39 + v41+ v43 resdagbok 46 6s + % 7 590 16–84 Västernorrland med omnejd 2009 v12–18 (exkl. påsk) Framgår inte 37 % 9 090 16–75
Undersökningarna har handlats upp i egen regi. Trivector har, i samarbete med olika underkonsulter, genomfört undersökningarna i Skåne, Stockholm och Värmland/Örebro län. Undersökningen i Västernorrland med omnejd genomfördes av Ipsos-Eureka AB. Uppdragsgivarna för de regionala resvaneundersökningarna varierar men det är ofta samverkansprojekt där länstrafikbolag, kommuner, länsstyrelser m.fl. ingår. Syftet har varit att få planeringsunderlag framför allt för kollektivtrafiken (t.ex. i Skåne), att utvärdera något enskilt projekt (t.ex. Stockholmsförsöket med trängselskatt i
Stockholms län) och att kartlägga befolkningens resande. I Västernorrland med omnejd (Västernorrland + 8 angränsande kommuner) syftade resvaneundersökningen till att öka kunskap om resandet över länsgränserna. Det är ett klart regionförstoringsperspektiv och undersökningen ingår i ett projekt ”Bästa Resan” som syftar till att öka kollektivt resande i regionen.
Ett alternativ till att genomföra en egen regional resvaneundersökning är att beställa tilläggsurval ur RES (Spolander, 2008). I rapporten kostnadseffektiva resvaneunder- sökningar (Vägverket, 2005) anges att bl.a. länstrafikbolag eller liknande i länen kring Mälardalen beställt tilläggsurval ur RES 2005–2006, för att få en mera heltäckande bild av resvanorna i Mälardalen.
4.4.1 Undersökningsobjekt och målpopulation
Delresa och dess huvudfärdsätt har varit huvudsaklig undersökningsenhet i alla de regionala resvaneundersökningar vi påträffat (tabell 12). I undersökningarna i Skåne, Stockholm och Värmland/Örebro län har resorna avgränsats och följande exkluderats: • motionsrundor eller promenader för att t.ex. rasta hunden
• förflyttningar som gjorts som chaufför i yrkesmässig trafik, t.ex. om du kört buss eller taxi
• resor som i sin helhet genomförts utanför regionen.
I viss mån finns data insamlad över vilka reselement som ingår i delresan, men då är färdlängden kopplad till delresan. Färdlängden anges av respondenten, men bortfallet av adresser och resavstånd är ofta ganska stort och angivna resavstånd har bristfällig
kvalitet. Det sker även geokodning av resornas start- och målpunkt, vilket möjliggör kodning av avstånd i efterhand. Detta utnyttjades i undersökningen i Stockholms län.
4.4.2 Urvalsprocedur
I såväl Skåne som Västernorrland med omnejd drogs ett stratifierat urval, där strata utgjordes av respektive kommun, uppdelat på tätort och landsbygd. I Stockholms län respektive Värmlands och Örebro län, gjordes ett stratifierat urval på 8 respektive 10 områden, som inte var helt knutna till länets kommuner.
4.4.3 Mätmetod
För de regionala undersökningarna finns flera utförare och också en större mångfald i metoden. Trots detta, har de många likheter med de lokala undersökningar som be- skrivits i avsnitt 4.3 ovan. De har huvudsakligen genomförts som postenkät med en relativt koncentrerad mätperiod under vår eller höst. Det finns dock ett exempel där det var möjligt att besvara undersökningen via en webbenkät (Västernorrland med omnejd).
4.4.4 Bortfall
Bortfallsundersökningar har genomförts i högre grad än i de lokala resvaneundersök- ningarna, bl.a. i Stockholms-, Värmlands- och Örebro län och Västernorrland med omnejd. Viktning av svaren har skett i samtliga undersökningar. För undersökningen i Göteborg går dock inte att utläsa av dokumentationen om svaren har viktats.
I undersökningen i Stockholms län 2004 gjordes ett suburval av 9 000 personer av de 36 612 som inte svarat i huvudundersökningen. Av dessa fick man tag på och genom- förde intervjuer med 2 007 personer (22 procent). Bortfallsundersökningen gjordes som telefonintervjuer med ett urval av frågor från huvudundersökningen. Undersökningen visade att det fanns en hel del skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp i hur man reser, även efter att viktning gjorts på variabler som kön, ålder och inkomst. Bland annat gjorde bortfallsgruppen betydligt färre resor per dag än svarsgruppen (2,0 jämfört med 2,6 resor). Bortfallsgruppen hade också tillgång till bil i mindre utsträckning än svars- gruppen. I undersökningen kunde man inte fastställa orsakerna till skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp. Man pekar på att det kan handla om metodskillnad mellan telefonintervjuer och enkät. Olika tidpunkter på året kan också ha bidragit till skillnaderna.
4.4.5 Användning av regionala data på lokal nivå
Det finns problem med att utnyttja data från nationella (eller regionala) resvaneunder- sökningar på lokal nivå, eftersom de tenderar att ha mycket få observationer för ett mindre område, exempelvis en kommun eller en tätort. Undersökningarna beskriver utvecklingen för ett större område och kan främst nyttjas för jämförelse och kontroll I de fall då kommunerna inom länet fått möjlighet att göra ett tilläggsurval för den egna kommunen inom ramen för den regionala undersökningen (se tabell 10), så kan de regionala resvaneundersökningarna däremot användas för att analysera resandet på lokal nivå. Detta har bland annat gjorts i Skåne 2007, där det på grund av kommunernas tilläggsurval nu finns en omfattande resvanedatabas över Skånes alla kommuner (Trivector, 2008b). I tabell 13 visas färdmedelsfördelningen för samtliga skånska kom- muner. I denna analys är det kommuninvånarnas resor som analyseras, oavsett var i
Skåne de sker. Andelen varierar mellan 4 och 26 procent cykelresor och 5–16 procent resor till fots, av det totala antalet delresor. Andelarna för vissa kommuner är dock osäkra på grund av att de baseras på få svar. I rapporten anges inte den statistiska säkerheten för specifika skattningar. Däremot finns i en bilaga en tabell med säkerheten vid olika antal svar och vid olika andelsskattningar. Osäkerheten uttrycks i 95-pro- centigt konfidensintervall i skattningen av andel. Som exempel anges att osäkerheten vid 400–500 svar är på +/-2–3 procentenheter (lägre osäkerhet vid andel på ca 5 procent än för andel på ca 10 procent).
Det intressanta med regionala resvaneundersökningar med rikt lokalt material är att de ingående kommunerna inte enbart har tillgång till sina kommuninvånares resor utan även inpendlarnas resor i kommunen. Olika regioner har olika sammanlänkat resande. I Västernorrland med omnejd skedde 80 procent av resorna eller fler med start- och mål inom kommunen. I en del kommuner i Skåne och framför allt Stockholms län, är kom- muninvånarnas resor som sker inom den egna kommunen betydligt lägre och där tillkommer också ett betydande resande från grannkommunerna.
Tabell 13 Färdmedelsfördelning för boende i olika kommuner i Skåne ur RVU Syd 2007 (Trivector, 2008b). Alla dagar.
Kommun Bil Buss Tåg Cykel Till fots Övrigt Svar Delresor
Svalöv 71 % 3 % 10 % 4 % 10 % 1 % 224 455 Staffanstorp 70 % 8 % 5 % 9 % 6 % 1 % 1 413 3 479 Burlöv 57 % 9 % 10 % 10 % 12 % 3 % 424 984 Vellinge 75 % 9 % 1 % 8 % 5 % 2 % 895 2 177 Östra Göinge 70 % 10 % 1 % 7 % 11 % 0 % 414 818 Örkelljunga 75 % 4 % 1 % 8 % 11 % 1 % 326 641 Bjuv 73 % 5 % 6 % 6 % 8 % 2 % 492 941 Kävlinge 76 % 4 % 6 % 7 % 5 % 2 % 1 067 2 753 Lomma 68 % 10 % 2 % 10 % 8 % 2 % 1 207 3 025 Svedala 72 % 10 % 2 % 8 % 5 % 2 % 884 1 948 Skurup 73 % 2 % 11 % 5 % 8 % 2 % 605 1 267 Sjöbo 75 % 9 % 1 % 9 % 5 % 1 % 468 967 Hörby 77 % 9 % 1 % 5 % 7 % 1 % 412 895 Höör 65 % 2 % 16 % 9 % 6 % 3 % 480 1 044 Tomelilla 76 % 6 % 2 % 6 % 8 % 1 % 241 545 Bromölla 71 % 5 % 3 % 11 % 8 % 3 % 228 429 Osby 71 % 5 % 3 % 10 % 10 % 2 % 539 1 166 Perstorp 62 % 1 % 10 % 13 % 11 % 3 % 280 553 Klippan 72 % 5 % 3 % 7 % 10 % 2 % 209 484 Åstorp 80 % 5 % 3 % 4 % 7 % 1 % 188 457 Båstad 77 % 4 % 2 % 4 % 8 % 4 % 562 1 329 Malmö 41 % 14 % 5 % 23 % 15 % 2 % 295 747 Lund 41 % 10 % 6 % 26 % 16 % 1 % 4 147 10 857 Landskrona 55 % 9 % 10 % 15 % 10 % 1 % 866 1 877 Helsingborg 55 % 11 % 5 % 12 % 14 % 2 % 5 202 12 378 Höganäs 69 % 8 % 2 % 11 % 9 % 1 % 714 1 699 Eslöv 66 % 4 % 10 % 9 % 9 % 1 % 743 1 728 Ystad 63 % 5 % 5 % 14 % 13 % 1 % 681 1 562 Trelleborg 66 % 10 % 1 % 13 % 9 % 1 % 770 1 870 Kristianstad 67 % 9 % 3 % 12 % 8 % 1 % 1 584 3 529 Simrishamn 74 % 4 % 2 % 9 % 10 % 1 % 543 1 139 Ängelholm 67 % 5 % 4 % 11 % 11 % 2 % 238 579 Hässleholm 65 % 4 % 6 % 12 % 11 % 3 % 1 529 3 417 Skåne totalt 58 % 9 % 5 % 15 % 12 % 2 % 28 870 67 739
4.4.6 Summering av regionala resvaneundersökningar
Regionala resvaneundersökningar har genomförts på likartat sätt sinsemellan och jäm- förts med lokala resvaneundersökningar. Samtliga har genomförts som postenkät, dock med kompletterande webbenkät i ett fall, med en relativt koncentrerad mätperiod under vår eller höst. Svarsfrekvensen varierar mellan 37 och 65 procent. Svaren har viktats för att kompensera för bortfallet. Delresa har varit huvudsaklig undersökningsenhet.
Resorna har avgränsats så att motionsrundor, yrkestrafik och resor helt utanför regionen har exkluderats. I de fall då kommunerna fått möjlighet att göra ett tilläggsurval för den egna kommunen inom ramen för den regionala undersökningen, så kan de regionala resvaneundersökningarna användas för att analysera resandet på lokal nivå. Då får kommunerna tillgång till inpendlarnas resor i sin kommun.