regelverk.
• Regeringen bidrar med finansie-
ring och stöd till ett internationellt center för grön och hållbar finan- siering – ”Stockholm Sustainable Finance Centre” – som lanserades
2017 inför klimattoppmötet One Planet Summit i Paris. Stödet bidrar till stärkta förutsättningar att genomföra Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris genom att främja marknadsutvecklingen för grön och hållbar finansiering,
7.7
Agenda 2030 och bredare relationer
Statskontorets rekommendationer 7.7.1
Genomförda åtgärder
• Regeringen har tagit fram sin för-
sta Agenda 2030 handlingsplan, i juni 2018, som en del i Sveriges arbete med agendan och för att nå de globala målen. Handlings- planen sträcker sig till 2020 och lyfter fram sex fokusområden, varav ett riktar sig mot ett starkt näringsliv med hållbart företa- gande (Agenda 2030 handlings- plan 2018–2020).
• Regeringen har sjösatt Agenda
2030-delegationen och mottagit dess slutbetänkande.
• Flera konkreta projekt har lan-
serats i samverkan mellan Sida och näringslivet, bl.a. en större satsning kring yrkesutbildning i ett antal afrikanska länder och ett gemensamt projekt kring minskad vatten- och kemikalieanvändning i textilbranschens produktionsled.
• Regeringen har lanserat ”bre-
dare relationer” vilket innebär att Regeringskansliet, utlandsmyndig- heterna och andra myndigheter (i första hand Sida, Kommerskolle- gium, EKN, SEK, Business Sweden, Swedfund och Svenska institutet) samarbetar närmare varandra i syfte att finna synergier mellan handel, främjande och utveck- lingssamarbete. Detta bl.a. för att bygga vidare på de relationer som skapats inom utvecklings- samarbetet och som kan bidra till ökad handel, investeringar och samarbete med fler aktörer i Sverige i linje med Agenda 2030. Från och med i år uppmuntras samtliga utlandsmyndigheter i länder från OECD-DAC ODA-lista att anamma arbetssättet. En sär- skild ”verktygslåda” med relevanta samarbetspartners, riktlinjer och strategier har sammanställts som tillgängliggjorts för utlandsmyn- digheterna.
bland annat genom gröna obli- gationer och stärkt kompetens och kapacitet bland finansmark- nadens aktörer för fler hållbara investeringar.
• SLSD-nätverket har deltagit i
arbetet med Agenda 2030, där särskilt antikorruption och vikten av näringslivets aktiva deltagande för hållbar utveckling har lyfts fram.
• SISD-nätverket har utvecklat nya
hållbara investeringar, genom direktinvesteringar, ägarstyrning och rapportering.
• Fyra stora investerare gjorde en
gemensam investering på 2,5 Mdr SEK i en obligation med fokus på hållbara städer utgiven av Världs- banksgruppen i september 2018. Flera produkter med rubriken Globala målen för hållbar utveck- ling har lanserats.
• SISD inspirerade FN att skapa ett
globalt investerarnätverk, Global Investors for Sustainable Develop- ment (GISD). Sverige, genom Sida, har haft en central roll i detta arbete.
1 7.7.1 Förtydliga hur olika policydokument förhåller sig till varandra. 7.7.2 Stärk kompetensen om företagande och mänskliga rättigheter. 7.7.3 Överväg inrättande av en plattform för företag och mänskliga rättigheter.
• Som ordförande i Nordiska minis-
terrådet 2018 tog Sverige initiativ till ett treårigt projekt för främ- jande av nordiska hållbarhetslös- ningar, såsom innovationer inom arkitektur, design och träbyg- gande för hållbart stadsbyggande samt hållbar konsumtion och pro- duktion.
• SEK har beslutat att ta fram ett
grönt erbjudande till exportföre- tagen under 2019.
• Högskolan i Borås har fått ett upp-
drag av regeringen att etablera en samverkansplattform för en mer hållbar textil- och modebransch. Plattformen, Textile & Fashion 2030, ska främja samverkan mellan den textila värdekedjans aktörer. Detta bidrar till att Sverige blir ett föregångsland inom cirkulär eko- nomi och att främja hållbara affärs- modeller.
• Inom EU har en plaststrategi för
att bekämpa marin nedskräpning, minska klimatpåverkan från plast- industrin och öka innovationskraf- ten för bättre återvinning antagits, samt ett direktiv om engångsplast beslutats som bl.a. innehåller
förbud mot de mest förekom- mande plastprodukterna. Under våren 2019 antogs en resolution vid mötet i FN:s miljöförsamling om vikten av att plast används och produceras hållbart i hela livscykeln och att den marina nedskräpningen upphör, samt beslutades om skärpta globala regler för export av plastavfall. Regeringen har lanserat en Hög- nivåallians för ett nytt ambitiöst globalt ramverk om kemikalier och avfall. Alliansen (HAA – High Ambition Alliance) består av län- der, organisationer och företag och syftar till att skapa hållbara och konkurrensneutrala gemen- samma spelregler för företag gäl- lande kemikalier och avfall.
Planerade åtgärder
• Under 2019–2020 kommer
SLSD-nätverket att inrikta sitt arbeta på att genomföra s.k. Action Labs där medlemmar och andra aktörer samlas och löser gemensamma problem för att nå utvecklingsmålen.
• SISD börjar nu studera och under-
söka mer avancerade Agenda 2030-investeringar och tittar bland annat på blandfinansiering (”blended finance” dvs. bistånd kombinerat med kommersiellt kapital) som en möjlighet.
• Regeringen kommer att se över
förslagen och bedömningarna i Agenda 2030-delegationens betänkande och som under som- maren 2019 gick ut på remiss.
• SEK kommer att utarbeta ett
bredare obligationsramverk för de globala målen så att internatio- nella investerare ska kunna inves- tera i omställningen till en hållbar ekonomi.
• EKN och SEK kommer att utveckla
möjligheter att ytterligare främja projekt som bidrar till ökad svensk export och samtidigt uppfyller målsättningarna i Agenda 2030 och FN:s klimatavtal.
• Utlandsmyndigheternas förutsätt-
ningar att få genomslag i arbetet med klimatdiplomati för ett mer ambitiöst genomförande av Paris- avtalet kommer att stärkas.
7.8
Klimatsmart och fossilfritt företagande
7
Genomförda åtgärder
• Regeringen har lanserat initiativet
Fossilfritt Sverige 2015 och en nationell samordnare med upp- drag att stärka och fördjupa initia- tivet tillsattes 2016.
• Det finns flera exempel på hur
statligt ägda bolag kan påverka klimatarbetet och som kan använ- das i internationella kontakter. Bland annat har Akademiska Hus tagit ett viktigt steg kopplat till klimatfrågan genom att under 2018 besluta om en nollvision för klimatavtrycket. Visionen ska uppnås genom en klimatneutral intern verksamhet och fastighets- drift till 2025 och en klimatneutral projektverksamhet till 2045.
• LKAB och Vattenfall har tillsam-
mans med SSAB lanserat initi- ativet HYBRIT för att lösa koldi- oxidfrågan i svensk stålindustri. Målet med initiativet är att skapa en process som inte släpper ut koldioxid utan vatten. Projektet är en viktig del i att medverka till det långsiktiga målet att göra Sverige fossilfritt.
• Genom samverkansprogrammen
har regeringen bidragit till att knyta samman näringsliv, akadem och stat inom en rad för Sverige strategiska områden, som i sin tur skapar förutsättningar för fram- gångsrika exportaffärer.
• Genom inrättandet av en Delega-
tion för en cirkulär ekonomi har regeringen beslutat om en sats- ning för att stärka omställningen till en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Syftet är både att minska miljö- och klimat- påverkan och stärka förutsätt- ningarna för svenskt näringsliv på framtida globala marknader. Där- igenom förväntas ett innovativt, konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv på nationell och regio- nal nivå uppnås.
i
Planerade åtgärder
• Slutredovisa uppdraget för Fossil-
fritt Sverige, genom klimatsam- ordnaren, senast 31 december 2020.
• Regeringen kommer prioritera
att statliga bolag har en tydlig överblick på portföljnivå med hänsyn till framför allt utsläpps- nivåer, energieffektivisering och klimatstrategier.
• Regeringen utarbetar en natio-
nell strategi för cirkulär ekonomi för att främja minskad miljö- och klimatpåverkan och stärkta förut- sättningarna för svenskt näringsliv på framtida globala marknader.
7.9
Arbetet med hållbarhetsrapportering Genomförda åtgärder
• Sverige har vid införandet av
EU-direktivet om hållbarhets- rapportering (NFRD) beslutat att kravet på att hållbarhetsrappor- tera ska vara striktare än direk- tivets miniminivå. Företag som vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har haft minst 250 anställda kan omfattas av den svenska lagstiftningen, medan den miniminivå som uppställ- des i direktivet var att företagen på balansdagen skulle ha haft i genomsnitt 500 anställda under verksamhetsåret för att kunna omfattas av kravet på hållbarhets- rapportering. På så vis omfattas fler företag av den svenska lag- stiftningen.
• Alla statligt ägda bolag publicerar
hållbarhetsrapporter. Regeringen har också genomfört nätverks- träffar med bolagen med fokus på integrerad rapportering.
• Regeringskansliet har medverkat
i referensgruppen för Aktuell Håll- barhet/DI:s hållbarhetsranking och understrukit vikten av håll- bara värdekedjor samt sourcing i handel.
• Regeringskansliet har genomfört
seminarium med Global Reporting Initiative och svensk industri i NKP:s regi.
• Regeringskansliet har deltagi
i GRI:s möten för regerings- representanter, Amsterdam.
• Regeringskansliet har medverkat
i arbetsgrupp i EU för hållbara finansieringar för att säkerställa att alla kategorier av referens- värden ska redogöra för hur ESG-faktorer beaktas i metoden, inte bara de hållbara enligt kom- missionens ursprungliga förslag. Detta för att kunna jämföra ESG index med andra konventionella index.
• Aktörerna i Team Sweden har
publicerat hållbarhetsrapporter.
Planerade åtgärder
• Regeringen ska delta i Global
Reporting Initiatives styrgrupp och öka kontakterna till svenska företag.
• Regeringen ska följa upp EU-
kommissionens utvärdering av hållbarhetsrapporteringen samt medverka i och till olika utvärde- ringar som görs av hållbarhets- redovisningar.
• Regeringen ska fortsätta sam-
verka med universitet för att säkerställa kompetens och utbild- ning i hållbart företagande inkl. revisorer.
• Regeringskansliet ska fortsätta
samverka med Föreningen för Auktoriserade Revisorer (FAR).
• Inom ramen för strategin för
standardisering ska regeringen analysera om det kan finnas skäl att uppdatera eller vidareutveckla den internationella standard som antogs 2010, ISO 26000. Detta mot bakgrund till målen för håll- bar utveckling i Agenda 2030 och arbetet inom OECD.
• För att säkerställa förankringen
i Sverige avseende en hållbar finansmarknad kommer en refe- rensgrupp mötas bestående av svenska intressenter från finans- marknad, industri och andra intresseorganisationer. Gruppen har växt från initialt ett tjugotal personer till drygt hundra vilket visar på ett stort intresse och engagemang för hållbara investe- ringar och hållbara finansmarkna- der men också på vikten av trans- parens och ömsesidig dialog.
7.10
Stärkt kompetens
Statskontorets rekommendationer 7.1.2, 7.7 och 7.8.4.1
7
Flera åtgärder genomförs för att efterleva Statskontorets rekom- mendation att både aktörer som ska stödja företagen och företagen själva behöver stärkt kompetens. Detta berör i denna plattform främst aktörerna inom Team Sweden.
Genomförda åtgärder
• Över 400 anställda både i Utrikes-
förvaltningen och Business Sweden har genomgått e-utbild- ningen i hållbart företagande.
• På uppdrag av UD och tillsam-
mans med Svenska Institutet har Business Sweden tagit fram en verktygslåda för hållbart företa- gande där den svenska synen på hållbara affärer samt en rad svenska företags affärslösningar kopplade till de globala målen exemplifieras.
• För att stärka Business Swedens
interna kompetens om hållbara affärer har samtliga anställda inbjudits till en e-utbildning om hållbart företagande och till- hörande signering av en upp- förandekod.
• Sverige har bidragit till att stärka
EU-kommissionens samt EEAS:s kompetens inom området genom att erbjuda UD:s e-utbildning till EU:s diplomater.
• UD deltar i den så kallade export-
akademin, som riktar sig till Team Sweden, och som syftar till ökad kännedom och erfarenhetsutbyte mellan aktörerna.
Planerade åtgärder
• E-utbildningen i hållbart företa-
gande ingår i utreseutbildningen och görs från och med 2020 obligatorisk för dem som arbetar med främjande och mänskliga rättigheter.
• Business Sweden ser för närva-
rande över samtliga policys och processer för att etablera ett komplett uppföljningssystem för den egna verksamheten. Dess- utom hålls fördjupade så kallade dilemmaträningar på de mer komplexa marknaderna.
• Regionala exportcenter kan där
det är relevant erbjuda utbild- ningar i hållbart företagande till företag som vill göra exportaffärer.
• Teamet för hållbart företagande
ska ge stöd framförallt till de utlandsmyndigheter, där det finns betydande risker kopplade till affärsklimatet. Detta kan ske genom deltagande i workshops, bilaterala överläggningar eller regionala sammanhang samt bilaterala överläggningar.
1 7.1.2 Utred hur ökad transparens kan uppnås. 7.7.1 Förtydliga hur olika policydokument förhåller sig till varandra. 7.7.2 Stärk kompeten- sen om företagande och mänskliga rättigheter. 7.7.3 Överväg inrättande av en plattform för företag och mänskliga rättigheter. 7.8.4 Överväg hur arbetet i den nationella kontakt- punkten kan stärkas.
7.11
Bättre koordinering och rutiner för att hantera risker på komplexa marknader
Statskontorets rekommendationer 7.1.2, 7.7 och 7.8.4.1
Statskontorets efterlyser förbättrad samordning både inom Regerings- kansliet och mellan inbördes aktörer i Team Sweden liksom med externa aktörer varför en rad åtgärder har vidtagits.
Genomförda åtgärder
• Den statliga bolagsförvaltningen
har tillsammans med specialister inom mänskliga rättigheter utvecklat en vägledning för styr- elser i bolag med statligt ägande om förväntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.
• Bilaterala dialoger med flera
företrädare för statliga ägare från andra länder, bl.a. Kina.
Planerade åtgärder
• En uppdaterad ansökan för
exportkredit från EKN tas fram i vilken EKN kommer att ställa högre krav på exportörers egen riskbedömning avseende påver- kan på miljö och mänskliga rättig- heter i högrisksituationer.
• Ambassader med tydliga främjar-
uppdrag uppmuntras till fördju- pad rapportering kopplade till företagande och mänskliga rättig- heter, arbetsvillkor och korruption som del av den årliga handelshin- dersrapporteringen. Detta för att öka regeringskansliets förmåga att bedöma utvecklingen på kom- plexa marknader.
• EKN och SEK kommer fortsätta
föra dialog och bedriva utveck- lingsarbete tillsammans med svenska exportörer – stora och små - och deras banker avseende riskbedömningar i kundledet.
• Regeringen anser att Sverige bör
driva på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och upp- fyllandet av Parisavtalet. Export av grön och klimatsmart teknik kan utöver att bidra till mins- kade klimatutsläpp dessutom bidra till att stärka svensk kon- kurrenskraft. Regeringen avser att ge Exportkreditnämnden i uppdrag att tillsammans med AB Svensk Exportkredit se över hur
det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser. Uppdraget ska beskriva hur förslagen påverkar svenska företags konkurrenskraft, risken för koldioxidläckage och den långsiktiga påverkan på de globala utsläppen. Verksamheten och kreditgivningen ska anpassas för att vara i linje i med Paris- avtalet och inte skapa inlåsningar i fossilberoende. Detta görs bl.a. genom att senast 2022 upphöra med de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen. Svenska exportkrediter ska bli mer transparenta.
• Utrikesdepartement har gett
utlandsmyndigheter i uppdrag att öka synergier mellan utvecklings- samarbete, främjande och handel. Detta ska även åtföljas av kompe- tensutveckling. Arbetet ska tydligt knytas an till Agenda 2030.
• Ett nätverk för hållbart företa-
gande för de aktörer som ingår i näringslivets internationaliserings- uppdrag eller på andra sätt arbe- tar med svenska företag i utlandet har formaliserats för att disku- tera pågående verksamhet och ärenden. Här ingår UD, SEK, EKN, Swedfund. Till denna konstella- tion kan även Sida och Närings- livets Internationella Råd (NIR) adjungeras i syfte att koordinera