Källkritik och idealtyper

För att genomföra den mer övergripande analysen av vilken källkritik som läromedlen framställer kommer tre idealtyper av källkritik konstrueras. De baseras främst på Skolverkets (2020b; 2021a) tre versioner av källkritik: grundläggande, traditionell och utvidgad källkritik.

Dessa tre versioner av källkritik vidareutvecklas sedan med inslag från Allern och Pollack (2019), Nygren (2019), Strachal och Thurén (2011) och Thurén och Werner (2019). Slutligen kommer Skolinspektionens kritik lyftas in för att konstruera tre omfattande källkritiska idealtyper som varierar i komplexitet. Idealtyperna är kumulativa, det vill säga att samtliga kriterier från tidigare nivåer ska ingå i hos följande nivåer. De identifieras med hjälp av innehållsanalysen, där utvalda variabler för varje idealtyp visar på om läromedlet

Idealtyperna bör inte behandlas som perfekta uttryck för grupperingar som läromedel kan placeras in i. De finner sitt värde i att beskriva idealbilder av tre olika komplexitetsnivåer av källkritik. De erbjuder alla olika av djup av förståelse av källkritiken, där varje nivå erbjuder en mer nyanserad bild av vad som krävs för att vara en ”tillförlitlig källa”. Idealtyper kommer namnges följande: grundläggande, konkret och kontextuell.

Grundläggande källkritik har lägst komplexitet. Den karaktäriseras av att ställa mycket grundläggande frågor angående en källas trovärdighet. Frågorna är i grunden mestadels avsedda för att erbjuda en ytlig översikt kring vad som är sant och falskt. Vem är upphovspersonen, vad är syftet med källan och vad är det som förmedlas? Idealtypen är baserad på Skolverkets (2021b, s.33) mest simpla version av källkritik, där enkla tumregler

19 används för att bedöma en källas trovärdighet. Idealtypen kännetecknas av ett uni-strukturell tänkande, där en källa antingen är trovärdig eller icke trovärdig. Den erbjuder inte en djup av förståelse och består egentligen bara av frågan ”är källan trovärdig eller ej?”, vilket endast besvaras ja eller nej. Idealtypen identifieras med variablerna analoga källor och de

källkritiska frågorna, med tillhörande underkategorier.

Den konkreta källkritiken karaktäriseras av att ställa källor mot de fyra källkritiska kriterierna eller liknande konkreta synsätt på vad som är trovärdigt. Idealtypens mest framträdande karaktärsdrag är att den erbjuder en konkret metod som är avsedd att användas allmängiltigt.

Idealtypen är främst baserad på Skolverkets (2020b, s.9–10) traditionella källkritik. Här används de fyra källkritiska kriterierna i kombination med de traditionella källkritiska frågorna – ”upphovsperson?”, ”syfte?” och ”vad säger andra källor?” – för att bedöma en källas trovärdighet. De källtyper som främst nämns eller diskuteras är analoga och internetkällor. Idealtypen kännetecknas av ett multi-strukturell tänkande, där flera olika frågor och kriterier tillsammans målar upp en djupare förståelse av källkritiken. En källa kan variera i sin trovärdighet, med olika för- och nackdelar. Varje del av idealtypen är dock enskild, där källkritikens olika komponenter inte påverkar varandra. Som ett exempel: de källkritiska kriterierna används likadant oavsett vilken typ av källa det är. Den erbjuder en förståelse att källor kan prövas mot ett antal allmängiltiga metoder och teorier för att veta om källor är trovärdiga eller icke trovärdiga. Metoderna och teorierna – tillsammans – hjälper en att bedöma om källorna man granskar är mer eller mindre trovärdiga. Idealtypen identifieras med variablerna internetkällor, primär- och sekundärkällor, de fyra källkritiska kriterierna, informationssökningens underkategori ”metod” och samtliga variabler från grundläggande källkritik.

Kontextuell källkritik är den mest komplexa källkritiken inom ramen för föreliggande studie . Idealtypen karaktäriseras av att använda konkreta metoder – som de fyra källkritiska

kriterierna – och sedan anpassa dessa enligt kontexten. Kontexten avser främst vilka källtyper man granskar, och hur detta kräver anpassade metoder. Källkritisk granskning av filmer kräver en annorlunda metod från texter, även om de centrala stråken förblir dem samma (Skolinspektionen, 2019, s.12, 31–32; Skolverket, 2020b, s.18–19). Anpassning för källtyper framställs därmed som en viktig komponent i idealtypen, och olika konkreta metoder anges för olika källtyper. Idealtypen karaktäriseras också av komplexa idéer och koncept som tradering, ekokammare, AI, webbsidor och sökmotorers bakomliggande programmering, etcetera. Samtliga källtyper är närvarande: analoga, internet och multimediala. Idealtypen

20 utvecklar de tidigare idealtyperna genom att applicera de mer komplexa koncepten och

abstrakta idéerna som presenteras av bland annat Nygren (2019) och Thurén och Werner (2019). Idealtypen visar även på de sista två utvecklingsområdena som Skolinspektionen (2018, s.7) ansåg svenska skolan behöver arbeta med: anpassad informationssökning och elevers digital vardag. Den kontextuella källkritiken är relationell, där de olika

komponenterna av idealtypen interagerar med varandra. Metoder behöver anpassas efter de källtyper som man granskar. Exempelvis äkthetskriteriet behöver anpassas för att granska förfalskningar hos multimediala källor på ett sätt som avviker från analoga och internetkällor.

Närhetskriteriet behöver vara medvetet om bakomliggande programmering och att internetkällor omgående kan förändras utan att det synliggörs. Kontextuella källkritiken erbjuder ett av djup av förståelse där både teorier och metoder är förändringsbara, och vad som är trovärdig eller icke trovärdig kan förändras. Idealtypen särskiljer sig även från de andra idealtyperna genom att erbjuda en källkritisk medvetenhet för den information man möter i sin vardag, speciellt avseende det man ser på internet och sociala medier. Detta då det bland annat är centralt med idéer som bakomliggande programmering, ekokammare,

filterbubblor och liknande koncept som styr vilken information vi möter i våra digitala liv.

Den kontextuella källkritiken identifieras med variablerna multimediala källor,

informationssökningens underkategorier ”urval”, ”risker” och ”kontext”, digital vardag och samtliga variabler från både grundläggande och konkret källkritik.

För att förenkla analysprocessen designades en tabell som möjliggör en snabb jämförelse med resultatet från innehållsanalysen för att bedöma vilken källkritisk idealtyp som läromedlen mestadels uppvisar. Tabellen är uppdelad i de tre olika idealtyperna: grundläggande, konkret och kontextuell. Idealtyperna är uppbyggda av de tidigare nämnda centrala variablerna, och är kumulativa i komplexitetsordningen. Varje bok namnges med sin första bokstav och vilken gradering de fick för varje variabel, vilket gör att man snabbt och enkelt kan se om

läromedlen uppvisar på en viss idealtyp eller inte. För att ett läromedel ska uppvisa på en viss idealtyp krävs att den visat på samtliga centrala variabler hos idealtypen och vara

övervägande graderat högt. Som ett exempel på detta: variabel analoga medier kan graderas 0–3, om ett läromedel beskrev analoga medier på en nivå som graderas 2 eller 3 bedöms det att läromedlet visar på en central variabel i idealtypen. Om läromedlet gör detta hos alla centrala variablerna som idealtypen består av så visar den också på idealtypen som helhet.

Skulle läromedlet å andra sidan endast uppnå 0 eller 1 i gradering uppvisar den inte på en central variabeln i idealtypen. För variabler som graderas 0–2 så är det 1 och 2 som visar på

21 att idealtypen är närvarande. Kodningsmanualen i Bilaga 2 kan användas för att bättre förstå vad de olika värdena kan vara.

Den fullständiga idealtypstabellen finns i Bilaga 4.