Figur 1: Källtyper i läromedlen, uppdelat i analoga, internet och multimediala källtyper hos läromedlen
Läromedlen varierar i sina genomgångar och förklaringar av de olika källtyperna. Libers var ensam i att visa på analoga medier av högsta komplexitet. Läromedlet var ensamma i att framställa hur analoga medier skiljer sig från de andra källtyperna. Libers beskriver även en rad konkreta källkritiska förhållningssätt och råd kring hur man kan arbeta med exempelvis nyhetsartiklar, dagböcker eller offentliga dokument. Ett något avvikande argument från resterande läromedel och teoretiska bakgrunden som Libers gör är att många källor på internet i själva verket är analoga källor: ”Dessa [offentliga utredningar, tidningsartiklar, forskningsartiklar, med flera] ska betraktas på samma sätt som om de vore trycka material, åtminstone i det mån de lever upp till äkthetskravet” (West, 2020, s.28). De menar med andra ord att dessa typer av källor bör betraktas som analoga – såvida de inte är förfalskade – även om de ”vistas” på internet, och ska därmed inte behandlas annorlunda från ”riktiga” analoga medier.
Samtliga läromedel nämner att internetkällor är något som ska behandlas annorlunda från analoga källor. De varierar dock kraftigt i hur genomgående de är avseende detta. Kompass – som ett exempel på en simpel version – nämner endast att: ”Detta [källkritik] gäller i ännu
0 1 2 3
Kompass Reflex Libers Forum Stringent
Figur 1: Källtyper
Analoga Internet Multimedia
22 högre grad när du tar del av något på internet och på sociala media” (Eliasson & Nolervik, 2021, s.94). Stringent – som exempel på en komplex version – beskriver bland annat att internet särskiljer sig då det kan förändras av webbsidoägare när som helst och hur
bakomliggande programmering kan styra vad olika personer ser på samma sida ( Holmstedt &
Hydén, 2020, s.237–239).
Ingen av läromedlen visade på den högsta nivån av multimediala källor. Kompass, Forum och Stringent graderades 2. Läromedlen angav flertalet multimediala källor – film, bild och musik – men angav endast en konkret metod för bildanalys. För att exemplifiera detta:
Stringent ger exempel på en konkret metod för hur man ska genomföra bildanalys, detta följs av en beskrivning hur filmer är ett mycket vanligt sätt som desinformation sprids, men det beskrivs aldrig hur eleverna ska upptäcka det eller arbeta med filmer som källa (Holmstedt &
Hydén, 2020, s.253–254). På liknande sätt gör Kompass och Reflex, fast utan en metod för bildanalys. Reflex – som exempel – nämner hur bilder och filmer kräver annorlunda sätt att kritiskt granska material med, men erbjuder inte en konkret metod för hur detta ska
genomföras (Almgren et al, 2017, s.15). Libers nämnde inget om multimediala källor.
Figur 2: primär- och sekundärkällor.
Primär- och sekundärkällor nämndes av Libers, Forum och Stringent. Liber och Stringent nämnde begreppet i relation beroendekriteriet medan Forum nämner begreppet fristående.
Varken Forum eller Stringent diskuterade begreppet, med Stringent som exempel nämndes begreppet på följande sätt: ”Det spelar dessutom roll om det är en första- eller
andrahandskälla.” (Holmstedt & Hydén, 2020, s.256). De nämner inte hur eller varför det spelar någon roll. Libers – å andra sidan – noterar att ”när information återanvänds är risken stor att ett fel smyger sig in” (West, 2020, s.27). Läromedlet noterar även att man som regel
20%
40%
40%
Figur 2: Primär- och sekundärkällor
Diskuteras Nämns Nämns ej
23 ska eftertrakta primärkällor utifrån ett källkritiskt perspektiv. Kompass och Reflex nämner inte begreppen.
Figur 3: källkritiska frågor, uppdelat i närvaro och komplexitet av frågor kring vem, hur, varför, andra och annat hos läromedlen.
Avseende de källkritiska frågor som läromedlen presenterar eller diskuterar är variati onen stor. Libers är läromedlet som i minst utsträckning diskuterar källkritiska frågor. Läromedlet ger endast exempel på frågor om vem som är upphovspersonen, vad syftet med källan är och om källan är fakta eller värdering (West, 2020, s.28). De diskuterar inte heller frågorna, Libers graderades därmed 1 för ”vem”, ”varför” och ”annat”.
Stringent har ett liknande upplägg till Libers. Stringent har dock även den källkritiska frågan om andra källor samstämmer med det som granskas (Holmstedt & Hydén, 2020, s.254–256).
De har även en ytterligare fråga inom kategorin ”annat”, vilket är hur sannolik källan verkar i allmänhet. Hur elever ska bedöma vad som är sannolikt – på vilka grunder något är sannolikt eller ej – beskrivs inte. Stringent diskuterar inte de exemplifierade frågorna, Stringent
graderades därmed 1 i ”vem”, ”varför”, ”andra” och ”annat”.
Reflex har frågor som avser upphovsperson, syfte med källan och om andra källor
samstämmer eller ej. För upphovspersoner lyfter läromedlet en rad frågor som kontextuellt anknyts till vilken typ av källa det är, exempelvis att webbsidor ibland kan obskyra vem upphovspersonen är och hur det kan utläsas (Almgren et al, 2017, s.14–15). De ger även en rad exempel på upphovspersoner som kan vara mer trovärdiga – exempelvis myndigheter eller experter på området – och mindre trovärdiga, exempelvis företag som diskuterar sina egna produkter. Kategorin ”vem” graderades därmed 2. Reflex diskuterar dock inte frågorna
0
24
”varför” och ”andra”, och graderades därmed 1 för dessa kategorier. Reflex ger också en rad exempel på frågor som hamnar inom kategorin ”annat”, avseende exempelvis källors
utseende, användande av källhänvisningar, och om det är fakta, förklaring eller åsikt (Almgren et al, 2017, s.14–16, 19). Reflex diskuterar på vilka grunder frågorna som faller under kategorin ”annat” är viktiga att använda och hur de ska brukas. De graderades därmed 2 för kategorin ”annat”.
Kompass presenterar frågor om upphovspersonen, syfte med källan, om källan samstämmer med andra källor och en rad frågor inom kategorin ”annat”. Avseende ”vem” diskuteras bland annat imitationer av upphovspersoner, hur olika källtyper kan göra det svårare att granska upphovspersonen och exempel på både icke trovärdiga och trovärdiga upphovspersoner (Eliasson & Nolervik, 2021, s.22). Avseende ”varför” lyfter Kompass frågor om syftet med källan är att övertyga eller förmedla fakta, hur detta kan bedömas baserad på exempelvis bakomliggande intressen och hur man kan upptäcka det. ”Vem” och ”Varför” graderades 2 då de både exemplifierar och diskuterar frågorna. Avseende ”andra” lyfter Kompass endast frågan om andra källor samstämmer eller inte, och graderades därmed 1 i kategorin.
Avseende ”annat” ger Kompass exempelfrågor som: stämmer länkarna i källan, hur nådde du eller hittade du källan, ger källan en helhetsbild eller inte, är källan fakta eller förklaring?
Kompass diskuterar hur frågorna ska användas och ger exempel på hur vissa av frågorna bör anpassas beroende på källtypen, hur frågan om länkar stämmer i internetkällor ska ändras till om fotnoter eller referenser stämmer i analoga källor (Eliasson & Nolervik, 2021, s.22).
Kategorin ”annat” graderades därmed 2.
Forum presenterar frågor om upphovsperson, hur frågan, syfte med källan, om de
samstämmer med andra frågor och en rad frågor inom kategorin ”annat”. Avseende frågor som hamnar under kategorin ”vem” diskuterar Forum om upphovspersonen är trovärdig eller ej, om det finns anledningar att inte lita på deras budskap i och med bakomliggande agenda eller liknande (Brolin & Nohagen, 2019, s.382). De lyfter även exempel på hur
upphovspersoner på bloggar bör bedömas annorlunda från upphovspersoner med redaktioner, exempelvis journalister. De graderades därmed 2 för ”vem”. Forum är ensam bland
läromedlen kring frågan ”hur”. Läromedlet lyfter en fråga om hur informationen har samlats in, men diskuterar inte på vilka konkreta sätt detta påverkar källans trovärdighet. De
graderades därmed 1 avseende ”hur”. Angående kategorin ”varför” ger Forum flera exempel på frågor om syftet med källorna. De ger exempel och diskuterar vad eleverna ska leta efter för att bedöma om källor avser att desinformera snarare än informera: värdeladdade ord och
25 dramatiska bilder (Brolin & Nohagen, 2019, s.311, 382). I kategorin ”varför” graderades de därmed 2. Forum ger endast ett exempel på frågor om ”andra” – om andra samstämmer – men diskuterar inte något kring frågan. De graderades därmed 1 för ”andra”. Inom kategorin
”annat” lyfter Forum frågor om: vem målgruppen är, hur rimlig källan är, om källan ger en helhetsbild och om källan baseras på fakta eller åsikter. Forum diskuterar vissa av dess frågor, men inte alla. Läromedlet diskuterar exempelvis hur språkbruket i källor kan ge insikter om vem som målgruppen till källan är och om den är baserad på fakta eller åsikt. För frågorna om rimlighet och helhetsbild ges dock varken en förklaring varför dessa frågor är viktiga eller hur de ska användas som källkritiska frågor. Det betyder att två av fyra frågor diskuteras. Kategorin ”annat” graderades trots detta 2.
Figur 4: källkritiska kriterierna, komplexiteten av framställningar uppdelat i läromedel och kriterier.
För äkthetskriteriet var variationen mellan läromedlen stor. Kompass lyfter att att
förfalskningar inom ramen för källkritik är viktiga att granska och vara medveten om, men ger inte exempel på hur eller varför (Eliasson & Nolervik, 2021, s.22). Libers lyfter att förfalskningar är vanligt förekommande och beskriver konkreta metoder, exempelvis upphovspersonen är något som alltid bör kontrolleras (West, 2020, s.26, 28). De ger dock inga exempel på vanliga former av förfalskningar som eleverna kan komma att möta.
Stringent argumenterar vikten av att granska både upphovsperson och tecken på förfalskningar (Holmstedt & Hydén, 2020, s.253–256). De anger flera olika
förfalskningsmetoder som brukas och placerar tydligt var dessa mest vanl igt förekommer.
Reflex och Forum nämner inte äkthetskriteriet eller de idéer som kriteriet omfattar.
0 1 2 3
Kompass Reflex Libers Forum Stringent
Figur 4: Källkritiska kriterier
Äkthet Närhet Tendens Beroende
26 Närhetskriteriet särskilde sig något då inga av läromedlen namngav kriteriet likt föreliggande studien namngett det. I stället användes termen tidskriteriet. Kompass, Reflex, Libers och Stringent presenterar samtliga vikten av att bedöma frågan om tid avseende en källas trovärdighet. Kompass beskriver att tid är viktigt men förklarar aldrig på vilka grunder (Eliasson & Nolervik, 2021, s.22). Reflex gav exempel på varför tid var viktigt att granska, men endast om det avsåg intervjuer eftersom ”alla glömmer vi med tiden…” (Almgren et al, 2017, s.15). Det blev något problematiskt att gradera denna då den å ena sidan påpekar en viktig anledning till att tidskriteriet är viktig – minnen är inte trovärdiga (Thurén och Werner, 2019, s.42–43) – men å andra sidan avser det endast intervjuer (Almgren et al, 2017, s.15).
Den graderades slutligen 1, då den råkar underminera närhetskriteriets betydelse och indirekt förminskar betydelsen av tid på andra källor än intervjuer. Stringent presenterade tidskriteriet, angav på vilka grunder det var viktigt att granska tidsaspekten hos källor (Holmstedt &
Hydén, 2020, s.256). Läromedlet nämnde inte social eller geografisk närhet i relation till kriteriet, men tidigare i boken nämns avståndsmodellen (Holmstedt & Hydén, 2020, s.245).
Avståndsmodellen beskriver hur tidsmässigt, rumsligt och kulturellt avstånd påverkar vad vi bedömer som viktiga i nyheter, och därmed hur information som kommer från olika platser på jorden kan uppfattas olika. Med tidskriteriet och avståndsmodellen blir Stringent att
nämna de tre huvudkomponenterna av närhetskriteriet – tid, geografi och kultur – och därmed graderades läromedlet 3 för närhetskriteriet. Libers angav i sin redogörelse om tidskriteriet samma faktorer som Stringent (West, 2020, s.26–27). De beskrev också avståndsmodellen på ett sätt som innefattar hur geografi och kultur kan påverka både hur information uppfattas och om det blir synliggjort eller inte (West, 2020, s.264). Forum nämner inte närhetskriteriet eller liknande koncept.
Avseende tendenskriteriet var skillnaderna mellan läromedlen relativt få. Kompass angav att bakomliggande ekonomiska intressen var betydelsefulla att granska avseende en källas trovärdighet (Eliasson & Nolervik, 2021, s.22). Libers angav ekonomiska och personliga anledningar (West, 2020, s.27). Stringent introducerade hela tendenskriteriet med
ekonomiska, politiska eller andra personliga anledningar som viktiga att granska (Holmstedt
& Hydén ,2020, s.256). Reflex beskrev tendenskriteriet på ett något avvikande sätt från både de andra läromedlen och den vetenskapliga bakgrunden. Reflex beskriver tendentiös på följande sätt: ”en tendentiös källa vill ge sin bild av verkligheten och få oss att uppfatta verkligheten på samma sätt… Ett exempel kan vara när politiska partier beskriver vad de själva gjort eller andra partier inte gjort…” (Almgren et al, 2017, s.15). Att en källa vill
27 övertyga sin läsare tycks naturligt hos alla källor – tendentiös eller ej – så Reflexs förklaring av ordet tycks något konstigt. Vidare, förklaringen menar att det finns politiska anledningar till att vara tendentiös. Samtidigt är detta ett exempel, så det lämnar öppet för att det kan finnas andra anledningar till att en upphovsperson skulle vara tendentiös. Det bedömdes att det som faktiskt står i texten var endast politiska anledningar, och begreppet i sig är konstigt beskrivet, därmed graderades Reflex 1 för sin beskrivning av tendenskriteriet. Forum nämnde inte tendenskriteriet eller liknande koncept.
Beroendekriteriet var det minst förekommande kriteriet bland läromedlen. Både Libers (West, 2020, s.27) och Stringent (Holmstedt & Hydén, 2020, s.256) beskriver samtliga kärnkomponenter av vad som är viktigt avseende beroendekriteriet: bakomliggande intressen, kopierar av varandra eller använder samma vetenskapliga underlag. Båda läromedlen valde också att inkludera primär- och sekundärkällor i relation till beroendekriteriet. Kompass, Reflex och Forum nämner inte beroendekriteriet eller liknande koncept.
Figur 5: Informationssökning, sammanställning av beskrivning av metod, urval, risk och kontext avseende informationssökning, uppdelat i läromedel.
Bland de fem läromedlen beskrev fyra olika metoder för informationssökning. Kompass, Libers och Stringent graderades 1 då de endast erbjöd abstrakta metoder för
informationssökning. Som ett exempel på detta beskriver Libers att angående sökning på internet att ”internet ger annars fantastiska möjligheter om man bara lär sig hitta bra och relevanta källor och undviker fallgroparna” (West, 2020, s.37). Från detta skapas två frågor:
hur lär man sig hitta bra och relevanta källor, och hur undviker man fallgropar? Libers beskriver endast att man behöver precisera sina sökord, mer än så ges inga förklaringar eller exempel (West, 2020, s.38). Därmed ges eleverna inte en konkret metod de kan arbeta ifrån
0
28 när de söker information på internet. Liknande sätt att beskriva informationssökning fanns hos både Kompass och Stringent. Forum gav exempel på sökmetoder med vidare
instruktioner kring hur dessa kan förbättras (Brolin & Nohagen, 2019, s.397–398). Bland annat beskriver Forum hur sökmotorers avancerade sökfunktioner kan användas för att avgränsa sökresultaten till specifika sidor, exkludera vissa ord och liknande. Reflex nämnde inte några exempel på informationssökningsmetoder.
Avseende kategorin urval var det fyra läromedel som gav exempel på platser för
informationssökning. Reflex lyfte sökmotorn Google och webbsidan Wikipedia som platser där man kan söka information (Almgren et al, 2017, s.19). Reflex nämner dock aldrig varför sidorna är bra att söka information på, vilka risker som finns med dem, eller hur sidorna ska användas. Libers lyfte bibliotek och deras webbsidor som platser där information kan sökas på både ett effektivt och tryggt sätt, men avseende andra platser för informationssökning nämndes inget (West, 2020, s.37). Forum och Stringent nämnde båda både sökmotorer som Google och informationssidor som Wikipedia. Forum problematiserade Google och
sökmotorer i allmänhet genom att exempelvis påpeka hur reklam ofta är de första svaren man får när man söker på Google (Brolin & Nohagen, 2019, s.397–398). Forum problematiserade även Wikipedia då artiklar på sidan ofta förändras (Brolin & Nohagen, 2019, s.383).
Läromedlet gav exempel på hur eleverna kan bedöma kvaliteten på Wikipedia artiklar med hjälp av sidans inbyggda markörer för kvalitetsnivåer: silver- och guldstjärnorna. Forum noterade även hur informationen i varje artikel kan vara skriven av många olika författare och behöver granskas på ett annat sätt än källor producerade av enskilda upphovspersoner.
Stringent genomförde liknande diskussioner (Holmstedt & Hydén, 2020, s.237–239, 253–
255). Forum och Stringent graderades därmed 2.
Risker med informationssökning var något som samtliga läromedel nämnde och flertalet var utförliga i sina diskussioner om riskerna. Libers gav de mest grundläggande beskrivningarna med riskerna kring informationssökning. Libers noterade att informationssökning på internet inte alltid är lika trovärdigt som analoga medier, men förklarade aldrig varför eller på vilka grunder läromedlet gjorde den bedömningen (West, 2020, s.37–38). Libers kritik mot internet kan bäst uttryckas med hur läromedlet själv beskriver internet som källa: ”… internet är i praktiken en klottervägg där vem som helst kan säga vad som helst…” (West, 2020, s.28).
Kompass, Reflex och Stringent var djupgående i sina framställningar av riskerna med informationssökningar och lyfte en rad begrepp som ekokammare, filterbubblor och bakomliggande programmering (Almgren et al, 2017, s.80–83; Eliasson & Nolervik, 2021,
29 s.89–93; Holmstedt & Hydén, 2020, s.237–238). Kompass och Stringent beskrev även hur privatpersoner tilldelas ett digital ID som följer dem medan de vistas på internet, och hur det kan påverka vilka resultat de får när de exempelvis söker på Google. Kompass, Reflex och Stringent graderades därmed 2 för kategorin risker.
Kontext var informationssökningskategorin som var minst förekommande. Läromedlen som diskuterade anpassningar av olika slag var Kompass, Forum och Stringent. De angav dock inga råd eller konkreta metoder för hur denna anpassning skulle se ut, bara att anpassning behövdes. Kompass noterade exempelvis hur informationssökning med sökmotorer som Google måste anpassas för att undgå ens digitala profil, men nämnde inte hur det kan undvikas eller hur man kan minimera effekten (Eliasson & Nolervik, 2021, s.89–93).
Kompass, Forum och Stringent graderades därmed 1 för kategorin kontext.
Figur 6: Digital vardag, uppdelat i vilka exempel som läromedlen angav.
Bland de webbsidor, applikationer eller sociala medieplattformar som läromedlen gav exempel på – som kan relateras till elevers vardag – är Facebook och Twitter de mest
förekommande. Samtliga läromedel diskuterade dessa två plattformar som relevanta avseende informationsspridning på internet. Kompass, Forum och Stringent lyfter både Instagram och Snapchat som framstående plattformar där ungdomar sprider information. Youtube
diskuterades av Reflex och Stringent.
Facebook; 5
Twitter; 5
Instagram; 3 Snapchat; 3
Youtube; 2 Google+; 1
Tumblr; 1
Blogspot; 1Wordpress; 1
Figur 6: Digitala vardag
30 Fyra webbsidor som angavs av läromedlen är inte identifierade som aktuella i föreliggande studie: Google+, Wordpress, Tumblr och Blogspot. Google+ är dessutom nedlagt. Samtliga av dessa nämndes av Forum.
Figur 7: Källkritisk förhållning till digital vardag, hur många av de exemplifierade digitala vardagsområdena som angavs med metod eller råd.
Av totalt 22 tillfällen där läromedlen nämnde en webbsida, applikation eller sociala medieplattform som relevant för elevernas digitala vardag så hade endast två av dessa
medföljande råd eller metoder. Båda exemplen är från Stringent. Exemplen var Facebook och Youtube. Stringent presenterar för Facebook råd om hur man undviker och upptäcker
filterbubblor genom att både förklara och ge uppgifter som låter eleverna pröva sina egna filterbubblor (Holmstedt & Hydén, 2020, s.237–238). För Youtube presenterar Stringent en rad uppgifter där eleverna ska undersöka hur en händelse framställs av trovärdiga aktörer – P3 dokumentär är ett givet exempel – jämfört med hur olika kanaler på Youtube framställer händelsen (Holmstedt & Hydén, 2020, s.234, 239). De noterar även angående Youtube att många videoklipp är sponsrade utan att det presenteras, vilket betyder att de agerar som
”osynlig” reklam utan att tittaren är medveten om det faktumet, och ger exempel på hur detta kan upptäckas. Resterande läromedel diskuterade inte hur exemplifierade webbsidor,
applikationer eller sociala medieplattformar kan användas tryggt av eleverna. Samtliga läromedel nämnde att elever ska vara uppmärksamma när de använder sociala medier, men endast Stringent angav metod, råd, och specifika exempel.
Presenteras med metod eller råd; 2
Presenteras utan metod eller råd;
20
Figur 7: Källkritik för digital vardag
31 4.1 Analys av källkritiska idealtyper
Figur 8: Sammanställning av alla läromedlens variabler uppdelat i idealtyperna.
Kompass karaktäriseras av den grundläggande källkritiska idealtypen. Läromedlets tydligaste brister var analoga och internetkällor, källkritiska kriterierna och informationssökning.
Kompass visade på flera av de centrala variabler som särskiljer den kontextuella källkritiken från resterande idealtyper, och visade på hög komplexitet för många av dessa variabler.
Idealtypsvariationen som Kompass visar betyder att eleverna som använder läromedlet blir att sakna konkreta metoder och teorier för att granska källor, men eleverna lär sig å andra sidan att anpassa de grundläggande och tumregelmässiga metoder som läromedlet faktiskt lyfter. Allern och Pollack (2019, s. 93) uttrycker sig om denna obalans mellan kunskap och källkritik på följande sätt: ”Källkritik förutsätter kunskap”. De menar att en god källkritik kräver mer än bara metoder, det kräver en djupare kunskap om varför något är trovärdigt eller ej (Allern & Pollack, 2019, s.93–95). Kompass skeva idealtyp betyder att eleverna förstår de mest djupgående tankarna till hur saker behöver anpassas för att vara källkritiska, men inte hur man faktiskt är källkritisk till att börja med. Eleverna vet hur man anpassar, men har inget att anpassa. Det är dock viktigt att notera att – eftersom flertalet variabler av kontextuell idealtypen finns närvarande – får eleverna mer insikter i hur informationen de möter i sina digitala liv kräver en källkritisk medvetenhet. Eleverna kanske inte erbjuds en konkret metod för hur de ska granska informationen, men de är åtminstone medvetna om koncept som bakomliggande programmering, filterbubblor, ekokammare och liknande koncept , och hur
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Grundläggande Konkret Kontextuell
Figur 8: Idealtyperna
Kompass Reflex Libers Forum Stringent