Genomförda åtgärder
• Genom Svenska institutets ledar-
skapsprogram She Entrepreneurs (SHE) har Sverige förmedlat kunskaper för att bidra till stärkt ledarskap med inriktning på mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Programmet riktar sig till unga kvinnliga sociala entre- prenörer i Algeriet, Egypten, Iran, Jordanien, Libanon, Marocko, Palestina och Tunisien.
• Sedan 2017 genomför Svenska
institutet även ledarskapspro- grammet SHE-Leads som syftar till att stärka etablerade kvinnliga led- are och entreprenörer i Saudiara- bien, bland annat genom att skapa nätverk mellan deltagarna och kontakter med svenska företag.
• Genom ett aktivt ägande har
regeringen påvisat resultat där de stämmovalda styrelseleda- möterna i den statliga bolagsport- följen (aktiebolag med säte i Sverige) utgjordes av 47 procent kvinnor och 53 procent män per den 1 maj 2019.
• Sverige har bidragit med omkring
3,7 miljarder kronor 2018, i han- delsrelaterat utvecklingssam- arbete. Inom ramen för Sveriges handelsrelaterade utvecklings- samarbete har jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt varit en prioriterad fråga.
• Regeringen har drivit på för att
jämställdhet integreras i världs- handelsorganisationens (WTO) arbete.
• Sverige har bidragit till en positiv
utveckling vad gäller jämställd- hetsanalys av handelspolitiska åtgärder och statistik uppdelat på kön.
• Regeringen har finansierat
UNCTAD:s framtagande av en metod – ”Trade and Gender Toolbox” – för att bedöma effekter av handelspolitiska åtgärder för kvinnor och jämställdhet.
• Regeringen har sett till att fler
kvinnor deltagit i främjandedele- gationer samt verkar för att fler kvinnor utnämns till handels- sekreterare.
• Sverige har bidragit till arbetet
mot diskriminering av kvinnliga tjänsteleverantörer inom EU.
Planerade åtgärder
• I handelsförhandlingar arbetar
Sverige för att EU prioriterar sek- torer, produkter och tjänster som har positiva jämställdhetseffek- ter. Jämställdhetsanalyser måste därför utföras i samband med att förhandlingar inleds.
• Sverige driver på för att jäm-
ställdhetsexperter ska delta mer aktivt i EU:s förhandlingar om handelsavtal inte minst i hållbar- hetsanalyser och deltagande i de genomförandekommittéer som kopplas till hållbarhetskapitel i frihandelsavtal.
• Regeringen verkar för att jäm-
ställdhet inom det internationella standardiseringsarbetet.
• Sverige kommer att efterfråga
jämställdhetsanalyser vid nya lagstiftningsförslag som kommis- sionen presenterar gällande den inre marknaden.
• Sverige kommer att trycka på för
att jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat i samtliga policy- områden på den inre marknaden för att på så sätt bidra till fortsatt konkurrens globalt.
• Regeringen kommer att prioritera
tjänsteexporten genom att förenkla för handel med tjänster och få bort onödiga hinder. Detta kan skapa fler jobb och exportmöjligheter, inte minst för kvinnor som i större utsträckning både jobbar och driver förtag inom tjänstesektorn.
• Regeringen kommer att främja
kvinnligt deltagande i handels- delegationer.
• Business Sweden kommer fram-
gent rapportera könsuppdelad statistik när det gäller företagens representation i de affärsdele- gationer som regeringen är med och finansierar.
• Regeringen ska fortsatt verka
för jämställd representation i alla sammanhang vad gäller främjandearbete så som paneler, delegationer m.m.
• Regeringen understryker vikten
av att fler kvinnliga handels- sekreterare utses för att förbättra könsbalansen.
• Sverige ska även fortsatt driva på
för att krav på ratificering av ILO:s
7.3
Skärpt efterlevnad av OECD:s riktlinjer för multinationella företag kärnkonventioner ska ingå i alla
EU:s djupa och breda frihandels- avtal. Detta skulle särskilt gynna kvinnor, som ofta har de allra mest utsatta arbetsvillkoren, inte minst i textilsektorn.
• Fortsatt driva på för att sprida
Global Deals arbete med social dialog som ett verktyg för bättre arbetsvillkor, inte minst för att ge kvinnor ökat inflytande på sina arbetsplatser.
• Regeringen ska bevaka att WTO,
OECD och UNCTAD fortsatt priori- terar arbetet med jämställdhet.
• Regeringen kommer fortsätta att
arbeta för att relevanta organisa- tioner och myndigheter bidrar med könsuppdelad statistik och analy- ser om handel och jämställdhet.
• Därutöver kommer regeringen
stödja samarbetet mellan orga- nisationerna International Trade Center (ITC) och SIS som syftar till
att arbeta fram en internationell standard för kvinnoägda företag. Inom ramen för relevanta strate- gier inom utvecklingssamarbetet fortsätta skapa förutsättningar för fri och rättvis handel både för kvinnor och män, bland annat genom att stärka utvecklings- länders institutionella förmåga till handel.
Genomförda åtgärder
• Sverige har bidragit med finan-
siering och stöd i OECD:s utarbe- tande av riktlinjer och vägledning för konfliktmineraler, som sedan låg till grund för EU:s förordning om konfliktmineraler.
• Sverige har prioriterat tillämp-
ningen av riktlinjerna och de risker som finns i leverantörskedjor för kobolt i dialog med företag.
• Regeringen har stött Global Deal
i ett projekt som lyft fram utma- ningar i textilindustrisektorn vilket bidragit till dialog i bl.a. Bangladesh.
• Sverige har understrukit behovet
av konkurrens på lika villkor, bl.a. genom att ta ett initiativ till ett projekt om riktlinjernas tillämp- ning i den finansiella sektorn med fokus på export- och projekt- finansiering.
• Hösten 2018 fattade regeringen
beslut om att ordföranden för nationella kontaktpunkten ska vara ambassadören för hållbart företagande.
• Aktivt deltagit i kapacitetshö-
jande insatser och informerat om OECD:s riktlinjer för multina- tionella företag, bl.a. avseende Marocko, Litauen, Ungern och Sydkorea. Deltagit i OECD:s granskning av Österrikes natio- nella kontaktpunkt.
• I Vietnam deltog nationella kon-
taktpunkten tillsammans med den svenska ambassaden i ett seminarium om implemente- ringen av hållbarhetskapitlet i frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam. I Bangkok anordnades ett seminarium om OECD:s rikt- linjer för multinationella företag med anledning av två anmälningar rörande svenska företags verk- samhet i Thailand.
• Genomfört utåtriktade aktiviteter
i Ryssland, Kina, Bolivia och Peru med fokus på mänskliga rättig- heter och arbetsvillkor.
• Samverkat med de nordisk-
baltiska kontaktpunkterna.
• Anmält intresse till OECD att få
den svenska kontaktpunkten granskad.
Planerade åtgärder
• För att skapa bättre balans mellan
arbetsmarknadens parter och öka representation av små och med- elstora företag inbjuds närings- livsorganisationen Företagarna till att ingå i den Nationella kontakt- punkten. Därutöver vill regeringen stärka kontaktpunkten. Ett led i detta kan vara ökad aktivitet och en OECD-granskning av den svenska kontaktpunkten.
7
7.4
Global Compact – näringslivets plattform i FN
7.5
Risker kopplade till efterlevnad av och uppfyllande av mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och social dialog
Statskontorets rekommendationer 7.1 och 7.2.1 7.1.5 och 7.72
Genomförda åtgärder
• UD är under 2019 del av Global
Compacts styrelse vars ordfö- rande är FN:s generalsekreterare.
• Sverige är under 2019 ordförande
för Global Compacts givargrupp, Government Group, som består av länder som ger politiskt och
finansiellt stöd. Gruppens roll är att ge inriktning för Global Compacts strategiska arbete.
• Sverige stod under 2019 värd för
Global Compacts två givarmöten i Stockholm.
Planerade åtgärder
• Utveckla det pågående projektet
om hållbar upphandling inom Global Compact, vilket har bety- delse både för genomförandet av Agenda 2030 och svenska före- tags affärsmöjligheter inom FN.
Genomförda åtgärder
• Sverige har inom ramen för FN:s
Global Compact lyft fram Global Deal samt skapat en ”verktygs- låda” för anständiga arbetsvillkor i leverantörskedjan tillsammans med Global Compact.
• Regeringen har haft ett löpande
internationellt erfarenhetsutbyte om nationella handlingsplaner.
• Sverige har bidragit till att Global
Deal nått 100 medlemmar samt fått OECD och ILO att överta initia- tivet och driva detta vidare. Reger- ingen har även stött Global Deal i ett projekt som lyft fram utma- ningar i textilindustrisektorn vilket bidragit till dialog i bl.a. Bangladesh.
• Regeringen har aktivt följt frågan
om bindande FN-konvention för företagande och mänskliga rättig- heter.
• Regeringen har gett ekonomiskt
stöd för social utveckling och fat- tigdomsbekämpning genom att stötta integrering av mänskliga rättigheter i företagens arbete med globala målen.
• Regeringen har bidragit till skärpta
miljömässiga och sociala lånevill- kor/standarder för investeringar och projekt finansierade av Världs- banksgruppen och andra interna- tionella finansiella institutioner.
• Sverige höll nationella anföranden
vid det årliga forumet för företa-
gande och mänskliga rättigheter i Genève 2019.
• UD har genomfört en rad utåt-
riktade aktiviteter i tredjeland där företagande och mänskliga rättigheter diskuterats med civil- samhället, företag och regerings- företrädare.
• CSR-centret i Kina har genomfört
över 10 seminarier bl. a. med, China Association for Circular Economy, China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Pro- ducts och internationella organi- sationer (UN Women, OECD, ILO).
• Business Sweden har haft ett ökat
fokus på hållbarhetsrisker i sam- 1 7.1.1 Överväg att införa lagkrav för företag att genomföra human rights due diligence i högrisksituationer. 7.1.2 Utred hur ökad transparens kan uppnås. 7.1.3 Utred förutsättningarna för att införa extraterritoriell lagstiftning. 7.1.4 Undersök om fler krav kan göras obligatoriska i offentlig upphandling. 7.1.5 Undersök hur skyddet av sårbara grupper kan inkluderas i human rights due diligence. 7.2.1 Utveckla kriterier för när statligt ägda bolag bör genomföra human rights due diligence.
2 7.1.5 Undersök hur skyddet av sårbara grupper kan inkluderas i human rights due diligence. 7.7.1 Förtydliga hur olika policydokument förhåller sig till varandra. 7.7.2 Stärk kompetensen om företagande och mänskliga rättigheter. 7.7.3 Överväg inrättande av en plattform för företag och mänskliga rättigheter.
band med delegationer till kom- plexa marknader (till dags dato Uzbekistan och Vietnam).
• Som en del i villkoren som ställs
för medverkan i delegationer finns en tydlig skrivning om för- väntan om efterlevnad av interna tionellt vedertagna hållbarhets- standarder.
• Business Sweden har satsat sär-
skilt på hållbart företagande och barns rättigheter och samverkat med flera ambassader om kapa- citetsstärkande insatser.
• Team Sweden har fört intressent-
dialoger om klimatfrågor; han- tering av mänskliga rättigheter i högrisksituationer; transparens, med fokus på de stora projekt som EKN och SEK finansierar; bedömning av risken för kränk- ningar och övergrepp av mänsk- liga rättigheter i telekomtrans- aktioner.
• Regeringen har under de senaste
åren stärkt fokus på respekt för och efterlevnad av mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande, framför allt genom tydligare krav i statens ägarpolicy, kompetenshöjande insatser och utökad uppföljning av bolagens arbete med FN:s väg-
-
ledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
• Arbete i enlighet med den femi-
nistiska utrikes- och handels- politiken med att stärka kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna.
• Regeringen har vid årets FN-forum
lyft fram kopplingarna mellan företagande, mänskliga rättig- heter och korruption.
Planerade åtgärder
• Utrikeshandelsministern är ord-
förande i Global Deal där fokus ligger på att lansera en effektiv stödfunktion och arbetsprogram tillsammans med OECD och ILO. Regeringen finansierar en studie för att undersöka digitaliseringens påverkan på arbetsvillkor och framtidens arbetsplats. Vidare ser regeringen nu över möjlig- heten att ta fram en utbildning om Global Deal, social dialog och den svenska partsmodellen för att erbjuda utlandsmyndigheter och personal i regeringskansliet som jobbar med främjande och arbetsmarknadsrelaterade frågor.
• För att stärka utbytet och kom-
petensen på området mänskliga rättigheter och företagande införs regelbundna möten mellan Reger- ingskansliet och civilsamhället.
CSR-centret kommer att upp-
datera befintlig verktygslåda för hållbart företagande rörande svensk-kinesiska leverantörs- kedjor som togs fram 2014, inklu- sive jämställdhet.
Sverige kommer att driva kravet
på att ratificering av ILO:s grund- konventioner ska infogas i samt- liga moderna och omfattande frihandelsavtal. Det innebär att EU:s handelspartner förpliktar sig att stå upp för lika lön för lika arbete, respektera den kollektiva förhandlingsrätten och säkerställa föreningsfriheten och organisa- tionsrätten.
Fortsatt arbete med att stärka
kvinnors roll och rättigheter på arbetsmarknaden genom bland annat Global Deal.
•
•
7.6
Hållbara, transperanta och konkurrensneutrala spelregler
Statskontorets rekommendationer 7.1.2, 7.1.4, 7.1.5, 7.3, 7.7.1, 7.8.1, 7.8.2, 7.8.3 och 7.6.1
Det finns behov av att få fram mer kunskap och åtgärder för att säkerställa att handel och främ- jande bedrivs konkurrensneutralt. Både korruptionen, men även exportstöd och villkoren i offent- lig upphandling m.m. är faktorer som påverkar möjligheterna att säkra exportaffärer.
Genomförda åtgärder
• Sverige har bidragit med stöd till
arbetsgruppen mot mutor genom kärnbidraget till OECD.
• Sverige genomgick i Juni 2019 en
uppföljning av fas 3-granskning enligt OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbin- delser (OECD-konventionen). Högnivådelegationen avlämnade en rapport som behandlades i arbetsgruppen.
• Regeringen genomförde ett väl-
besökt seminarium om korruption i Stockholm tillsammans med Institutet Mot Mutor och Trans- parency International Sverige, med utrikeshandelsministern som huvudtalare.
• Regeringen har haft samtal i
Genève om korruption, företag
och mänskliga rättigheter uti- från Sveriges intresse av att lyfta denna fråga inom ramen för FN:s forum för företagande och mänskliga rättigheter. Flera rele- vanta aktörer deltog i mötet med utrikeshandelsministern.
Drivit på i internationella fora
för ökad hållbarhet i handels- sammanhang.
Business Sweden lanserade, i sep-
tember 2018, en ny visselblåsar- tjänst där även externa intres- senter erbjuds en möjlighet att informera om ett agerande kan anses allvarligt bryta mot Busi- ness Swedens uppförandekod.
Årligen genomfört en rad insat-
ser för att motverka korruption i utvecklingsländer inom ramen för utvecklingssamarbetet och i sam- verkan med svenska myndigheter såsom Riksrevisionen och Kom- merskollegium.
I lagrådsremissen, Skärpta straff-
rättsliga sanktioner mot företag (Ju2019/02109/L5), 5 juni 2019, har regeringen föreslagit att företagsbotslagstiftningen ska skärpas bl.a. genom att företagets finansiella ställning ska beaktas vid bestämmandet av företags- botens storlek när det är fråga om
•
•
•
•
7
större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. För dessa fall höjs maximibeloppet för före- tagsboten från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. Föränd- ringen ligger i linje med OECD:s rekommendationer om hur Sve- rige ska leva upp till OECD-kon- ventionens krav om bekämpandet av korruption i internationella affärsrelationer.
lanerade åtgärder
Sverige kommer att delta i gransk-
ningen av Nederländerna, enligt OECD-konventionen mot mutor. Sverige har även deltagit i gransk- ningen av Turkiet enligt samma konvention.
Regeringen ska följa upp den
utredning som tillsatts om hur genomförandet av EU:s s.k. vissel- blåsardirektiv ska ske i svensk rätt (A2019/01068/ARM).
Regeringen ska motverka korrup-
tion inom ramen för det interna- tionella utvecklingssamarbetet.
P •
•
•
1 7.1.2 Utred hur ökad transparens kan uppnås. 7.1.4 Undersök om fler krav kan göras obligatoriska i offentlig upphandling. 7.1.5 Undersök hur skyddet av sårbara grupper kan inkluderas i human rights due diligence. 7.3.1 Harmonisera kriterier för bedömning av affärer med FN:s vägledande principer. 7.3.2 Synliggör målkonflikter i exportfrämjande. 7.6.1 Fokusera på flera aspekter av de mänskliga rättigheterna. 7.6.2 Rikta arbetet även mot statliga bolag. 7.6.3 Öka erfarenhetsutbyte på fler sätt. 7.8.1 Utred möjligheten att höja maxtaket på företagsboten. 7.8.2 Utred om skadeståndsrättslig bestämmelse kan kopplas till ett eventuellt krav på human rights due diligence. 7.8.3 Undersök hur praktiska hinder för upprättelse i domstol kan undanröjas.
• Regeringen har inom ramen för
utgiftsområde 7 finansierat tre studier som utförs av OECD-se- kretariatet vilka kan få betydelse för hur korruption kan bekämpas effektivare:
1. Uppdaterad korruptions- rapport. OECD publicerade
sin första utländska bestick- ningsrapport i december 2014. Rapporten analyserade brottet tagande och givande av muta till utländska offentliga tjänste- män i internationella affärsrela- tioner. En uppdaterad rapport baserad på en bredare data skulle identifiera mer exakta och mer aktuella trender som kan vara användbara för före- tag och andra intressenter i kampen mot mutor.
2. HLRM (High Level Reporting Mechanisms) är ett relativt
nytt tillvägagångssätt för att ta itu med bestickning och utpressning och riktar sig mot företag. Offentliga tjänstemän i många länder fortsätter att kräva mutor och att utpressa företag som priset företaget betalar för att göra affärer. Stu- dien syftar till att ge en objektiv bedömning av effektiviteten hos olika HLRM och bättre identifiera vilka förutsättningar som krävs för effektiv imple- mentering.
3. OECD om politiska nyckel- faktorer och modeller för att bekämpa korruption.
OECD-studien syftar till att ge beslutsfattare mer kunskap om hur man stimulerar efter- levnad, och därmed stödja
den privata sektorn genom att bidra till förbättrade standar- der för god praxis och exempel inom enskilda branscher, men också generellt.
7.6.2 Upphandling på hållbara och lika villkor
Planerade åtgärder
• Sverige kommer fortsätta att
driva ett antal projekt om hållbar upphandling bl. a. inom ramen för Global Compact. Regeringen har bidragit till ett reformerat upphandlingsramverk i Världs- banksgruppen som bland annat ger större fokus på hållbarhet och transparens. Motsvarande påver- kansarbete pågår nu i andra inter- nationella finansiella institutioner.
• Regeringen har gett OECD i upp-
drag att analysera hur hållbarhet kan omsättas i offentliga upp- handlingar.
• Regeringen stärker möjlig-
heterna för svenska företag att konkurrera med hållbarhet i de upphandlingar som görs av FN och andra internationella organi- sationer. På uppdrag av UD har exempelvis Business Sweden till- sammans med bland andra kom- munikationsbyrån bakom Agenda 2030, RISE, svenska företag samt flera FN-organ sammanställt en rapport om vilket värde som håll- bara upphandlingar kan addera, bland annat genom jämställd- hetsanalyser (gender responsive procurement).
7.6.3 Hållbar finansiering Planerade åtgärder
• Sverige ska följa upp ett redan
initierat projekt om hur OECD:s riktlinjer för multinationella före- tag tillämpas i den finansiella sektorn med fokus på export- och projektfinansiering. I nuläget råder exempelvis ingen konkur- rensneutralitet inom OECD vad gäller exportkreditinstitut (export credit agencies) och riktlinjerna. OECD kommer också att fokusera på projektfinansiering i studien vilket blir viktigt för att bidra till agenda 2030. Många stora pro- jekt i regi av utvecklingsbanker finansieras av biståndsmedel och det är viktigt att man säkerstäl- ler att dessa projekt genomförs på ett hållbart sätt. Regeringen har aktivt bidragit i arbetet med skärpta miljömässiga och sociala lånevillkor som antagits av Världs- banksgruppen.
• EKN och SEK samarbetar inom
OECD och andra fora i syfte att höja lägstanivån på internatio- nell hantering av frågor rörande antikorruption, miljöfrågor och mänskliga rättigheter och därmed främja konkurrensneutralitet.
• Sverige verkar för att icke-OECD-
länder ansluter sig till de gemen- samma regelverken eftersom finansieringen har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor i inter- nationell handel, särskilt vid leve- ranser till större projekt inom till exempel energi och infrastruktur. Kina är idag den största export- nationen i världen och stöder sin export med finansieringslösningar