Jämställdhetsarbetets fokus

Inledningsvis kan jag väl säga att arbetet med jämställdhetsfrågan ur ett intersektionellt perspektiv är komplicerat. Det är något som inte prioriteras som det borde. Pedagoger och skolledare bör medvetandegöras kring genusfrågor och hur detta kan implementeras i den dagliga verksamheten. Det är även viktigt att arbetet uppmuntras och synliggörs så att det blir enklare att föra en diskussion och reflektera kring området med kollegor. Pedagogerna måste ha sina närmaste chefer på sin sida (Gillberg, 2009). Likaså är det viktigt att kraften kommer såväl uppifrån som nerifrån för att få till ett förändringsarbete (SOU 2006:75). Men även om arbetet med jämställdhetsfrågan kunde vara mycket bättre i båda verksamheterna jag undersökt tycker jag ändå skolledarna och pedagogerna är värda en eloge då de trots allt arbetar (i olika grad) med frågan samt valt att delta i denna undersökning. Det tyder på att de vill utveckla arbetet och det

ser jag som väldigt positivt. Jag ser dock att skolledarna och pedagogerna saknar ett intersektionellt perspektiv. Deras fokus främst ligger på kön, dvs. flickor och pojkar, inte

aspekter som etnicitet eller klass, men jag förstår att detta säkert hänger ihop med hur uppdraget är formulerat i Lpfö98 och i t.ex. genusuppdraget som RMS/FoU-utbildning ansvarar för. Det råder fortfarande en tanke kring att flickor och pojkar ska behandlas lika, att pedagogerna angriper jämställdhetsfrågan på ett kompensatoriskt sätt istället för att se variationen barnen emellan. Om jag fick bestämma skulle de se till att barnens olika erfarenheter, religion eller annan trosuppfattning, etnicitet, socioekonomiska förhållanden eller liknande togs i beaktande i diskussionen om jämställdhet. För vilka traditionella könsmönster eller normativa föreställningar är det vi talar om egentligen? Är det könsmönster och föreställningar från Limhamn-Bunkeflo, Rosengård, Centrum eller Västra Innerstaden? Ett intersektionellt perspektiv bör således med fördel föras in i de två förskolornas arbete med jämställdhetsfrågan för att öka graden av likvärdighet i barnens möjlighet till utveckling och lärande.

Att informanterna inte heller tar upp den ”klassiska” frågan kring andelen män som arbetar inom förskolan ser jag också som positivt. Detta eftersom man som manlig förskollärare ofta förväntas bidra med vissa manligt kodade aktiviteter som annars inte tros finnas i den befintliga

verksamheten (Nordberg, 2005). Med detta menar jag inte att män inte behövs inom förskolan, tvärtom, men man måste vara först fundera över vilka förväntningar man har på dem, samt reflektera över vilka signaler detta i sin tur sänder till barnen i förskolan. Genom att vara uppmärksam på dessa saker, via sitt eget förhållningssätt, kan man stimulera barns intresse för icke könsstereotypa aktiviteter (jmf. Skolverket, 2009).

Uppsatsen har även försökt visa på vilka svårigheter som finns då det gäller arbetet med

jämställdhetsfrågan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Det är viktigt att pedagogerna utmanar de traditionella feministiska idéerna och ser variationen av pojkar och flickor och inte enbart den etniskt svenska (jmf. de los Reyes & Mulinari 2007). Malmö är en mångkulturell stad och det bör beaktas även i de stadsdelar som har en majoritet etniskt svenska invånare. Detta bör göras för att få en bättre kunskap om olika maktförhållanden i samhället. Även om begreppet

intersektionalitet är omdiskuterat kan det vara bra att känna till det, och därigenom inse att världen inte bara är svart eller vit. Det finns en stor komplexitet i jämställdhetsfrågan och

pedagoger och skolledare har ett stort ansvar i att förmedla detta genom sitt arbete med Malmö stads barn i förskoleålder.

Hur uppdraget kring jämställdhetsfrågan i de olika styrdokumenten är formulerat, pedagogernas och skolledarnas medvetenhet och intresse för området, graden av prioritet samt skolledarskapet har visat sig vara väldigt relevanta när det kommer till arbetet med jämställdhetsfrågan. Arbetet med uppsatsen har kommit att ge mig en mängd intressant kunskap om jämställdhetsfrågan. Framförallt tycker jag att den ”tystnad” som beskrivs av pedagog B kännetecknar det motstånd och de rädslor som jämställdhetsfrågan verkar framkalla hos många pedagoger och skolledare. Detta kan appliceras på en mängd olika områden inom skolutveckling då man genom att skaffa sig kunskap och erfarenhet om området kan utveckla nya arbetsmetoder för att fortsätta arbetet mot befästandet av traditionella könsmönster bland flickor och pojkar inom förskolan (och skolan för den delen) eller befästandet av normativa föreställningar om hur barnen ska leva eller vara.

5.2 Metodreflektion

Arbetet med undersökningen har varit väldigt intressant, metoden jag använt har fungerat bra även om jag tror att jag hade fått väldigt annorlunda svar om jag intervjuat skolledare och pedagoger som arbetat en längre tid med frågorna istället för att ta de som var i startgroparna som visat sig gälla båda förskolorna. Jag kan nu i efterhand se vissa nackdelar med att låta de förskolor som var ”först till kvarn” delta, kanske hade resultatet sett annorlunda ut om jag valt förskolor där jag visste med säkerhet att de arbetade aktivt med jämställdhetsfrågan. Antalet frågor i intervjuguiden inför den första intervjuomgången i januari 2009 kändes först bra men då jag skulle sätta igång med arbetet igen fick den kompletteras inför den andra intervjuomgången i februari 2010. Något annat jag reflekterade över under VT2009 var att jag även borde ha gjort fältstudier för att i praktiken observera pedagogerna i sitt dagliga arbete med jämställdhetsfrågan, för att ge undersökningen större tyngd. Detta har jag därför gjort och det känns bra även om jag önskat att jag fått kunnat (och fått) observera samtliga pedagoger i sitt praktiska arbete. .

För mig känns detta område som en outtömlig källa där jag skulle kunna göra många olika undersökningar. Någonting jag finner särskilt intressant skulle vara att titta på skolledarnas ansvar när det gäller själva implementeringen av jämställdhetsfrågan som en del av Lpfö98, kan de hållas ansvariga på något sätt och i så fall hur? Det hade varit intressant att fördjupa sig i verksamheternas beskrivningar av arbetet med frågan i sina kvalitetsredovisningar, och kanske utifrån dem göra någon form av utvärdering och analys av det som skett (eller inte skett). Det skulle även vara intressant att göra en diskursanalys av genuspedagogisk litteratur då det verkar hända en del på den fronten, att diskussionen är på väg ifrån det kompensatoriska angreppssättet och istället på väg mot ett mer komplext angreppssätt med fokus på olika aspekter som

6. REFERENSER

Almers, Ellen (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling. Tre berättelser om vägen dit. Jönköping: Högskolan i Jönköping

Andersson, Marie-Louise, Bergdahl, Barbro, Ekström, Ingegerd, Klefbohm, Björn, Synnergren, Britten, Gun Wiklund, & Kerstin Wramell-Lundin (2006). En värdegrund med eleven i centrum. Hämtades 2009-05-15 från

http://komin/download/18.28b8faaa118e59f2fbd8000436/v%C3%A4rdegrund.pdf

Arvidsson, Peter & Rosengren, Karl-Erik (2005). Sociologisk metodik. Malmö: Liber.

Butler, Judith (1998). Merely Cultural. I New Left Review nr. 23, s. 82-91.

Carbin, Maria & Sofie Tornhill (2004): Intersektionalitet – ett oanvändbart

Begrepp?, Kvinnovetenskaplig tidskrift (25) 3, s. 111-114.

de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber AB.

de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2007). Intersektionalitet. Malmö: Liber förlag.

Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Förenta Nationerna (1948). FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna

Fontana, Andrea & Frey, James H (2005). The Interview – From Neutral Stance to Political Involvement. I Handbook of Qualitative Research, Third Edition (ss 695-727). London: SAGE Publications.

Fraser, Nancy (1998). Heterosexism, Misrecognition and Capitalism. A response to Judith Butler. I New Left Review nr. 228, s. 140-148.

Gillberg, Claudia (2009). Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsutveckling: En

feministisk aktionsforskningsstudie i förskolan. Avhandling Växjö: Växjö University Press

Hallerström, Helena (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Avhandling Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Haraway, Donna (1988). The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. I Feminist Studies, Vol. 14, No. 3. (Autumn, 1988), ss. 575-599.

Hellman, Anette (2008a). Sluta gnälla som en bebis och va’ en stor kille nu! I Marie

Nordberg(red.) Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. (ss. 57-71). Stockholm: Liber förlag.

Hellman, Anette (2008b). Kan Batman vara rosa? I Marie Nordberg (red.) Maskulinitet på

schemat – pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. (ss. 74-92). Stockholm: Liber

förlag.

Hirdman, Yvonne (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber

John, Charlotta & von Sabjlar, Pamela (2007). Jobba jämt med Elfte steget. En metodbok för

praktiskt jämställdhetsarbete. Ramlösa

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lif, Jan (2008). Genus och jämställdhet. I Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med

jämställdhet i skolan (ss. 11-39). (Jan Lif red.) Lund: Studentlitteratur.

Lorentz, Hans (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats. Att tillämpa interkulturell

pedagogik. Lund: Studentlitteratur

Lunneblad, Johannes (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i

ett multietniskt område. Avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen.

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1, 47-56.

Lykke, Nina (2007). Intersektionalitet på svenska. I B. Axelsson & J. Forsnäs (Red.),

Kulturstudier i Sverige (ss. 131-148). Lund: Studentlitteratur.

Lpfö98 (1998). Läroplan för förskola

Löf, Camilla & Söderman, Johan (2010). Genusmedvetenhet som möjlighet eller begränsning –

en utvärdering av Malmö stads satsning på jämställdhet i förskolor och skolor. Malmö:

Resurscentrum för mångfaldens skola/FoU-utbildning. Avdelning barn och ungdom, Malmö Stad.

Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Malmö Stads välfärdsredovisning (2008). Hämtades 2009-05-14 från

http://www.malmo.se/miljohalsa/folkhalsa/valfardsredovisningen/stadsdelarnasvalfardsredovisni

ngar2008.4.3101c0911206abdf073800012978.html

Mulinari, Diana (2003). Teorier för en antirasistisk feminism – dialoger. I Mer än bara kvinnor

Nordberg, Marie (2005). ”Velournissar” och ”riktiga män”. Två manliga könsformeringar i förskolan. I Manlighet i fokus. En bok om manliga pedagoger, pojkar, och

maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber förlag.

Nordberg, Marie (2008). Inledning. I Maskulinitet på schemat – pojkar, flickor och

könsskapande i förskola och skola. (ss. 8-19). Stockholm: Liber förlag.

Patel, Runa & Bo Davidson (1991/1994) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

SFS 1974:152 (1974). Regeringsformen

Regeringskansliet (2008a). 110 miljoner för ökad jämställdhet i skolan. Hämtades 2009-05-18 från http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/107137

Regeringskansliet (2008b). Ny lag gör att förskolan blir mer som en vanlig skola. Hämtades 2009-05-15 från http://www.regeringen.se/sb/d/10287/a/101168

Regeringskansliet (2009a). Tilläggsdirektiv till Delegation för jämställdhet i skolan (U 2008:08). Hämtades 2010-04-27 från http://www.regeringen.se/sb/d/11360/a/121289

Regeringskansliet (2009b). Tilläggsdirektiv till Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige

(Ju 2006:02). Hämtades 2010-04-27 från

http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/137496/dictionary/true

Regeringskansliet (2010). Lagrådsremiss: Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och

Trygghet. Hämtades 2010-03-06 från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/70/79/30e34597.pdf

Sandell, Anna (2007). Utbildningssegregation och självsortering. Om gymnasieval, genus och

Schömer, Eva (2003). Jämställdhetens dilemman. I Mer än bara kvinnor och män. Feministiska

perspektiv på genus (ss. 89-117). Lund: Studentlitteratur.

SFS 1985:1100 (1985). Skollag

SFS 2006:67 (2006). Lag om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och

elever.

SFS 2008:567 (2008). Diskrimineringslag.

Skolinspektionen (2009). När skolinspektionen kommer – här är punkterna som granskas. Hämtades 2009-05-15 från http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn/Nyheter1/Nar-

skolinspektionen-kommerbr--har-ar-punkterna-som-granskas-/

Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Skolverkets allmänna råd 2005. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2009) Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan. Redovisning av regeringsuppdrag U2008/6144/S. Hämtades 2010-03-05 från

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/54/90/Slutrapport_till_regeringen_forskolans_laroplan. pdf

SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv. Stockholm: Edita Sverige AB

SOU 2006:75 Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans

pedagogiska arbete. Stockholm: Edita Sverige AB

Svensson, Eva-Maria (2008). Styrdokument för skolan. I Allt du behöver veta innan du börjar

Svensson, Per-Gunnar (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Kvalitativa studier i teori

och praktik (ss. 209-227) . (Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) Lund:

Studentlitteratur.

Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida

exempel. Lund: Studentlitteratur

Varnava, George (2005). Checkpoints for Schools towards a non-violent society. Improving

behaviour to enhance learning. London: NSPCC

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer

BILAGA 1

INTERVJUGUIDE 2009

Inledande frågor

1. Hur länge har du varit anställd vid (… förskolans namn.)? 2. Vad är du anställd som?

3. Vad har du för huvudsakliga arbetsuppgifter? 4. Hur skulle du definiera begreppet jämställdhet?

5. På vilket sätt arbetar du med ”genus och jämställdhet”?

Övergripande frågeställningar skolledare/pedagoger fått ta ställning till vid intervjuerna

1. Vad tror du målet med ”jämställdhetsarbetet” är? 2. Hur upplever du arbetet med ”jämställdhetsfrågan”?

3. Kan du se några effekter av arbetet med ”jämställdhetsfrågan”? Om ja, vilka?

4. (… Om informanten arbetat inom förskolan tillräckligt länge.) Kan du se några skillnader i (… förskolans namn.) arbete sedan den 1 april 2006 då ”Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever” kom?

5. Hur ser kontinuiteten ut beträffande arbetet med jämställdhetsfrågan och ”likabehandlingsplanen”?

6. Hur upplever du arbetet med ”likabehandlingsplanen”?

7. Tror du att pedagogerna känner sig bekväma i rollen som ”genus- och jämställdhets”- arbetare?

8. Vilka tips kan du ge till andra skolledare på hur man kan förbättra sitt jämställdhets- och likabehandlingsarbete?

9. Vilka sex områden är viktigast att arbeta med när det gäller jämställdhet och likabehandling? (dela ut lapp)

BILAGA 2

INTERVJUGUIDE 2010

1. Hur ser du på din roll i jämställdhetsarbetet idag?

2. Om jag säger jämställdhet som en del i hållbar skolutveckling, vad säger du då? 3. Vad gör ni för att förankra det som står i styrdokumenten i det praktiska arbetet med

jämställdhet?

4. Varför bör dagens verksamma skolledare och pedagoger utbildas i genusfrågor? 5. Vad innebär demokratiuppdraget i Lpfö98 för dig?

6. Hur ser du på ert arbete med demokratiuppdraget?

7. Om du endast fick välja EN av de åtta diskrimineringsgrunderna, vilken skulle du då säga att ni fokuserar på här?