Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Benda, B. B. (2005). The robustness of self-control in relation to form of delinquency. Youth & Society, 36, 418-444.
Berglund, S-A. (2000). Social pedagogik: i goda möten skapas goda skäl. Lund: Studentlitteratur.
Bjerregård, B. & C. Smith (1993). Gender Differences in Gang Participation, Delinquency and Substance Use. Journal of Quantitative Criminology, 9, 329-355. Blum, J., Ireland, M. & R. W. Blum (2003). Gender differences in juvenile violence: a report from Add Health. Journal of Adolescent Health, 32, 234-240. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi. Carr, M. B. & T. A. Vandiver (2001). Risk and protective factors among youth offenders. Adolescence, 36, 409-426.
Caspi, A., Donnellan, B., Moffitt, T., Robins, R. & K. Trzesniewski (2005). Low Self-Esteem Is Related to Aggression, Antisocial Behavior and Delinquency.
Psychological Science, 16, 328-355.
Chesney-Lind, M. (2004). Girls, women and crime; selected readings. Thousand Oaks: Sage Publications.
Chesney-Lind, M. (2001). What About the Girls? Delinquency Programming as if Gender Mattered. Corrections today, 63, 38-43.
Chylicki, P. (1992). Att upphöra med brott. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.
Claezon, I. (2004). Tvångsomhändertaganden. Ur tonåringarna, anhörigas och
socialsekreterares perspektiv. Smedjebacken: Bokförlaget Mareld.
Ekbom, T., Engström, G. & B. Göransson (2006). Människan, brottet, följderna:
Kriminalitet och kriminalvård i Sverige. Stockholm: Natur och Kultur.
Ellickson, P. & K. McGuigan (2000). Early predictors of adolescent violence.
American Journal of public health, 90, 566-572.
Estrada, F. & J. Flyghed (2001). Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund:
Studentlitteratur.
Estrada, F. (1999). Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem: utveckling,
uppmärksamhet och reaktion. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet.
Farrall, S. (2005). On the Existential Aspects of Desistance from Crime. Symbolic
Interaction, 28, 367-386.
Fishbein, D. & D. Pérez (2000). A regional study of risk factors for drug abuse and delinquency: sex and racial differences. Journal of child and family studies, 9, 461-479.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Goodkind, S., Ng, I. & C. R. Sarri (2006). The Impact of Sexual Abuse in the Lives of Young Women Involved or At Risk of Involvement With the Juvenile Justice System. Violence Against Women, 12, 456-477.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Hedin, U-C. & S-A. Månsson (1998). Vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur
prostitutionen. Stockholm: Carlsson.
Hillborg, I. (1999). Kvinnors brottslighet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Kolfjord, I. (2003). Kvinnors drogbruk och lagbrott: positionella och kontextuella
strategier i en våldsrelaterad vardag. Lund: Bokbox.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lander, I., Pettersson, T. & E. Tiby (2003). Femininiteter, maskuliniteter och
kriminalitet: Genusperspektiv inom svensk kriminologi. Lund: Studentlitteratur. Landsheer, J. A. & C. van Dijkum (2005). Male and female delinquency trajectories from pre through middle adolescence and their continuation in late adolescence.
Adolescence, 40, 729-748.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lilly, R. J., Cullen, F. T. & R. A. Ball (1995). Criminological Theory: context and
consequences. Thousand Oaks: Sage Publications.
Lundgren, E. (1993). Det får da være grenser for kjønn. Oslo: Universitetsforlaget. Martens, P. L. (1992). Familj, uppväxt och brott. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Mason, W. A. & M. Windle (2002). Gender, Self-Control, and Informal Social Control in Adolescence: A Test of Three Models of the Continuity of Delinquent Behavior. Youth & Society, 33, 479-514.
Miller, K. (2007). Traversing the Spatial Divide? Gender, Place, and Delinquency.
Feminist Criminology, 2, 202-222.
Molnar, B. E., Roberts, A. L., Browne, A., Gardener, H. & S. L. Buka (2005). What girls need: recommendations for preventing violence among urban girls in the US.
Social Science & Medicine, 60, 2191-2204.
Moretti, M., Obsuth, I., Odgers, C. & P. Reebye (2006). Exposure to Maternal vs. Paternal Partner Violence, PTSD and Aggression in Adolecent Girls and Boys.
Aggressive Behavior, 32, 385-395.
Moretti, M., Holland, R. & S. Mackay (2001). Self-other representation. Behavioral
sciences and the law, 19, 109-126.
Natland, S. (2006). Volden, horen og vennskapet: en kulturanalytisk studie av unge
jenter som utøvere av vold. Bergen: Universitet i Bergen.
Odgers, C. L. & M. M. Moretti (2002). Aggressive and Antisocial Girls: Research Update and Challenges. International Journal of Forensic Mental Health, 1, 103-119. Pajer, K. A. (1998). What Happens to “Bad” Girls? A Review of the Adult Outcomes of Antisocial Adolescent Girls. Am J Psychiatry, 155, 862–870.
Passagen, 2007-09-23. Inlägg inlagt på:
http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=
3500000000000014&conference=10500000000000953&posting=1950000000454802 1
Patel, R. & B. Davidsson.(2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE. Persson, A-E. (1995). Ungdomars åsikter om orsaker till effekter av och åtgärder
mot ungdomsvåldet. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Reckman, T. (2003). Kriminella tjejer tas inte på allvar. Hämtad 2007-11-16 från http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=317484
Sarnecki, J. (2003). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur.
Scheff, T. J. (1997). Emotions, the social bond, and human reality. Cambridge: University Press.
Skårner, A. (2001). Skilda världar? En studie av narkotikamissbrukares sociala
relationer och sociala nätverk. Göteborg: Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Snare, A. (1991). Kvinnors laglydighet och brottslighet. Kvinnovetenskaplig
tidskrift, 12, 27-39.
SOU 1998:31. Det gäller livet. Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska
problem. Barnpsykiatrikommitténs slutbetänkande.
Stout, K. D. (1991).Women who kill: Offenders or defenders? Affilia: Journal of
women and social work, 6, 8-22.
Talbott, E. & K. Thiede (1999). Pathways to antisocial behavior among adolescent girls. Journal of emotional and behavioral disorders, 7, 31-39.
Ungmark, I. (1992). Kvinnor, brott, övervakning. Linköping: Linköpings Universitet.
Vaillancourt, T. & S. Hymel (2006). Aggression and Social Status: The Moderating Roles of Sex and Peer-Valued Characteristics. Aggressive Behavior, 32, 396-408. Walldén, M. (2000). Kvinnor och brott: teoretiska perspektiv. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms Universitet.
Weinehall, K. (1999). Gymnasielevers möten med våld – i hemmet, i skolan och på
fritiden: en enkätstudie vid 14 gymnasieskolor i Sverige. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.
Weizmann-Henelius, G. (2006). Violent female perpetrators in Finland: personality and life events. Nordic psychology, 58, 280-297.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Wiklund, G. (1990). Kvinnor och brott. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Wittrock, U. (2006). Kriminalstatistik 2006. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Åberg, A. (2007). Tjejerna slogs vilt. Aftonbladet, 2007-11-04.
Öhman, L. (2007). Kvinnor misshandlade ung man. Hämtad 2007-12-02 från http://www.aftonbladet.se/malmolund/article1376956.ab
Bilaga 1 – Annons