Allabolag (2021). https://www.allabolag.se/ (Hämtad 2021-11-15).
Alonso-Almeida, M., Llach, J. & Marimon, F. (2014). A Closer Look at the “Global Reporting Initiative” Sustainability Reporting as a Tool to Implement Environmental and Social Policies: A Worldwide Sector Analysis. Corporate Social-Responsibility and Environmental Management, 21(6).https://doi.org/10.1002/csr.1318
Alvehus , J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. (1. uppl.).
Stockholm:Liber
Babiak, K., Kihl, L.A. (2018). A Case Study of Stakeholder Dialogue in Professional Sport:
An Example of CSR Engagement. Business and Society Review. 123. 119-149. https://doi.org/10.1111/basr.12137
Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.
NursingPlus Open, 2, 8-14. https://doi.org/10.1016/j.npls.2016.01.001
Berrone, P., Fosfuri, A., & Gelabert, L. (2017). Does greenwashing pay off? Understanding the relationship between environmental actions and environmental legitimacy. Journal of Business Ethics, 144(2), 363-379.
https://doi.org/10.1007/s10551-015-2816-9
Bolagsverket (2019). Hållbarhetsrapport
.https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/hallbarhetsrapport- 1.17962. Hämtad 2021-11-25.
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2018). Introduction to interview research. In Doing interviews (pp. 1-12). SAGE Publications Ltd, https://www.doi.org/10.4135/9781529716665
Bruzelius, L. H., & Skärvad, P.-H. (2011). Integrerad organisationslära. Lund:
Studentlitteratur AB.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3. uppl.). Malmö:
Liber.
Burnard, P. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse education today, 11 6, 461-6 . https://doi.org/10.1016/0260-6917(91)90009-Y
Christensen, H. B., Hail, L., & Leuz, C. (2019). Mandatory CSR and Sustainability Reporting: Economic Analysis and Literature Review.
https://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3427748
CSR Sweden. (2021). Vad är CSR. https://www.csrsweden.se/vad-ar-csr. (Hämtad 2021-11-21)
de Freitas Netto, S.V., Sobral, M.F.F., Ribeiro, A.R.B. et al. Concepts and forms of greenwashing: a systematic review. Environ Sci Eur 32, 19 (2020).
https://doi.org/10.1186/s12302-020-0300-3
de Jong, M. D., Huluba, G., & Beldad, A. D. (2020). Different shades of greenwashing:
consumers’ reactions to environmental lies, half-lies, and organizations taking credit for following legal obligations. Journal of business and technical communication, 34(1), 38-76.
https://doi.org/10.1177/1050651919874105
Delmas, M. A., & Burbano, V. C. (2011). The drivers of greenwashing. California management review, 54(1), 64-87. https://doi.org/10.1525/cmr.2011.54.1.64
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American sociological review, 147-160.
https://doi.org/10.2307/2095101
Du, X. (2015). How the market values greenwashing? Evidence from China. Journal of business ethics, 128(3), ss. 547-574. https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1007/s10551-014-2122-y
Dube, S., Maroun, W. (2017). Corporate social responsibility reporting by South African mining companies : evidence of legitimacy theory. South African Journal of Business Management. 48. 23-34. https://hdl.handle.net/10520/EJC-86a953481
Europeiska Unionen. (2014). EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (L 330). Hämtad från
https://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014L0095&from=SV
FAR (2021). FAR förklarar: hållbarhet. https://www.far.se/kunskap/hallbarhet/far-forklarar-hallbarhet/ (Hämtad 2021-11-29).
Fernando, S., & Lawrence, S. (2014). A Theoretical Framework for CSR Practices:
Integrating Legitimacy Theory, Stakeholder Theory and Institutional Theory. Journal of Theoretical Accounting Research, 10(1), ss. 149-178.
Finansinspektionen. (2021). Hållbarhetsredovisning.
https://fi.se/sv/hallbarhet/regler/redovisning/ (Hämtad 2021-12-02).
Gacek, J. (2020). Corporate Greenwashing and Canada Goose: Exploring the Legitimacy–
Aesthetic Nexus. International Journal for Crime, Justice and Social Democracy, 9(4), 148-162. https://doi.org/10.5204/ijcjsd.v9i2.1385
Global Reporting Initiative. (2020). List of GRI Standards reports and published materials with their self-declared
claims.https://www.globalreporting.org/reportregistration/verifiedreports. (Hämtad 2021-11-10).
Global Reporting Initiative. (2021). Standards. https://www.globalreporting.org/standards.
(Hämtad 2021-12-02).
Golafshani, N. (2003). Understanding reliability and validity in qualitative research. The qualitative report, 8(4), 597-607.https://doi.org/10.46743/2160-3715/2003.1870
Gray, Wong-Wylie, G., Rempel, G. R., & Cook, K. (2020). Expanding qualitative research interviewing strategies: Zoom video communications. Qualitative Report, 25(5), 1292–1301.
Guibert, L. & Roloff, J. (2017). Stakeholder dialogue: strategic tool or wasted words? Journal of business strategy. 38(5) s. 3-11. https://doi.org/10.1108/JBS-07-2016-0071
Haslerig, S. J. (2021). Phone it in: Reflections on the use of phone interview methods with college athletes. Journal for the Study of Sports and Athletes in Education, 1-21.
https://doi.org/10.1080/19357397.2021.1916309
Herold, D.M. (2018). Demystifying the link between institutional theory and stakeholder theory in sustainability reporting. Economics, Management and Sustainability, 3(2), 6-19. doi:
https://doi.org/10.14254/jems.2018.3-2.1
Hummel, K., & Schlick, C. (2016). The relationship between sustainability performance and sustainability disclosure–Reconciling voluntary disclosure theory and legitimacy theory.
Journal of accounting and public policy, 35(5), 455-476.
https://doi.org/10.1016/j.jaccpubpol.2016.06.001
Hörisch, J. Schaltegger, S. & Freeman, E. (2020). Integrating stakeholder theory and
sustainability accounting: Aconceptual synthesis. Journal of cleaner production, 275, ss. 1-12 https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2020.124097
Jordens Vänner. (2021). Svenska greenwashpriset. https://jordensvanner.se/category/svenska-greenwashpriset/. (Hämtad 2021-12-17).
Kuruppu, S.C., Milne, M.J., Tilt, C.A. (2019). Gaining, maintaining and repairing
organisational legitimacy. When to report and when not to report. Accounting, Auditing &
Accountability Journal 32(7), 2062-2087. https://doi.org/10.1108/AAAJ-03-2013-1282
Knox, S., & Burkard, A. W. (2009). Qualitative research interviews. Psychotherapy research, 19(4-5), 566-575. https://doi.org/10.1080/10503300802702105
Lester, J. N., Cho, Y. and Lochmiller, C. R. (2020). Learning to Do Qualitative Data Analysis: A Starting Point. Human Resource Development Review. 19(1). 94–106. doi:
10.1177/1534484320903890.
Lyon, T. P., & Montgomery, A. W. (2015). The means and end of greenwash. Organization
& Environment, 28(2), 223-249. https://doi.org/10.1177/1086026615575332
Lähdesmäki, M., Siltaoja, M., & Spence, L. J. (2019). Stakeholder salience for small businesses: A social proximity perspective. Journal of Business Ethics, 158(2), 373-385.
https://doi.org/10.1007/s10551-017-3707-z
Mahmood, Z. Ahmad, Z., Ali, W., Ejaz, A. (2017). Does environmental disclosure relate to environmental performance? Reconciling legitimacy theory and voluntary disclosure theory, Pakistan Journal of Commerce and Social Sciences (PJCSS), Johar Education Society, Pakistan (JESPK), 11(3), 1134-1152 https://www.econstor.eu/handle/10419/188332
Mills, A. J., Durepos, G., & Wiebe, E. (Eds.). (2009). Encyclopedia of case study research.
Sage Publications. http://dx.doi.org/10.4135/9781412957397
Pizzetti, M., Gatti, L. & Seele, P. Firms Talk, Suppliers Walk: Analyzing the Locus of Greenwashing in the Blame Game and Introducing ‘Vicarious Greenwashing’. J Bus Ethics 170, 21–38 (2021). https://doi.org/10.1007/s10551-019-04406-2
SCA. (u.å.). Intressentdialog.
https://reports.sca.com/2016/hallbarhetsredovisning/vaerdeskapande/intressentdialog.html.
(Hämtad 2021-12-04).
Sen, S., Cowley, J. The Relevance of Stakeholder Theory and Social Capital Theory in the Context of CSR in SMEs: An Australian Perspective. J Bus Ethics 118, 413–427 (2013).
https://doi.org/10.1007/s10551-012-1598-6
Sideri, L. (2021). Leveraging CSR for Sustainability: Assessing Performance Implications of Sustainability Reporting in a National Business System. Sustainability, 13(11), 5987.
https://doi.org/10.3390/su13115987
Spence, L. J. (2016). Small business social responsibility: Expanding core CSR theory.
Business & Society, 55(1), 23-55 DOI: 10.1177/0007650314523256
Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches.
Academy of management review, 20(3), 571-610.
https://doi.org/10.5465/amr.1995.9508080331
Sveriges riksdag. (2021). Årsredovisningslag (1995:1554).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554. Hämtad (2021-11-20).
Szabo, S., & Webster, J. (2021). Perceived greenwashing: the effects of green marketing on environmental and product perceptions. Journal of Business Ethics, 171(4), 719-739.
https://doi.org/10.1007/s10551-020-04461-0
Thijssens, T., Bollen, L., Hassink, H. (2015). Secondary Stakeholder Influence on CSR Disclosure: An Application of Stakeholder Salience Theory. Journal of Business Ethics. 132.
873-891. DOI 10.1007/s10551-015-2623-3
Thyer, B. A. (2001). The handbook of social work research methods. SAGE Publications, Inc.
https://www.doi.org/10.4135/9781412986182
Thyer, B. A., Franklin, C., Cody, P., & Ballan, M. (2001). Reliability and validity in qualitative research. The handbook of social work research methods, 273-293.
Torelli, R., Balluchi, F., & Lazzini, A. (2020). Greenwashing and environmental
communication: Effects on stakeholders' perceptions. Business strategy and the Environment, 29(2), 407-421. https://doi.org/10.1002/bse.2373
Utrikesdepartementet (2015). Hållbart företagande - Plattform för svenskt agerande. UD 13.031https://www.regeringen.se/4af4f9/contentassets/b692b43679c54e0aa9ec33d05c348adf/
hallbart-foretagande---plattform-for-svenskt-agerande. Hämtad 2021-11-21.
Vollero, A., Palazzo, M., Siano, A., & Elving, W. J. (2016). Avoiding the greenwashing trap:
between CSR communication and stakeholder engagement. International journal of
innovation and sustainable development, 10 (2), 120-140. DOI: 10.1504/IJISD.2016.075542
Wang, D., Walker, T., & Barabanov, S. (2020). A psychological approach to regaining consumer trust after greenwashing: the case of Chinese green consumers. Journal of Consumer Marketing. https://doi.org/10.1108/JCM-06-2019-3257
9. BILAGA – INTERVJUFRÅGOR
1. Berätta lite mer om dig själv och din tid på detta företag.
2. Vad är din roll i företaget?
3. Har du något ansvar över ert hållbara arbete och redovisningen av det hållbara arbetet?
4. Hur länge har ni hållbarhetsredovisat på ert företag?
5. Varför började ni med hållbarhetsredovisning?
6. Inkluderas ert företag bland de företag som enligt årsredovisningslagen måste hållbarhetsredovisa?
7.Vilka är de främsta intressentgrupperna som ni riktar er hållbarhetsredovisning mot?
8. Prioriterar ni några intressentgrupper före några andra? Utveckla!
9.Hur ser ni på faktumet att vissa företag måste hållbarhetsredovisa medan andra inte behöver det?
10. Vilka är de främsta faktorerna ni vill lyfta fram i er hållbarhetsrapport varje år?
11. Hur utvärderar ni er hållbarhetsredovisning?
12.Kan du beskriva hur relationen till era intressenter ser ut?
13. Ser relationerna olika ut till olika intressenter?
14.Finns det några intressenter som är viktigare än andra? Besvarad 15.Hur sker kontakten med de intressenterna som ni beskrivit ovan?
16. Brukar dessa dialoger med era intressenter ske regelbundet eller oregelbundet?
17.Får ni någon feedback på er hållbarhetsredovisning från intressenter?
18. Sker det någon form av återkoppling mellan er och era viktigaste intressenter gällande ert innehåll i hållbarhetsredovisningen efter att rapporten publicerats?
19. Vad ligger bakom ert val att upprätta (eller inte upprätta) en dialog med era intressenter gällande utvärdering av hållbarhetsredovisningens innehåll?
20. Olika intressenter kan dels ha förväntningar på er som företag men de kan även ställa krav på er. Kan du berätta hur det ser ut för er del? Vilka förväntningar och krav ställer olika intressentgrupper på er gällande socialt och miljömässigt ansvarstagande?
21. Finns det några intressenters krav, gällande ansvarstagande i hållbarhet, som ni prioriterar högre än någon annans? Varför?
22.Brukar intressenter på något sätt inkluderas i beslutsfattandet om hur innehållet i redovisningen ska se ut?
23. Hur kan företaget på något sätt säkerställa att informationen i hållbarhetsredovisningen når fram till viktiga intressenter och dessutom accepteras av nämnda intressenter?
24. Ser du några risker för att intressenter ska missuppfatta hållbarhetsredovisningens innehåll? Vilka är i sådana fall dessa risker?
25. Vad är det ni är ute efter i era dialoger med intressenter?