Bergström, S., Catasus, B. & Ljungdahl, F. (2002). Miljöredovisning. Malmö: Liber Ekonomi.
Bryman, A & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e Upplagan. Stockholm; Liber.
Casell, C. & Symon, G. (2004). Essential Guide to Qualitative Methods in Organizational Research. London: SAGE Publications.
Deegan, C & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. 2 uppl. New York: McGraw-Hill Higher Education.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. 4:e Upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - Ideér, moden, förändring. Malmö: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. Kalling, T. Styhre, A. (2015) Organisation och organisering. 4:e Upplagan. Stockholm: Liber
Fejes, A & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. 3:e Upplagan. Stockholm: Liber.
Forsmark, Karlsson & Östberg. (2016). Hållbara affärer. 1:a upplagan. Stockholm: Liber AB.
Frostenson, M., Helin, S., Sandström, J. 2015. Hållbarhetsredovisning (Grunder, Praktik och funktion). 2:a Upplagan. Stockholm: Liber AB.
Hedenus, F., Persson, M & Sprei F. (2018). Hållbar utveckling. Lund; Studentlitteratur.
Jacobsen, Dag Ingvar. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A., 2013. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Ljungdahl, F. 1999. Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag – praxis, begrepp, orsaker. The Institute of Economic Research. Lund, Sverige.
Nilsson, Fredrik & Olve, Nils-Göran (red.) (2018). Controllerhandboken. Elfte upplagan Stockholm: Liber.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3:e Upplagan. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Westermark, Christer. 2013. Hållbarhetsredovisning. 1.1 Upplaga. Lund: Studentlitteratur AB. Elektroniska källor Bolagsverket. 2019. Hållbarhetsrapport. https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar/hallbarhetsrapport-1.17962 (Hämtad: 2020-04-20).
Böhler, T. 2017. Hållbar utveckling : begreppets historia och utveckling.
https://medarbetarportalen.gu.se/samfak/verktygslada/begreppet-hallbar-utveckling--historia-
och-utveckling;jsessionid=1e8ae93rmpj3x4uyybte7jmn0?skipSSOCheck=true&referer=https%3A %2F%2Fwww.google.se%2F (Hämtad: 2020-04-17).
Egidius. H. Natur & Kulturs Psykologilexikon. 2020. Hermeneutiska cirkel.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=hermeneutiska%20cirkeln (Hämtad: 2020-04-08).
Eldrimner Certifierat Mathantverk. U.å.
https://www.eldrimner.com/certifiering/33617.eldrimner_certifierat_mathantverk.html (Hämtad: 2020-05-07).
FAR. U.å. Hållbarhetsrapportering. https://www.far.se/faq/hallbarhetsredovisning/ (Hämtad: 2020-04-01).
Folkhälsomyndigheten. (2018). Vad är social hållbarhet för oss?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ (Hämtad: 2020-05-07).
Greenwashing 2020. Britannica Academic.
https://academic.eb.com/levels/collegiate/article/greenwashing/607195 (Hämtad: 2020-05-14).
Jansmyr, M. 2018. Lagen om hållbarhetsredovisning- Varför? Vem? Vad?.
https://www.effort.se/blogg/lagen-om-hallbarhetsredovisning-varfor-vem-vad/ (Hämtad: 2020-04-17).
Kenton, W. 2020. Greenwashing.
https://www.investopedia.com/terms/g/greenwashing.asp (Hämtad: 2020-04-01).
Kiwa. 2018. IP Livsmedel Grundcertifiering.
https://www.kiwa.com/se/sv/tjanst/ip-livsmedel/ (Hämtad: 2020-05-07).
Kiwa. u.å. Vad är certifiering?.
https://www.kiwa.com/se/sv/tjanster/certifiering/vad-ar-certifiering/ (Hämtad: 2020-05-07).
Kosta Outlet. u.å. Kosta Bageri.
https://www.kostaoutlet.se/mat-fika/kosta-bageri.html (Hämtad: 2020-05-07). Krav. 2018. Steg för steg till KRAV-certifiering.
https://www.krav.se/foretag/valj-verksamhet/foradling/bli-krav-certifierad-foradling/steg-for-steg-till-krav-certifiering/ (Hämtad 2020-05-07).
Nationalencyklopedin. u.å. Hållbar utveckling.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling. (Hämtad: 2020-04-23).
PM & Vänner. u.å. Hållbarhet.
https://pmrestauranger.se/info/hallbarhet/ (Hämtad: 2020-05-07).
Svanen. U.å. Varför svanenmärka?
https://www.svanen.se/att-svanenmarka/varfor-svanenmarka/ (Hämtad: 2020-05-07).
Tillväxtverket. 2018. Majoriteten av företagen arbetar med hållbarhet.
https://tillvaxtverket.se/statistik/vara-undersokningar/resultat-fovven-2017/2018-10-26-majoriteten-av-foretagen-arbetar-med-hallbarhet.html (Hämtad 2020-04-21).
UNDP. 2020. Globala målen.
https://www.globalamalen.se/ (Hämtad: 2020-05-07).
Världsnaturfonden WWF. 2016. Mat på hållbar väg.
https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-mat-pa-hallbar-vag-webb.pdf (Hämtad: 2020-05-08)
Rapporter
Andersson, A. & Gullstrand, J. (2009). Certifiering, Konkurrens, Handel. Konkurrensverket. ISSN-nr 1652-8069.
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/uppdragsforskning/forsk_rap_200 9-13_cert_konk_handel.pdf
Franzén, C & Sandstedt, U. 2018. Hållbarhetsredovisning – en omvärldsbevakning. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
https://www.esv.se/contentassets/2dc5059435ea42518a48336effd2ffd6/esv-2018-36-hallbarhetsredovisning-en-omvarldsbevakning.pdf
Tidningsartiklar
Fagerström, A., Hartwig, F., Lindberg, P. 2016. Redovisning av hållbart förädlingsvärde. Tidningen Balans. December 2016.
https://www.tidningenbalans.se/wp-content/uploads/2015/12/Redovisning-av-hallbart-foradlingsvarde.pdf (Hämtad: 2020-04-01).
Sylvander, Marcela. 2019. Våga problematisera hållbarhetsarbetet. Paues Åberg. 27 augusti. https://www.pauesaberg.se/vaga-problematisera-hallbarhetsarbetet/
Vetenskapliga artiklar
Clarkson, M. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. Academy of management Review. Vol 20 No. 1, pp. 92-118
Deegan, C. (2019). Legitimacy theory: Despite its enduring popularity and contribution, time is right for a necessary makeover. Accounting, Auditing and Accountability Journal, Vol. 32 No. 8, pp. 2307-2329
Deegan, C., Rankin, M. and Tobin, J. (2002), An examination of the corporate social and environmental disclosures of BHP from 1983-1997, Accounting, Auditing and Accountability Journal, Vol. 15 No. 3, pp. 312-343.
Delmas, Magali & Cuerel-Burbano, V. (2011). The drivers of greenwashing. Berkeley Vol. 54, No.1, pp. 64-87
DiMaggio, Paul. J., & Powell, Walter. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociologican Review, vol. 48:2, s. 147-160.
Elkington, J. 1998. The triple bottom line of 21st century business. Gabriola Island, BC & Stoney Creek, CT: New Society Publishers.
Hasnas, John (1998). The Normative Theories of Business Ethics: A Guide for the Perplexed. Business Ethics Quartly, vol. 8:1, s. 19-42.
Lindblom, C. (1993), “The implications of organisational legitimacy for corporate social performance and disclosure”, Critical Perspectives on Accounting Conference, New York, NY
Mathews, M.R. (1997), “Twenty-five years of social and environmental accounting research: is there a silver jubilee to celebrate?”, Accounting, Auditing and Accountability Journal, Vol. 10 No. 4, pp. 481-531.
Meuwissen, M.P.M.; Velthuis, A.G.J.; Hogeveen, H och Huirne, R.B.M. (2003) “Technical and economic considerations about traceability and certification in livestock production chains”, s. 41-54 i Velthuis, A.G.J.; Unnevehr, L.J.; Hogeveen, H, och Huirne, R.B. (red.), New approaches to food safety economics, Kluwer Academic Publishers: Wageningen.
Powell, Walter W. & DiMaggio, Paul J. (1991). The new institutionalism in organizational analysis. Chicago: The university of Chicago Press.
Solomon, A. & Lewis, L. 2002. Business Strategy and the Environment. Incentives and disincentives for corporate environmental disclosure. 11(3): 154-169. doi: 10.1002/bse.328. Muntliga källor
Ahlsgård, I. (2020). PM & Vänner Bröd & Sovel. Telefonintervju 29 april.
Becker Birkner, F (2020). Kosta Bageri. Telefonintervju 27 april.
Ivansson, I. (2020). Rugstorps Lantgård. Telefonintervju 23 april.
Johansson Wingqvist, F. (2020). Fredriks Bröd och Bakverk. Facetime Intervju 23 april.
Kortekaas, M. (2020). Solmarka Bageri. Facetime Intervju 5 maj.
Melin, F. (2020). Stensö Hembageri. Telefonintervju 5 maj.
Sagerfors, L. (2020). Ekenäs Hantverksbageri. Telefonintervju 4 maj.
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjufrågor Hållbar utveckling
1. Hur skulle du definiera ”Hållbar utveckling” och vad tycker du visar att man arbeta med hållbar utveckling?
Hållbarhetsarbete
2. Arbetar ert företag med hållbarhet idag? Varför / Varför inte?
3. Vilka är de största frågorna som ni som företag riktar sig åt i ert hållbarhetsarbete? (Ekologisk, Ekonomisk och Social hållbarhet)
4. Har ni haft samma fokus inom ert hållbarhetsarbete sedan ni började att arbeta med det eller har det ändrats/utvecklats under tiden?
- Har ert fokus behövts ändrats nu under covid-19?
5. Upplever ni att det idag ställs högre krav från kunder/intressenter på hållbarhetsarbete och isåfall på vilket sätt?
6. Involverar ni era anställda i ert hållbarhetsarbete?
7. Utvärderar ditt företag effekterna av ert hållbarhetsarbete?
8. Om ni haft mer resurser, vad hade varit er största anledning till att arbeta mer med hållbarhetsarbete? Tror du att detta kan komma att påverka era marknadsandelar?
Hållbarhetskommunikation
9. Kommunicerar ni ert hållbarhetsarbete idag? 10. Använder ni hållbarhetsredovisning idag?
- Varför / Varför inte?
- Är hållbarhetsredovisning någonting ni funderar på att använda i framtiden? 11. Anser du det nödvändigt att även mindre företag ska hållbarhetsredovisa som de större
företagen har krav på?
12. Använder ni er av några hållbarhetsstandarder?
12.1 Vad var det som gjorde att ni valde att bli certifierade?
12.2 Vad innebär det för er att vara certifierade och vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med det?
12.3 Hur mycket mer arbete krävs det från er sida att vara certifierade?
12.4 Krävs det att alla i ert företag är väl informerade vad som innebär att vara certifierade?
12.5 Anser ni att er certifiering är ett sätt att kommunicera ert hållbarhetsarbete och är det därför ni valt att inte hållbarhetsredovisa?
12.6 När skaffade ni ert certifikat och hur har ert arbete förändrats sedan ni fick ert certifikat?