Plattform för internationellt hållbart företagande

Plattform för internationellt

hållbart företagande

Innehåll

Förord – En uppdaterad plattform för internationellt hållbart företagande ...1 Inledning ... 3

En utvecklad svensk plattform för

internationellt hållbart företagande ...4

1. Internationella riktlinjer

för hållbart företagande...5 2. Kampen mot korruption

– en prioritering för regeringen...13 3. Samverkan för att nå de

globala målen för hållbar

utveckling i Agenda 2030 ...17 4. Svenskt hållbart företagande i

Europeiska unionen ... 25 5. Klimatomställning skapar

exportmöjligheter ...31 6. Arbetet med hållbart företagande .... 33 7. En utvecklad plattform för

internationellt hållbart företagande – åtgärder och initiativ ...37

Förord

En uppdaterad plattform

för internationellt

hållbart företagande

Hållbar utveckling utgör en hörnsten i Sveriges

handels-främjande. I en globaliserad och alltmer polariserad

värld är behov av dialog och samarbete viktigare än

någonsin. Genom handel skapar vi fler plattformar för

dialog. Sveriges välstånd ska bygga på och våra företags

affärsmodeller ska bygga på ekonomisk, social och

miljömässig hållbar utveckling samt bidra till att

lösa de utmaningar som fastslagits i Agenda 2030.

Regeringen har satt som ambition att Sverige ska

bli världens första fossilfria välfärdsland.

När frihandeln utmanas och auk-toritära trender växer sig starkare aktualiseras frågan om hur företag förhåller sig till grundläggande värderingar. Svenska företags när-varo i länder och regioner med brister i respekten för mänskliga rättigheter och svagheter utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan bidra till en positiv utveckling. Ökad handel och fördjupat utbyte möjliggör dialog. Genom dialog, i kombination med tydliga bud-skap, kan olika aktörer gemensamt bidra till en positiv utveckling. Utan handel och därmed dialog har vi mindre möjlighet att påverka. Miljoner människor arbetar i svenska företag, handel bedrivs i komplexa värdekedjor världen över, och i det samman-hanget har investerare möjlighet att använda sitt inflytande för att främja respekten för mänskliga rättigheter.

En ny plattform för internationellt hållbart företagande ska bidra till svenska företags möjligheter att hantera risker i samband med

komplicerade investeringar och affärer, inte minst på komplexa marknader. Plattformen presen-teras parallellt med en ny och utvecklad export- och investe-ringsstrategi som tar sin utgångs-punkt i ett handelsfrämjande med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling för fler jobb i hela landet. Regeringen har uttryckt en tydlig förväntan på att svenska företag agerar håll-bart och ansvarsfullt genom att arbeta för mänskliga rättigheter, jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö, klimat och korruptions-bekämpning.

För en feministisk regering är det en självklarhet att driva en femi-nistisk utrikes- och handelspolitik. Företagen har en central roll i att stärka arbetet för jämställdhet. Den ekonomiska utvecklingen ska komma både män och kvinnor till del och ett stärkt arbete med kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser behövs. Ökad jämställdhet och mångfald ger konkurrensfördelar.

Hållbart företagande handlar också om att skapa konkurrens-fördelar för Sveriges näringsliv genom lika villkor. Regeringen verkar för hållbarhetskriterier i internationella upphandlingar vilket ökar svenska företags möjligheter att vinna affärer och sprida hållbara lösningar. Staten är en betydande bolags-ägare i Sverige och bolag med statligt ägande återfinns i hela landet och många verkar på den internationella marknaden. Som ägare har staten säkerställt att hållbart företagande är integrerat i bolagsstyrningen för att främja en långsiktigt hållbar värdetill-växt. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och påver-kar genom sin verksamhet både som beställare och aktör. Den sociala dialogen mellan arbetsgivare och fackliga organi-sationer är en viktig del när det gäller hållbart företagande. Global Deal, där Sverige är ordförande,

är en partssamverkan mellan fackliga organisationer och arbets-givare. Genom detta partnerskap söker man lösningar på de om-ställningar som följer i spåren av klimatförändringar och den fjärde industrirevolutionen.

Demokrati och transparens är avgörande för exporten. I plattfor-men redogörs för de initiativ som regeringen har tagit för att trycka tillbaka den korruption som för-svårar konkurrens och förutsäg-barhet för våra exporterande före-tag. Korruption slår dessutom mot den tillit som utgör själva kittet i det demokratiska samhällsbygget. Genom tydligare intern samord-ning, kompetensinsatser i utlands-organisationen, bättre samverkan med externa aktörer, förstärkt kommunikation och bidrag till policyutveckling fortsätter reger-ingen sitt arbete med att göra Sveriges näringsliv världsledande inom hållbart företagande.

Anna Hallberg Utrikeshandelsminister

Ibrahim Baylan Näringsminister

Inledning

År 2013 presenterade regeringen en första plattform för hållbart företagande. Den följdes 2015 av en skrivelse till riksdagen Politik för hållbart företagande

(2015/16:69). Samma år beslutade regeringen om Handlingsplan för företagande och mänskliga rättig-heter (UD2015/3494/IH). År 2018 gjordes en uppföljning av handlingsplanen. På regeringens uppdrag utvärderade Statskontoret

efterlevnaden av handlingsplanen, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete (2018:8).

I plattformen för internationellt hållbart företagande beskriver regeringen samlat vad den gör inom området och vilka ambitio-ner som finns. Ordet plattform syftar på arenor, samarbeten,

aktörer, instrument och riktlinjer som är viktiga inom området internationellt hållbart företa-gande utifrån vilka regeringen bedriver sin politik.

Publikationen riktar sig till civil-samhället, fackliga organisationer, näringslivet, branschorganisationer och en bredare allmänhet.

Hållbart företagande – Plattform för hållbart företagande (UD 13.031), Hållbara affärer – regeringens politik för hållbart företagande (UD2016/06097/FH), Politik för hållbart företagande skrivelse till Riksdagen (2015/16:69), Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter (UD2015/3494/IH), uppföljning av Sveriges handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter (UD2017/21086/FH), Statskontorets rapport FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete (2018:8)

En utvecklad svensk plattform för

internationellt hållbart företagande

I en allt mer globaliserad värld med växande auktoritära och protektio-nistiska krafter, med stora hållbar-hetsutmaningar bland annat utifrån, fortsätter regeringens arbete med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Hur affärer görs och att svenska företag erbjuder hållbara lösningar lyfts allt oftare fram. Agenda 2030 och klimatfrågan har satt ljuset på näringslivets ansvar, roll och betydelse. Därför har reger-ingen fortsatt att stärka insatserna för att stötta hållbart företagande på komplexa marknader, men också genom att ställa krav på arbetsrätt.

Sverige ska verka för fler djupa och breda frihandelsavtal mellan EU och tredje part, att dessa tar hänsyn till miljö och hållbarhet, inklusive Parisavtalet.

Arbetet inom plattformen för internationellt hållbart företa-gande bygger på en aktiv närings-och handelspolitik med stärkt konkurrenskraft som ska skapa fler jobb och växande företag i hela landet. En effektiv inre marknad är en förutsättning för detta. Sverige ska fortsätta att i EU och Världs-handelsorganisationen (WTO)

försvara frihandel som dessutom ska leda till lika positiv effekt för kvinnor och män.

Utöver att ge en uppdatering av pågående policyutveckling och hur regeringen arbetar konkret med hållbarhet i internationellt handelsfrämjande är det en för-hoppning att plattformen kan stimulera till brett engagemang och utbyte med arbetsmarknadens parter, civilsamhället, akademi, näringsliv och enskilda. Tillsam-mans gör vi Sverige till världs-ledande i hållbart företagande.

Riktlinjer, principer, och ramverk för hållbart företagande

Global Compacts 10 principer • Mänskliga rättigheter • Arbetsvillkor • Miljö • Antikorruption FN:s vägledande principer för Företagande & mänskliga rättigheter • Skydda – Staten • Respektera – Företagen • Gottgöra – Företagen OECDs riktlinjer* för multinationella företag • Mänskliga rättigheter • Arbetsvillkor • Miljö • Antikorruption transparens, konkurrens och beskattning. *Riktlinjerna är uppdelade i ett antal kapitel som omfattar bl.a. mänskliga

rättigheter, arbets-och anställningsförhållanden, miljö, korruption, konsumentintressen,

vetenskap och teknik,

FN:s konvention mot mutor och OECD:s mutkonvention Peer Reviews (frivilliga granskningar)

Hållbarhetsrapportering ILO-konventioner NKP/Nationella kontaktpunkten

1

Internationella riktlinjer

för hållbart företagande

arbete med hållbart företa-gande bygger på internationella riktlinjer och principer, främst: OECD:s riktlinjer för multina-tionella företag, FN:s Global Compact och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Riktlin-jerna och principerna baseras på internationellt erkända normer. Vad gäller företagens efter-levnad av arbetsvillkor utgör ILO:s kärnkonventioner en hörnsten. Global Deal är ett svenskt initiativ som syftar till att globalt stärka social dialog mellan fack, näringsliv och stat.

1.1

OECD:s riktlinjer för multinationella företag OECD:s riktlinjer för multi­ nationella företag är gemen-samma rekommendationer från regeringar till multinatio-nella företag för hur affärs-verksamheter bedrivs ansvars-fullt oavsett var företagen ver-kar. De är en del av OECD:s

deklaration om internationella investeringar om multinatio-nella företag som förhandlades fram 1976. OECD:s riktlinjer är omfattande och täcker bl.a. mänskliga rättigheter, arbets-villkor, miljö, antikorruption, men även områden såsom beskattning och konsument-intressen. Då riktlinjerna är del av en deklaration innebär detta ett åtagande från de länder som anslutit sig ( https://mne-guidelines.oecd.org).

Förutom OECD:s medlemslän-der har en rad icke-OECD länder anslutit sig. Ett centralt begrepp i

riktlinjerna är tillbörlig aktsamhet

(s.k. due diligence). Det är den process som ett företag genom-för genom-för att identifiera, genom-förhindra, begränsa och ansvara för nega-tiv påverkan. Den bör utgöra en del av riskhanteringssyste-men och beslutsfattandet inom företaget. Riktlinjerna revidera-des senast 2011, då MR-kapitlet stärktes och kraven på tillbörlig

aktsamhet blev alltmer omfat-tande. Ytterligare en viktig för-ändring var att det skedde en breddning av riktlinjernas

omfattning så att de också gäl-ler arbetstagare i indirekta anställ-ningsförhållanden och i hela värde-kedjan.

Sverige har prioriterat att OECD:s riktlinjer för multina-tionella företag ska tillämpas effektivt genom att i OECD stödja utarbetandet av system och verktyg för tillbörlig akt-samhet. Syftet är att bistå före-tag i deras arbete med tillbörlig aktsamhet. Detta är av särskild vikt eftersom värdekedjor blir alltmer komplexa. Några av dessa verktyg är sektorspecifika. Sveriges nationella

kontaktpunkt

De anslutna ländernas reger-ingar har också förbundit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta en nationell kontakt-punkt (NKP) till vilken olika intressenter kan anmäla före-tag som man anser har brutit mot OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Denna funktion gör OECD:s rikt­ linjer unika eftersom man kan få sin sak prövad och få even-tuell gottgörelse.

’

1

infor-mera om och främja tillämp-ningen av riktlinjerna samt vara ett forum för dialog i frågor som rör riktlinjernas implementering. Kontaktpunkten är ingen juridisk funktion och kan därmed inte överpröva domstolsbeslut, men kan ge rekommendationer och medla mellan parter.

Granskningar (s.k. peer reviews) av de nationella kontaktpunkterna förekommer inom OECD. Dessa är frivilliga men kontaktpunk-terna uppmanas att bli granskade.

Sverige har sedan 2012 haft fyra anmälningar till NKP:n efter en period mellan 2006–2012 utan anmälningar. Dessa anmälningar gällde följande:

• Svenska samer (Jijnevaerie sameby) anmälde det norska statliga företaget Statkraft. I anmälan hävdas att företaget kränker ursprungsbefolk-ningens rättigheter genom miljöpåverkan i områden där samerna bedriver renskötsel. • Swedwatch anmälde

Electro-lux för antifacklig verksamhet i Thailand.

• Swedwatch anmälde Möln-lycke för antifacklig verksam-het i Thailand.

• Två lokala civilsamhällesorga-nisationer i Senegal anmälde Nykomb för miljöstörande verksamhet i samband med byggandet av ett kolkraftverk, som bl.a. finansierades av Afrikanska utvecklingsbanken.

Sveriges nationella kontaktpunkt är en trepartssamverkan mellan staten, arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer. Ar-betsgivarorganisationerna repre-senteras av Svenskt Näringsliv och Svensk Handel. De fackliga organisationerna representeras av LO, Saco; TCO, Unionen och IF Metall. UD är sammankallande och ambassadören för hållbart företagande är sedan 2018 ord-förande. Beslutsfattandet är kollektivt. Sveriges NKP anses ha god trovärdighet internationellt.

Fallen rörande Electrolux och Mölnlycke kunde lösas med god hjälp av de fackliga medlem-marna i NKP:n. IF Metall kunde exempelvis genomföra fackliga utbildningar på plats både för ledning och arbetstagare. I fallet med Statkraft lyckades parterna efter många konsultationer och medlingar nå en överenskom-melse. Fallet med kolkraftverket i Senegal arbetar nationella kontaktpunkten för närvarande med.

Kontaktpunkten har en egen hemsida där riktlinjerna, proce-durregler och anmälningarna finns tillgängliga: https://www. regeringen.se/regeringens- politik/handelspolitik-och- framjande/nationella-kontakt-punkten/

1.2  

FN:s Global Compact innefattar tio

principer om mänskliga rättig-heter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption ( https://www.ung-lobalcompact.org). Det är i första hand företagsdrivet men stöds politiskt och finansiellt av ett antal länder inklusive Sverige. Global Compact bildades år 2000 på ini-tiativ av FN:s dåvarande general-sekreterare Kofi Annan och är ett nätverk av företag, organisationer och universitet som hålls samman av huvudkontoret i New York. Nätverket har global räckvidd med över 13 000 medlemmar i över 160 länder samt cirka 100 lokala nät-verk. I Sverige finns cirka 300 anslutna företag och ett lokalt nät-verk (https://globalcompact.se). Innan ett företag blir medlem av Global Compact undersöks om det lever upp till principerna. Därutöver måste företaget årligen rapportera hur det implementerar principerna i sin verksamhet. Om företagen inte rapporterar eller missbrukar princi-perna kan de komma att uteslutas. Utöver att främja principernas integrering i företagens verksam-het, uppmuntrar Global Compact näringslivet att engagera sig i Agenda 2030 och tjänar även som en länk mellan FN och den pri-vata sektorn. Under FN:s Gene-ralförsamling anordnar Global Compact varje år en rad högnivå-möten med bl.a. deltagande av ministrar och företagsledare.

Sverige i Global Compact

Sverige har sedan Global Com-pact bildades stött initiativet poli-tiskt och finansiellt. Givargruppen (government group) består av län-der som ger politiskt och finansi-ellt stöd. Gruppens roll är att ge inriktning för Global Compacts strategiska arbete. Sverige innehar under 2019 ordförandeskapet för givargruppen, vilket kan ses som ett erkännande för Sveriges aktiva roll i Global Compact. Sverige är under 2019 även del av Global Compacts styrelse som leds av FN:s generalsekreterare.

Den viktigaste frågan som präglat arbetet inom Global Compact är hur företagen kan bidra till Agenda 2030 där varje företag uppmanas välja ett eller flera mål för sin verksamhet. Därför har Global Compact uppmanat sina medlemmar att välja ett eller flera hållbarhetsmål för sin verksamhet. Från svensk sida ser regeringen det som viktigt att Global Com-pact sprider sina principer om hållbart företagande inte bara till näringslivet utan också inom FN, exempelvis genom att bidra till att hållbarhetskriterier ställs i FN:s upphandlingar. Sverige har inom Global Compact också drivit frå-gan om hur företag kan bidra till anständiga arbetsvillkor i globala värdekedjor.

1.3  

FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter

Flera av tillväxtmarknaderna åter-finns i stater som betydligt brister vad gäller uppfyllandet av mänsk-liga rättigheter. Ett av de svåraste områdena för företag att hantera är risker som är kopplade till verk-samheter som kan orsaka, bidra till eller vara kopplade till kränk-ningar av de mänskliga rättighe-terna. Vi ser hur svenska företag – trots goda föresatser – ibland medverkar, direkt eller indirekt, till övergrepp eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Där-för läggs vikt vid arbetet med FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättig-heter och förs en aktiv dialog med civilsamhället och företag samt en aktiv politik i internationella fora. Handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter utgör en hörnsten i detta arbete. I denna uttrycker regeringen en tydlig för-väntan på att det svenska närings-livet följer de internationella rikt-linjerna i sin verksamhet, oavsett om ett företag verkar i Sverige eller utomlands.

På den internationella arenan deltar Sverige genom EU i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp för företagande och mänskliga rättig-heter (OEIGWG). Arbetsgruppen verkar för att utveckla arbetet med företagande och mänskliga rättigheter och håller således i det årligen återkommande forumet om företagande och mänskliga rättigheter. I syfte att samla in information om länders arbete, bland annat arbetet med sina nationella handlingsplaner,

samar-FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter bygger på tre grund-principer:

• statens skyldighet att skydda de mänskliga rättig-heterna,

• företags ansvar att res-pektera de mänskliga rät-tigheterna, vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter och att företagen ska agera för att förhindra sådana, • möjlighet att få sin sak

prö-vad om rättigheterna inte respekteras.

Enligt FN:s vägledande prin-ciper har stater en skyldig-het att tillförsäkra effektiva rättsmedel i händelse av att företag har brutit mot de mänskliga rättigheterna. Länder uppmanas att anta nationella handlingsplaner för företagande och mänskliga rättigheter för att säkerställa genomförandet av FN:s vägle-dande principer. https://www.ohchr.org/ documents/publications/ GuidingprinciplesBusinesshr_ eN.pdf

betar även arbetsgruppen i kapaci-tetsutvecklingssyfte med länder som önskar utveckla handlings-planerna. Vidare är arbetsgruppen en kontaktpunkt gällande forsk-ning, utbildforsk-ning, kommunikation och påverkansarbete inom

1

följer utvecklingen av standarder samt följer upp och ger stöd gäl-lande staters ansvar att implemen-tera sina åtaganden inom företa-gande och mänskliga rättigheter.

1.3.1 Ett globalt bindande instrument för företagande och mänskliga rättigheter

Inom ramen för den mellanstat-liga arbetsgruppen har ett förslag lagts om ett bindande instrument på global nivå. Länder som Ecua-dor, Sydafrika, Kuba, Pakistan, Venezuela m.fl. var tidigt pådri-vande, medan USA och EU inklu-sive Sverige röstade emot resolu-tionen och har därefter intagit en avvaktande hållning i förhand-lingarna. Ecuador tog på sig ord-förandeskapet i den mellanstatliga arbetsgruppen som bildades för att ta förhandlingarna vidare. I sak finns det flera problematiska faktorer som bidrar till regering-ens tveksamhet till att Sverige aktivt ska driva på för en global konvention. Konventionsutkastet innehåller långtgående och delvis vagt utformade bestämmelser som i flera fall torde bli svåra att genomföra i svensk rätt.

EU har efterlyst en mer transpa-rent process, inte minst för att slå vakt om de regler och den etable-rade praxis som FN-förhand-lingar har bedrivits under sedan decennier. Sverige har närvarat vid ett antal förhandlingsrundor och vid den fjärde

förhandlings-rundan bidrog Sverige till den gemensamma EU-positionen. Dess huvudbudskap var att fort-sätta verka för företagande och mänskliga rättigheter, men inte primärt genom nya, bindande konventioner.

En del har tolkat EU:s inställning som en återhållande kraft inom hållbart företagande, när unionen i själva verket står för en ambitiös ansats. Av EU:s medlemsländer har 16 antagit nationella handlings-planer för företagande och mänsk-liga rättigheter. EU är också i färd med att utarbeta en omfattande lagstiftning och standardisering kring hållbara finansmarknader. Företag har ett stort ansvar för att respektera de mänskliga rättighe-terna. Men svaret på frågan är inte en ny konvention utan bättre till-lämpning av befintliga konventio-ner, regelverk och riktlinjer. Många av de länder som varit mest pådrivande för en global konven-tion är stater som saknar relevanta, nationella handlingsplaner och vars ambitioner för företagande och mänskliga rättigheter ofta lig-ger långt efter EU. Dessa länder måste ta sitt eget ansvar för att säkerställa att företag som verkar i deras länder samt deras nationella företag som verkar utomlands res-pekterar mänskliga rättigheter.

1.3.2 Nationell lagstiftning

I slutbetänkandet som överläm-nades till regeringen i mars 2019

föreslår Agenda 2030-delegatio-nen att regeringen tillsätter en utredning om en förstärkt natio-nell lagstiftning för företagande och mänskliga rättigheter. Det är en ståndpunkt som delas av Statskontoret och flera civilsam-hällesorganisationer. Regeringen vill avvakta med detta eftersom det kan få långtgående konse-kvenser som är svåra att över-blicka. Det behövs mer underlag för att ta ställning till om bestäm-melserna om hållbarhetsrappor-tering i årsredovisningslagen som införts bidragit till att påverka företagens åtgärder, inte minst på riskmarknader. Därtill är det viktigt att få en klarare bild av hur politikområdet hållbart före-tagande kommer att behandlas i Europeiska unionen i ljuset av en ny EU-kommission, ett nytt Europaparlament och en ny hög representant för utrikesfrågor. Samtidigt konstateras att svenska företag kan brista i sin verksamhet vad avser mänskliga rättigheter. Det är därför angeläget att stärka dialogen mellan regeringen, Team Sweden, näringslivsorganisationer, företag och civilsamhällesorgani-sationer. Det kan gälla hur företag ska hantera uppkomna situationer eller skapa sig en bättre bild över vilka risker som finns på olika marknader vid planerad etable-ring, investering eller handel med varor och tjänster.

Nationella kontaktpunkten (NKP) är än så länge den funk-tion som finns för gottgörelse när

1

Sveriges NKP har genom sin breda sammansättning och kollek-tiva beslutsfattande skapat en tro-värdighet att hantera olika anmäl-ningar. Trots begränsade resurser finns en ambition att kunna göra mer i det utåtriktade arbetet och ytterligare stärka samverkan med civilsamhället.

1.4

Arbetsvillkor och ILO:s kärnkonventioner Den internationella arbetsorgani-sationen ILO har en viktig upp-gift att fylla när det gäller att värna grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt främja goda och anständiga arbetsvillkor i övrigt. Genom sin normbildande verksamhet tillför-säkrar ILO ett gemensamt, globalt golv av rättigheter på arbetsmark-naden. Kärnkonventionerna för-bjuder bland annat tvångs- och barnarbete samt diskriminering och säkrar föreningsfrihet och rätt till kollektiva förhandlingar. Av vikt är även FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkon-ventionen) som erkänner barnets rätt till skydd mot ekonomiskt utnyttjande och skydd mot arbete som kan vara skadligt, inkräkta på barnets utbildning, skada barnets hälsa eller fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. FN:s barnrättskommitté har också uttalat att konventionsstaterna ska avskaffa alla former av barnarbete och reglera arbetsmiljön och

arbets-villkoren i enlighet med internatio-nella normer.

Globala regler på arbetsmarkna-den är viktigt för att säkra respek-ten för mänskliga rättigheter i arbetslivet men också för att främja en fri och rättvis handel. ”Decent Work” utgör ett över-bryggande begrepp för hur sociala värden, fackliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor som de tar sig uttryck i form av ILO:s internationella normer ska inte-greras i den globala ekonomin. Decent Work-agendan omfattar sysselsättning, rättigheter i arbets-livet, socialt skydd och social dia-log samt jämställdhetsintegrering. Även de icke bindande deklaratio-nerna spelar stor roll för legitimi-teten för de globala normerna i näringslivet. Genom deklaratio-nen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998 har ILO:s uppdrag stärkts och vidareutvecklats. Deklaratio-nen är ett instrument för att uppnå produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor i den globala ekonomin. 2008 års dekla-ration om social rättvisa för en rättvis globalisering renodlar och bekräftar ILO:s grundläggande uppdrag att bidra till att förbättra arbets- och sociala förhållanden på global nivå. Samtidigt lyfter deklarationen fram organisatio-nens särskilda ansvar att hantera globaliseringens sociala dimension i dagens globaliserade värld. Vid arbetskonferensen 2019 antog ILO en hundraårsdeklaration om

framtidens arbetsliv som syftar till att förbereda organisationen och arbetslivet för de förändringar som drivs av tekniska innovatio-ner, demografiska förändringar, miljöpåverkan och klimatföränd-ringar och globalisering. Deklara-tionen föregicks av rapporten ”Work for a Brighter Future” från den Globala kommissionen om framtidens arbetsliv. Kommis-sionen var ett ILO­initiativ för att belysa utmaningarna för fram-tidens arbetsmarknad. Stats-ministern var tillsammans med Sydafrikas president medord-förande för kommissionen. Under ILO:s internationella arbets-konferens i juni 2019 antogs en konvention och rekommendation om våld och trakasserier i arbets-livet. Sverige var pådrivande för att konventionen röstades igenom. ILO har under senare år ökat samverkan med multinationella företag och medlemsstaterna för att förbättra arbetsförhållandena i globala värdekedjor. Ett exempel på det är ILO:s ”Better Work Programme”, en annan modell är Bangladesh Accord som kom till efter olyckan i textilfabriken Rana Plaza 2013 där de stora klädmär-kena förbinder sig att verka för bättre arbetsmiljö, större möjlig-heter till arbetstagarinflytande och kompetensutveckling.

Regeringen driver att krav på rati-ficering av ILO:s grundläggande konventioner ska ingå i alla EU:s djupa och breda frihandelsavtal. Det innebär att EU:s

bl.a. jämställda löner, respektera den kollektiva förhandlingsrätten och säkerställa föreningsfriheten och organisationsrätten.

1.5

Global Deal

Global Deal är en plattform för samarbete mellan stat, näringsliv och fackföreningar för att stärka dialog och samarbete på arbets-marknaden och bidra till bättre arbetsvillkor, högre produktivitet och en mer inkluderande ekono-misk tillväxt. Global Deal initiera-des av statsminister Stefan Löfven och har utformats i samarbete med OECD och ILO. Plattfor-men lanserades i september 2016 med en initial kärngrupp av län-der, företag och fackföreningar. Idag ingår ca 100 partners i Global Deal och diskussioner om anslutning pågår både med länder och företag.

Partnerskapet i Global Deal byg-ger på frivilliga åtaganden, som definieras utifrån varje aktörs kontext, men med gemensamma övergripande mål. Exempelvis har Nederländerna åtagit sig att främja efterlevnad av arbetsstandarder i globala värdekedjor genom sek-torsvisa avtal. Frankrike har åtagit sig att etablera en plattform för internationell social dialog för utbyte av information och positiva exempel.

Ansvaret för att vidareutveckla Global Deal partnerskapet har flyttats från Regeringskansliet till OECD­sekretariatets stödenhet som formellt upprättades i sam-band med överlämningsceremo-nin i Paris i november 2018. Stöd-enheten ska bland annat fokusera på kapacitetsbyggande åtgärder och bistå Global Deals partners med underlag och stöd för att implementera sina åtaganden, uti-från ”best practice”.

Det första styrkommittémötet för Global Deal ägde rum i maj 2019 i OECD:s högkvarter i Paris. Mötet leddes av kommitténs ordförande, den svenska utrikeshandelsminis-tern. I mötet deltog även de två medordförandena i kommittén, OECD:s generalsekreterare Angel Gurría och ILO:s generaldirektör Guy Ryder, samt Frankrikes arbetsmarknadsminister Muriel Pénicaud.

1.6

Arbetet med standardi-seringar – ISO 26000 Sverige spelade en aktiv roll i framtagandet av den vägledande internationella standard för håll-bart företagande ISO 26000, som varit utgångspunkten för det arbete på området som bedrivits under det senaste decenniet. Den vägledande standarden byg-ger på sju grundläggande princi-per: ansvar, transparens, etiskt uppförande, respekt för intressen-ternas förväntningar, respekt för rättsstatens principer, respekt för internationella uppförandenormer och respekt för de mänskliga rät-tigheterna.

Vägledningen beskriver vad en organisation kan göra för att bidra till en hållbar framtid och omfat-tar frågeställningar såsom jäm-ställdhet och etiska arbetsförhål-landen. ISO 26000 har därmed en nära koppling till såväl arbetet inom Agenda 2030 som arbetet inom OECD med riktlinjer för internationella företag.

2

Kampen mot korruption

– en prioritering för regeringen

världsom-spännande gissel och ett avgörande hinder för hållbar utveckling – social, ekono-misk och miljömässig. Enligt det senast publicerade korrup-tionsperceptionsindexet (avse-ende 2018) från den interna-tionella anti-korruptionsorga-nisationen Transparency International placerar sig två tredjedelar av de 180 länder som ingår i indexet på en poäng understigande 50 av 100 (där 100 markerar lägst grad av korruption). Korrup-tionen är i många länder systemisk. Arbetet med att motverka korruption är hög-prioriterat av regeringen. Globalt har korruptionens kostnader i monetära termer uppskattats till 36 000 miljar-der dollar på årsbasis varav 10 000 miljarder dollar utgörs enbart av betalningar av mutor. Förutom de resurser som årligen går förlorade till följd av korruption, bromsas den ekonomiska tillväxten, bl.a. genom snedvridning av

konkurrensen och negativa effekter på investeringsviljan. Sverige är ur ett internatio-nellt perspektiv relativt för-skonat från korruption, men korruption är en stor utma-ning för exportindustrin. Inom ramen för Team Sweden söker regeringen därför öka insatserna mot korruption inom denna sektor genom ökad kompetens, rådgivning och effektivare samordning.

Sverige verkar även för att förebygga och motverka kor-ruption internationellt genom utvecklingssamarbetet. Det handlar om att fortsätta bidra till fungerande institutioner och därmed förutsättningar för ekonomisk och politisk utveckling. Speciellt viktiga är reformer av rättssystem och arbetet för rättsstatens prin-ciper, men det handlar likväl om att bygga tilltro till demo-kratiska institutioner och främja samhällstjänsternas effektivitet. I grunden handlar

det om fattigdomsbekämp-ning och hållbar utveckling. Regeringen välkomnar de granskningar som görs av EU, Europarådet, FN och OECD. De

rekommendatio-OECD:s granskning av Sverige

Sverige har utvärderats vid tre tillfällen enligt

OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internatio-nella affärsförbindelser (OECD-konventionen). I den så kallade fas 3-granskningen fokuse-rade OECD på landets genomförande av både själva konventionstex-ten samt de tillhörande rekommendationerna från 2009. Som uppföljning på denna granskning kom-mer nästa fas 4-gransk-ning att genomföras inom ett antal år.

2

i det ständigt pågående arbetet att förebygga och motverka korrup-tion på alla plan. Sverige har enga-gerat sig i att granskas av dessa institutioner under flera år och i dialog med dessa löst ut vissa frå-gor, vilket lett till både förbättrat arbetssätt och lagstiftning.

UNCAC – FN:s konvention mot korruption

Genom UNCAC:s (United Nations Convention Against Corruption) särskilda utvärderingsmekanism utvärderar två statsparter en tredje. Målet med utvärdering-arna är att hjälpa statsparterna att implementera konventionen samt att identifiera och doku-mentera specifika behov hos staterna. Den första cykeln av utvärderingar genomfördes år 2010–2015 och fokuserade på frågor om kriminalisering och åtgärder för brottsbekämpning (kapitel 3 i konventionen) samt internationellt samarbete (kapitel 4 i konventionen). Utvärderingen av Sverige publicerades år 2014. Den andra cykeln genomförs år 2016–2021 och fokuserar på frågor om förebyggande åtgär-der (kapitel 2 i konventionen) och återställande av tillgångar (kapi-tel 5 i konventionen). En utvär-deringsprocess inom ramen för den andra cykeln inleddes mot Sverige under sommaren 2019.

2.1

Reglering för skydd av visselblåsare

Lagen (2016:749) om skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhål-landen (nedan visselblåsarlagen)

GRECO

Sverige har, liksom övriga med-lemsstater, utvärderats av Euro-parådets anti-korruptionsorgan Greco (Gruppen av stater mot korruption) vid fem tillfällen. Den senaste granskningen, fokuserar på åtgärder för att minska risken för korruption bland statsråd, statssekreterare och vissa andra politiskt anställda i Regerings-kansliet samt inom Polismyn-digheten. Utvärderingen av Sverige har nyligen publicerats. Efter varje utvärdering ger Greco medlemsstaterna ett antal rekommendationer, som sedan följs upp. De fyra tidigare utvärderingarna är avslutade för Sveriges del.

OECD:s Riktlinjer inom Anti-Korruption och Integritet för statligt ägda företag (ACI Guidelines, 2019)

Målet med ACI Guidelines är att stötta staten som företags-ägare i att förbättra transparens, ansvarsutkrävande och effekti-vitet i statligt ägda företag. ACI Guidelines kompletterar och bygger på andra legala instru-ment från OECD.

innebär att en arbetsgivare inte får utsätta en arbetstagare, eller inhyrd personal, för repressalier till följd av att han eller hon slår larm om allvarliga missförhållan-den i arbetsgivarens verksamhet. EU har antagit det s.k. vissel-blåsardirektivet, som fastställer miniminormer till skydd för per-soner som rapporterar om över-trädelser av unionsrätten. Direkti-vet innehåller vissa bestämmelser som saknar motsvarighet enligt svensk rätt, t.ex. om skyldighet för företag av viss storlek att inrätta interna kanaler för rapportering av överträdelser. Vidare skyddar direktivet en bredare krets av personer än visselblåsarlagen. Det kan bl.a. mot denna bakgrund förutses att det kommer krävas anpassningar av svensk rätt för att genomföra direktivet.

2.2 

Meddelarskydd

Meddelarskyddet regleras i grund-lag. Det är fritt för var och en att lämna uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier (med-delarfrihet). Var och en har även rätt att straffritt anskaffa uppgifter som är avsedda för sådan publice-ring (anskaffarfrihet). Författare, upphovsmän och meddelare är inte heller skyldiga att röja sin identitet. Det är förbjudet att efterforska identiteten på förfat-tare, upphovsmän eller meddelare som omfattas av anonymitets-skyddet (efterforskningsförbud).

2.3 

Bekämpning av penningtvätt Penningtvätt är en naturlig följd av korruption. Penningtvättsupp-lägg är ofta gränsöverskridande, eftersom korrupta och kriminella sällan respekterar nationella grän-ser. Därför är ett robust system mot penningtvätt, både internatio-nellt och natiointernatio-nellt ett viktigt verk-tyg för att bekämpa korruption. Agenda 2030:s delmål 16.4 är att till år 2030 minska de olagliga finansiella flödena avsevärt, och att förbättra möjligheterna att återta stulna tillgångar. Det förut-sätter ett robust system mot pen-ningtvätt som också är ett viktigt verktyg för att bekämpa korrup-tion. Det är i huvudsak finansiella företag, samt företag som kan utföra transaktioner å sina kun-ders vägnar, som omfattas av pen-ningtvättsregleringen i Sverige och i andra länder. Regleringen kräver att företagen ska känna sina risker och sina kunder, och att de ska ha förebyggande system på plats för att upptäcka och avvisa misstänkta transaktioner. Om företagen misslyckas med detta innebär det en stor kostnad för dem – juridiskt, hållbarhets-mässigt, ryktesmässigt och där-med också ekonomiskt.

FATF:s utvärderingar av Sverige

och andra länder följningsrapport 2018. I och med _{uppföljningsrapporten}

konstate-rades Sverige vara ett av få län-der som kvalificerat sig för FATF:s minst intensiva uppföljningspro-cess eftersom Sverige dels har ett gott genomförande av FATF:s rekommendationer, dels kunde påvisa tillräcklig effektivitet hos myndigheterna.

Företag som gör affärer med andra länder använder sig ofta av FATF:s utvärderingar för att få en uppfattning om hur effektiv regleringen är i de länderna, och i vilken utsträckning företagen själva behöver komplettera med ytterligare försiktighetsåtgärder för att inte bli utnyttjade för penning tvätt.

Under perioden 2012–2024 underkastar sig i princip alla världens länder att genomgå utvärderingar av FATF eller FATF:s regionala underorgan. FATF kontrollerar dels om landet har genomfört FATF:s detalje-rade standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i sin nationella rätt, dels om landets myndigheter är effektiva eller inte. Om län-derna inte håller måttet kan FATF utfärda mycket kännbara ekono-miska sanktioner.

Sveriges utvärdering publicer-ades 2017, med en första

upp-Regeringen har under flera år bedrivit ett intensivt reformarbete för att förbättra bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Sverige är dessutom ett av endast 37 länder som är med-lemmar i organisationen Financial Action Task Force (FATF), som är det huvudsakliga forumet för utveckling av den världsomspän-nande regleringen på området. Regeringen tar frågan på största allvar eftersom ett hållbart finan-siellt system inte tillåter missbruk för penningtvätt och finansiering av terrorism. För mer information: Om penningtvättsregleringen i Sverige: https://www.regeringen.se/amlcft Om FATF:s utvärderingar: http://www.fatf-gafi.org/ FATF:s utvärdering av Sverige från 2017: http://www.fatf-gafi.org/publi-cations/mutualevaluations/ documents/mer-sweden-2017.html FATF:s första uppföljningsrapport för Sverige från 2018:

http://www.fatf-gafi.org/publi-cations/mutualevaluations/ documents/fur-sweden-2018.html

3

Samverkan för att nå de

globala målen för hållbar

utveckling i Agenda 2030

att Sverige ska vara ledande i g enomförandet av Agenda 2030 på hemmaplan, regionalt och globalt. Sverige ska trans-formeras till världens första fossilfria välfärdsland. Sverige ska vara en internationell förebild när det gäller ekono-misk, social och miljömässig hållbarhet, med en samstäm-mig politik som tar hänsyn till fattiga människors perspektiv och mänskliga rättigheter (Handlingsplan Agenda 2030, 2018-2020). Med snart bara ett decennium kvar till dess att de globala målen för håll-bar utveckling ska vara upp-nådda måste vi öka takten i genomförandet. I denna omställning måste samtliga samhällets aktörer vara med. Agenda 2030 och Addis Ababa Action Agenda om utvecklingsfinansiering understryker betydelsen av näringslivets roll i arbetet för en hållbarare värld. Ett inno-vativt och dynamiskt

närings-liv och ett bra entreprenörs- och företagsklimat, med en mångfald av företag och före-tagare är avgörande för omställningen till en hållbar utveckling.

Svenska företag är konkur-renskraftiga när det gäller hållbara lösningar och system. Många har sedan lång tid verksamhet i utvecklingslän-der och kan fungera som en positiv kraft när det gäller att sprida principer om hållbart företagande. Svenska företags närvaro på svåra marknader är viktig. Kontakter och h andel mellan människor och länder är i grunden positivt och kan gynna värden som öppenhet, demokrati, jämlik-het, jämställdhet och respek-ten för mänskliga rättigheter. I detta sammanhang är det viktigt att främja omställ-ningen till en cirkulär eko-nomi och fossiloberoende för att också bidra till arbetet med miljö- och klimatutma-ningar exempelvis vad gäller

hållbar konsumtion och pro-duktion. På så sätt påverkas samhällsutvecklingen i en mer hållbar riktning. En ökad export och internationalise-ring bidrar också till ekono-misk utveckling i de länder som svenska företag handlar med och investerar i. Syner-gier och samstämmighet ska därför sökas mellan arbetet med exportmålen och bidra-get till rättvis och hållbar global utveckling.

I Agenda 2030-delegationens slutbetänkande som överläm-nandes till regeringen i början av 2019 uppmanar delegatio-nen till nya samarbetsformer mellan det offentliga, närings-livet, akademin och civilsam-hället för att främja innova-tion och mobilisera resurser. Vidare föreslås att regeringen än tydligare bör lyfta närings-livets betydelse för genomför-andet av Agenda 2030 och Addis Ababa Action Agenda. En plattform för hållbart företagande är ett led i detta.

Agenda 2030

och de globala målen

Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål och 169 delmål antogs 2015. Det är en ambitiös agenda som balanserar de tre dimen-sionerna av hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljö-mässig.

Addis Ababa Action Agenda

Utgör ett centralt ramverk för finansiering av hållbar utveck-ling och förstärkt globalt partnerskap som syftar till att främja ett universellt och inkluderande ekonomiskt väl-stånd, förbättra människors välbefinnande och samtidigt skydda miljön.

Agendan innehåller ett flertal konkreta åtgärder inom de sju åtgärdsområdena till stöd för genomförandet av de globala målen för hållbar utveckling. Den riktar sig till samtliga finansieringskällor och omfat-tar samarbete kring en rad frågor – bland annat handel och kapacitetsuppbyggnad.

3.1

En feministisk handelspolitik Jämställdhet är ett mål och ett medel för att uppnå hållbar utveckling. Jämställdhet och alla kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter utgör en grundpelare i genomförandet av Agenda 2030, i Sverige och i värl-den. För en feministisk regering är det självklart att verka för att den ekonomiska utvecklingen ska komma både män och kvinnor till del och för alla kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Både i rollen som konsument, exportör och arbets-tagare gynnar handelspolitiken idag män mer än kvinnor. Efter fyra års globalt påtrycknings-arbete har utvecklingen med att integrera jämställdhet i handels-politiken utvecklats i positiv rikt-ning. Att arbetet går i rätt riktning är bra men inte tillräckligt. Därför presenterade regeringen i augusti 2019 en feministisk handelspolitik. Denna består av sex konkreta åtgärder: • Jämställda handelsavtal • Jämställda standarder • Jämställd inre marknad • Jämställd representation i främjandearbetet • Jämställdhet, handel och

arbete i låginkomstländer • Jämställd statistik

Handelsavtal är idag orättvisa ur ett jämställdhetsperspektiv efter-som vinsterna från dessa inte för-delas jämt mellan kvinnor och män. Handelsavtal ska bidra till att t.ex. fler kvinnor får jobb och företag som ägs av kvinnor eller sektorer där många kvinnor arbe-tar måste prioriteras i EU:s för-handlingar på handelsområdet. Jämställdhetsanalyser ska utföras med aktivt deltagande av jäm-ställdhetsexperter. Jämställdhets-analyser ska även efterfrågas vid nya lagstiftningsförslag från kom-missionen på inremarkandsområ-det och inom inremarkandsområ-det internationella standardiseringsarbetet ska jäm-ställdhet bli en naturlig del. Inter-nationella standarder måste utfor-mas så att kvinnor gynnas på samma sätt som män.

Åtgärder vidtas för att Sverige ska ha en representation med jämn könsfördelning i främjandearbetet. Deltagande vid delegationer, seminarier m.m. ska vara repre-sentativt för det svenska samhället och därmed omfatta deltagare av båda könen. Sverige driver även frågan om kvinnors ekonomiska egenmakt som en prioriterad del i det handelsrelaterade utveck-lingssamarbetet, Aid for Trade. För att förstå utmaningarna och kunna göra något åt dessa är även en systematisk insamling och ana-lys av könsuppdelad statistik ett prioriterat område för regeringen.

3

Könsfördelning statligt hel- och delägda bolag.

Könsfördelning – Vd och ledningsgrupp1

2018 2017 2016 2015

Kvinnor (K), Män (M) K, st M, st Totalt K, % M, % K, % M, % K, % M, % K, % M, %

Vd 17 27 44 39 61 36 64 36 64 32 68

Ledningsgrupp2 _{121 167 288 42 58 46 54 43 57 43 57}

1) Vid årsskiftet fanns 47 bolag. Utvärderingen för 2018 omfattar ej Bostadsgaranti, EUROFIMA och Sweden House. 2) Ledningsgruppen exklusive vd.

Hel- och delägda bolag

Ordförande % Ordförande och ledamöter %

55 46 54 45 55 48 52 rsbolag3 46 54 45 Bö 54 Börsbolag4 46 48 52 49 51 49 51 47 53 2015 2016 2017 2018 2019 2015 2016 2017 2018 2019 Män  Kvinnor

3) Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen. 4) Andel kvinnor som ordförande och

ledamöter i börsbolagen.

Könsfördelning

Exempel på jämställdhetsarbetet

Swedfund har i uppdrag att lingsmöjligheter för kvinnliga She Entrepreneurs och SHE-leads bekämpa fattigdom genom att anställda i portföljbolagen. Vidare är två ledarskapsprogram för investera i hållbart företagande i ingår Swedfund tillsammans med kvinnliga entreprenörer initierat utvecklingsländer. I egenskap av femton utvecklingsfinansiärer av regeringen som genomförs av utvecklingsfinansiär är Swedfund i Gender Finance Collaborative Svenska institutet. Programmen en ledande aktör bl.a. vad gäller som arbetar för ökad kunskap syftar till att stärka kvinnliga att främja kvinnors ekonomiska och förmåga att genomföra gen- ledare och entreprenörer, bland egenmakt. Swedfund har ett pro- dersmarta investeringar. Ytterli- annat genom att skapa nätverk gram för att stödja portföljbola- gare ett viktigt steg togs 2019 när mellan deltagarna, kontakter med gen i arbetet med att omhänderta Swedfund anslöt sig till det s.k. svenska företag och ledarskaps-kvinnors fulla potential och identi- 2xChallenge-initativet, initierat av utbildningar. De kvinnliga entre-fiera hinder för kvinnor att kunna G7-länderna. Syftet med initiativet prenörerna bygger framgångsrika avancera inom företaget. Women- är att mobilisera kapital för ökad och hållbara företag med poten-4Growth, har bidragit till att skapa ekonomisk egenmakt för kvinnor. tial att göra skillnad lokalt. bättre arbetsvillkor och

3

att stärka kvinnors och flickors rättigheter. I många fall ägnar de betydande kraft åt jämställdhet enligt riktlinjer och konventioner, vilket även är viktigt för kompe-tensförsörjning och attraktiviteten som arbetsgivare. Företagen kan även fungera som goda förebilder genom en jämställd fördelning av makt och inflytande samt jäm-ställda löner.

Det är viktigt att staten går före med goda exempel. De statligt ägda bolagen ligger i framkant vad gäller jämställdhet. Sverige har sannolikt en av världens mest jämställda bolagsportföljer. Under 2019 översteg för första gången andelen kvinnliga styrelseordfö-randen 50 procent. För hela styrel-serna utgjordes de stämmovalda styrelseledamöterna i den statliga bolagsportföljen (aktiebolag med säte i Sverige) av 47 procent kvin-nor och 53 procent män per den 1 maj 2019 jämfört med privat sektor där 36 procent av styrelse-ledamöterna i de största svenska börsbolagsstyrelserna är kvinnor. Sverige är ett av de länder i EU med högst andel kvinnor i börs-bolagens styrelser. EU-snittet lig-ger på 26 procent. Bland med-lemsländerna är andelen högst i Frankrike på 46 procent och lägst ligger Estland på sju procent.

3.2  

Företagen och demokrati I utrikesdeklarationen 2019 lanse-rade utrikesministern ett initiativ om att stärka demokratin globalt. Denna demokratisatsning ska genomsyra hela utrikespolitiken. Det handlar om att ge stöd och näring överallt där demokratin kan växa och vara kritiska när den utarmas. Sverige ökar demokrati-biståndet och ska stå upp för demokratins försvarare och institutioner.

Även företag måste förhålla sig till att auktoritära ledare vinner mark, demokratiska värderingar och röstbärare hotas, yttrande- och föreningsfriheten är på tillbaka-gång i flera länder. Fria och obe-roende mediers roll vad gäller granskning, allsidig nyhetsför-medling och bidrag till att stärka en fri åsiktsbildning är omistlig i en demokrati och för att mark-nadsekonomin ska fungera. Regeringen välkomnar de svenska företag som vill vara med att bidra till en mer demokratisk utveckling och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna liksom arbetstagares rättigheter och kam-pen mot korruption. Företagens värdegrund påverkar samhällen i positiv riktning, både visavi de egna anställda och i kontakter med värdlandet.

3.3 

Sida har ett uppdrag att främja privat sektorutveckling till förmån för en inkluderande och hållbar tillväxt som bidrar till fattig-domsminskning i utvecklingslän-der. Svenskt bistånd ska skapa för-utsättningar för fattiga människor att delta, bidra och dra nytta av ekonomisk utveckling. Sida stöd-jer därför processer för att för-bättra företagsklimatet och främja inkluderande marknader genom att förbättra lagstiftning, undan-röja onödiga hinder, stärka till-gången till information, infra-struktur och finansiella system samt öka kunskap och kapacitet hos olika aktörer. Givet att kvin-nors ekonomiska egenmakt är en avgörande faktor för jämställdhet mellan kvinnor och män är stöd till kvinnor som ekonomiska aktörer en viktig del av det svenska biståndet. Vidare arbetar Sida för att främja ett mer ansvarsfullt och hållbart företa-gande för en grönare ekonomi.

      3.3.2 Swedfunds projektaccelerator

Swedfund har ett särskilt uppdrag av regeringen att främja hållbar upphandling genom det stöd till projektförberedande och projekt-understödjande insatser, den s.k. projektacceleratorn som etablerats vid bolaget. Bristen på hållbara projekt redo för finansiering är ett stort hinder för genomförandet av Agenda 2030. Genom projektac-celeratorn bistår Swedfund offent-liga projektägare i låg- och medel-inkomstländer att utveckla håll-bara investeringsprojekt som också har förutsättningar att sedan få finansiering. Därmed kan man undvika att länder bygger in sig i lösningar som inte är hållbara på sikt. Verksamheten finansieras såväl från Sveriges internationella bistånd som Sveriges exportstrategi.

3.3.3 Bredare relationer

För att på bästa sätt bidra till håll-bar utveckling behöver synergief-fekter mellan olika politikområ-den tas till vara. Därför har utri-kesförvaltningen utvecklat arbets-sättet ”bredare relationer”, med utgångspunkt i de relationer som skapats genom det svenska utvecklingssamarbetet. Detta omfattar idag samtliga länder som återfinns på OECD­DAC:s lista över biståndsländer. En viktig utgångspunkt för detta arbetssätt är att företrädare för Sveriges partnerländer ofta efterlyser mer av ett partnerskap och ett svenskt

engagemang som är bredare än utvecklingssamarbetet, t.ex. han-del, investeringar och andra kon-takter med olika svenska aktörer. Därför är inte minst handelspoli-tiken och främjandet viktiga bygg-stenar i arbetet med bredare rela-tioner. Hållbart företagande är en naturlig och viktig del i detta. Redan idag står den privata sek-torn för den största delen av inves-teringarna i världens låg- och med-elinkomstländer och det är i hög-sta grad privata företag som plane-rar och implementeplane-rar projekt.

3.3.4 Swedish Leadership for Sustainable Development och Swedish Investors

for Sustainable Development

Swedish Leadership for Sustaina-ble Development (SLSD) bildades 2013 och är ett nätverk som består av ett tjugotal ledande före-tag och tre expertorganisationer med svensk koppling. Det har bli-vit ett forum för lärande och en plattform för nya partnerskap, konkreta initiativ och samver-kansmodeller för minskad fattig-dom och hållbar utveckling. Nät-verket syftar till att accelerera genomförandet av Agenda 2030 genom att visa ledarskap och inspirera andra globala aktörer. Nätverket samordnas av Sida men bygger på företagens eget ledar-skap och engagemang för hållbar-hetsfrågor.

Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) är ett nät-verk bestående av 18 institutio-nella investerare, pensionsbolag, investmentbolag, Swedfund och Sida. Nätverket bildades 2016 och utgör en plattform för lärande, erfarenhetsutbyte och gemen-samma projekt för att öka mäng-den hållbara investeringar. Part-nerskapet syftar till att främja engagemang och bidra till interna-tionell dialog kring investerarnas roll vad gäller de globala målen för hållbar utveckling.

SISD har bland annat bidragit till att inspirera FN till att ta initiativ till ett globalt investerarnätverk, Global Investors for Sustainable Development (GISD).

3.4 

Motverka människohandel Människohandeln drabbar miljon-tals människor, mestadels kvinnor och barn och finns med i flera mål i Agenda 2030. Globalt beräknas cirka 21 miljoner människor vara offer för människohandel för sexuell exploatering. Människo-handel kan ske för olika utnytt-jandesyften; organhandel, adop-tion, sexuell exploatering, slav-arbete m.m. Huvudparten av all människohandel sker för sexuell exploatering och står för ca 60–70 procent. Av dem är ca 95 procent kvinnor och barn. International Labour Organization uppskattar att den globala människohandeln

3

US dollar, varav 100 miljarder kommer från sexuell exploatering. Det finns ett nära samband mel-lan människohandel för sexuell exploatering och prostitution. Sverige har sedan 20 år en lag-stiftning som förbjuder köp av sexuella tjänster. Denna lagstift-ning har lett till att Sverige i jäm-förelse med andra länder med en tillåtande syn på köp av sexuella tjänster har ett förhållandevis litet problem med organiserad brotts-lighet rörande människohandel för sexuell exploatering. Att motverka människohandel och sexhandel är en högt priorite-rad fråga för regeringen, både nationellt och internationellt. Svenska företag har en mycket stor möjlighet att bidra till att för-hindra dessa brott mot mänskliga rättigheter genom att dels i leve-rantörskedjorna identifiera och förhindra riskerna för tvångsar-bete och annat utnyttjande, dels att i interna policys etc. tydligt ta ställning mot olika former av utnyttjanden av människor, inte minst genom prostitution.

3.5 

Nordisk samverkan

Genomförandet av Agenda 2030 sker också i nordisk samverkan, särskilt inom områden där de nordiska länderna kan uppnå större resultat genom att

sam-arbeta än genom att lösa upp-gifterna var för sig. Exempel på sådan samverkan är plattformen Nordic CEO:s for a Sustainable Future och Nordiska minister-rådet, som är de nordiska reger-ingarnas officiella samarbets­ organ. De nordiska statsminist-rarna antog i januari 2019 en deklaration som slår fast ett antal åtgärder genom vilka de nordiska länderna tar ledningen i omställ-ningen till fossilfria välfärdssam-hällen och i Reykjavik i juli 2019 fördjupades samarbetet ytterligare. Vidare har det Nordiska minister-rådet fastställt en vision 2030 om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region genom att fokusera på ett antal strategiska prioriteringar: • Ett grönt Norden som främjar

en grön omställning av våra samhällen och arbetar för koldi-oxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi. • Ett konkurrenskraftigt Norden

där grön tillväxt i Norden base-ras på kunskap, innovation, mobilitet och digital integrering. • Ett socialt hållbart Norden som

främjar en inkluderande, jäm-ställd och sammanhållen region med gemensamma värderingar och ett stärkt kulturutbyte och välfärd.

3.6 

Open Trade Gate Sweden Sverige underlättar för utveck-lingsländer att exportera genom den nationella kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden (OTGS). Denna hanteras av Kommerskollegium och har till uppgift att bistå potentiella expor-törer i utvecklingsländer med bl.a. information om regler för export till Sverige och övriga EU. Regeringen har under 2019 gett Kommerskollegium i uppdrag att utvidga OTGS för att ytterligare underlätta exporten från utveck-lingsländer. Genom utvidgningen av OTGS vill regeringen ta ett steg till för att bidra till att kon-kreta affärer kommer till stånd för exportörer i utvecklingsländer och därmed deras ökade integration i den globala handeln.

4

Svenskt hållbart företagande

i Europeiska unionen

Regeringen menar att EU både är och måste fortsätta att vara ledande globalt vad gäller hållbart företagande. Sverige har sedan flera år drivit frågan om hållbart företagande på EU­nivå. Regeringen vill se en bred och ambitiös ansats på EU-nivå eftersom den inre marknaden gör skillnad både för företag och konsumenter, både inom och utanför unio-nen. EU har även betydande inflytande genom att inklu-dera hållbart företagande i sina externa handelsavtal. Ett omfattande arbete pågår för att göra EU:s finansmarknad hållbar.

4.1

Handelspolitiken

4.1.1 Hållbart företagande i frihandelsavtalen

EU:s frihandelsavtal med tredje land innehåller ett sär-skilt kapitel om hållbar ekono-misk, social och miljömässig utveckling. Hit hör bland

annat frågor kopplade till mänskliga rättigheter, jäm-ställdhet, arbetsvillkor och miljö. Hållbara värdekedjor lyfts också fram. Kapitlen innehåller referenser till OECD:s riktlinjer för multi-nationella företag, FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer för före-tagande och mänskliga rättig-heter. Samarbete kring håll-bart företagande (CSR) är ett prioriterat område som både kan driva på och underlätta för handelspartners att till-lämpa internationella princi-per och riktlinjer kring håll-bart företagande.

Handel är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling och regeringen ska verka för att handel bidrar till ett effektivt användande av globala resur-ser och samtidigt motverka att ökad global konsumtion och produktion och därtill kopplad handel förstärker de globala miljö- och klimatut-maningarna. Sverige ska vara pådrivande i rollen att visa på möjligheterna att förena

klimatåtgärder med ekono-misk utveckling.

Handelns betydelse för genomförandet av Agenda 2030 och Parisavtalet blir allt mer framträdande. Ett arbete inleds för att lyfta hållbarhets-dimensionen som utgångs-punkt för nya frihandelsför-handlingar. Sverige ska verka för fler djupa och breda fri-handelsavtal mellan EU och tredje part, att dessa tar hän-syn till miljö och hållbarhet, inklusive Parisavtalet. Sverige ska agera för att klimatsmarta svenska lösningar ges bästa förutsättningar på andra marknader. I de senast för-handlade frihandelsavtalen finns skrivningar om klimat och Parisavtalets genom-förande med i hållbarhets-kapitlen. Det gäller bland annat avtalen med Kanada och Japan. I pågående fri-handelsförhandlingar med bl.a. Chile, Australien och Nya Zeeland finns liknande skrivningar om klimat och samarbete kring Parisavtalets genomförande.

ande av Kigaliavtalet är vidare ett viktigt steg för att nå målen i Parisavtalet.

Runt om i världen utvecklas kli-matsmart teknik som kan bidra till att skapa mer hållbarhet. Regeringen verkar i detta hänse-ende för att alla handelshinder och tullar på klimatvänliga varor och tjänster samt miljöteknik ska avskaffas. En omställning ska göras för att främja en cirkulär ekonomi med hållbara konsum-tion- och produktionsmönster. Giftfria och resurseffektiva krets-lopp är en förutsättning. Teknik som kan bidra till minskade utsläpp, utfasning av särskilt far-liga ämnen och minskad använd-ning av farliga ämnen bör spridas och främjas.

4.1.2 Färdplan för rättvis handel

Internationell handel är en motor för inkluderande ekonomisk till-växt och fattigdomsminskning samt bidrar till att främja en håll-bar utveckling. En viktig faktor för ekonomisk tillväxt och fattig-domsbekämpning är utvecklings-ländernas ökade deltagande i global handel.

Regeringen verkar för fri och rättvis handel både genom en aktiv politik för frihandel och mot protektionism, med ett starkt multilateralt, regelbaserat handelssystem som tar hänsyn till utvecklingsländers intressen, och genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete, Aid for Trade. Sverige arbetar

tillsam-Regeringen har identifierat tio utgångspunkter för att driva arbetet framåt:

1. Verka för fri och rättvis handel genom EU:s handelspolitik 2. Främja fri och rättvis handel

genom internationellt utvecklingssamarbete 3. Främja partssamverkan

mellan arbetsmarknadens parter genom Global Deal 4. Förbättrade arbets- och

produktionsvillkor i linje med internationella normer och riktlinjer

5. U nderlätta företagens, civila samhällets och

arbetsmarknadens parters arbete för förbättrade villkor för arbetstagare och småproducenter i andra länder

6. Främja svenska företags ökade deltagande i den globala ekonomin

7. Driva en feministisk utrikes- och handelspolitik

8. U nderlätta hållbar offentlig upphandling

9. U nderlätta för enskilda konsumenter att välja rätt 10. Stimulera utbildning om

produktionsvillkor i andra länder

mans med samarbetsländers regeringar och myndigheter, samt regionala och globala organisa-tioner för att ge utvecklingslän-der stöd för att kunna delta i och dra nytta av de fördelar handeln ger. Det kan t.ex. handla om stöd till att bygga kapacitet för att ta fram lagstiftning, deltagande i handelsförhandlingar samt stöd till att minska handelshinder och förbättra tekniska regelverk och standarder, men också stöd för handelsrelaterad infrastruktur och att bygga produktiv kapaci-tet, t.ex. inom jordbruk. Reger-ingen verkar också för att handel, utvecklingssamarbete och skydd av arbetstagares rättigheter, miljön liksom människors och djurs hälsa ska vara ömsesidigt stödjande och samstämmiga.

Regeringen presenterade i juni 2018 en färdplan för fri och rätt-vis handel. Syftet med färdplanen var att redovisa regeringens arbete och ambitioner för fri och rättvis handel och tydliggöra regeringens förväntan på aktörer som arbetar med dessa frågor. För att uppnå fri och rättvis handel måste alla arbeta tillsammans, såväl offent-liga som privata aktörer.

Regeringen arbetar aktivt inom de tio utgångspunkter som anges i färdplanen.

4

konfliktdrivande råvaror

Mineraler vars utvinning stödjer konflikter har kommit att benäm-nas konfliktmineraler.

Konfliktmineraler riskerar att bidra till att finansiera det våld som i konflikterna riktas mot kvinnor, män och barn. Företag som handlar med mineral riskerar därför att indirekt stödja väpnad verksamhet. För att hindra detta trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017 om faststäl-lande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leverans-kedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden (Konfliktmineralförordningen) i kraft den 8 juni 2017.

Konfliktmineralförordningen innehåller krav på importörer av konfliktmineraler att införa sys-tem för tillbörlig aktsamhet i sina leverantörskedjor och syftar till att bryta länken mellan finansiering av väpnade konflikter och handel med guld och de tre mineralerna tenn, tantal och volfram. Förord-ningen, i de delar som avser obli-gatoriska krav på importörerna, tillämpas dock inte förrän från den 1 januari 2021. Regeringen utsåg den 29 april 2019 en utre-dare för att förbereda för tillämp-ningen år 2021.

Det har i media rapporterats om undermåliga arbetsvillkor och övergrepp mot befolkningar i o mråden där kobolt utvinns. Kobolt klassas dock inte som en konfliktmineral enligt EU­förord-ningen, och faller därmed utanför förordningens tillämpningsom-råde. Men det finns annat stöd för att företagen ska kunna öka kontrollen över sina leverantörs-kedjor för mineraler och få bättre kunskap om varifrån deras i mporterade råvaror eller andra produkter kommer ifrån.

Regeringen har till exempel under flera år finansierat OECD:s arbete med ansvarsfulla försörjnings-kedjor av konfliktmineraler. OECD:s riktlinjer är bredare än EU:s konfliktmineralförordning och kan även tillämpas på försörjningsk edjor för kobolt. Tillämpningen av riktlinjerna har spridits och den ökade efterfrågan kommer till stor del från importö-rer av andra mineral än konflikt-mineral. Som ett svar på detta har OECD utvecklat en portal som ska hjälpa importörer att identi-fiera olika sorters risker i leveran-törskedjor över hela världen. Utöver konfliktfinansiering från konfliktmineral, kan det röra sig om risker för kränkningar av mänskliga rättigheter, korruption, penningtvätt och barnarbete. Det är viktigt att företagen tilläm-par riktlinjerna och identifierar och hanterar risker i sina leveran-törskedjor för kobolt så att

impor-ten av kobolt inte bidrar till barn-arbete, undermåliga arbetsvillkor och andra övergrepp mot befolk-ningar i de områden där kobolt utvinns.

4.2 

Handlingsplan för hållbart företagande och Agenda 2030 i Europeiska unionen

Sverige drev och fick till slut ige-nom en skrivning i rådets slut-satser 2016 om att en utvecklad strategi eller handlingsplan för hållbart företagande skulle tas fram. Detta ledde i sin tur till diskussioner i aktuell rådsarbets-grupp och Sverige förde bilaterala samtal med EU-kommissionen. För att säkerställa en inkluderande process skapades en bred aktörs-plattform utifrån företagens roll avseende de globala målen för hållbar utveckling. I denna platt-form ingick flera europeiska orga-nisationer, däribland CSR Europe, Business Europe och Europa-facket (ETUC). På så sätt kunde frågorna om hållbart företagande ges en egen undergrupp och en särskild skrivning i de rekommen-dationer som EU-kommissionen sedermera lämnade om globala målen.

EU-kommissionen sammanställde våren 2019 åtgärder, både gäl-lande lagstiftning, utbildning och kapacitetsstöd som genomförts av EU inom hållbart företagande. Det är en bra bas att utgå från när Sverige och likasinnade