Källor

Källmaterial i denna uppsats är tre svenska dagstidningar som har skrivit om Sundsvallsstrejken under tiden då strejken pågick och några veckor framöver under försommaren 1879. Exakta datum för detta material är mellan 25 maj och 25 juni 1879 som avgränsningar. Det kan vara skäligt att göra en sådan begränsning med tanke på dåtidens långsammare nyhetsförmedling med viss fördröjning för att få med också texter om eftertankar på strejkens händelseförlopp och innan juridiska efterspelen inleddes senare under sommaren och hösten. Eftersläpningen kan ha sina förklaringar också i det att tidningarna inte kom ut dagligen utan beroende på tidningen endast några gånger i veckan.

De tre tidningarna som har valts får representera dåtidens tidningsperspektiv på strejken utifrån sina egna ideologiska premisser genom rapporteringar och kommentarer på den aktuella

8 Claesson 2004, ss. 73-79.

6 arbetskonflikten. Fäderneslandet (Lund) var en radikal men med dåtidens mått mätt liberal tidning.

Medelpads Allehanda (Sundsvall) får representera den lokala rösten. Den var därtill liberal till sin ideologi. Nya Dagligt Allehanda (Stockholm) var en konservativ tidning. Kategorisering av dessa tidningar följer de riktlinjer som normalt används i facklitteraturen för tidningarnas ideologiska hemvist. Urvalet kan också i viss mån representera en regional spridning av tidningarna.

Dåtidens nyhetsförmedling skilde sig från dagens situation. Utöver sitt eget material så kunde artiklar och nyheter med samma textinnehåll även förekomma i flera tidningar.

Publicistklubben hade redan tidigare tagit upp frågan och begärt att källangivelser skulle anges.⁹ Så blev det dock inte alla gånger i fråga om dessa s.k. pressklipp i tidningstexter. Ibland markerar tidningarna dock sina källor. All textmaterial som sådant i tidningarna har i denna framställning dock tolkats som tidningens eget ställningstagande om inget annat framgår ur kontexten.

Artiklarna kunde vara redaktionella eller skrivna av en speciell korrespondent som dessutom kunde reflektera med sina egna uppfattningar. Urvalet av tidningar kunde vara större men jag har begränsat mig endast till dessa tre tidningar bl.a. med hänsyn till uppsatsens omfattning. Varje tidning bidrar ändå med flera artiklar under den aktuella perioden.

Angående tidningsmaterial skall några ytterligare fakta beaktas. Citaten som används i uppsatsen följer de formuleringar i ortografin och grammatik såsom de förekommer i artiklarna inklusive eventuella stavfel. Alltså dåtidens rättstavningsregler enligt Svenska Akademiens ordlista (1875) har inte beaktats för att standardisera texterna. Någon finare indelning beträffande textamaterialet har heller inte gjorts bland annat p.g.a. att dåtidens stoff ändå inte hade några skarpa gränser mellan nyheter och fördjupningstexter eller dylikt utan de kunde samtidigt ingå in i varandra i textmaterialet.¹⁰ Kommentarer om sådana omständigheter förekommer i artikelmaterialet har endast gjorts i analysen för att förtydliga om det har varit behövligt.

Tidningsmaterialet som används i denna uppsats är digitaliserade svenska dagstidningar för den aktuella perioden från 1879. Detta material administreras av Kungliga bibliotekets söktjänst för svenska dagstidningar.

Som sekundärmaterial används monografier över temat och som delvis kommer att presenteras närmare under kapitel ”Tidigare forskning”.

9 Rydén 1981, s. 31.

10 Rahm 2000, s. 31.

1.3 Tidigare forskning

Sundsvallsstrejken har tidigare behandlats både i enskilda monografier och som delar i andra undersökningar. I det följande utförs en kortfattad orientering av sådan forskning.

Väckelsen och Sundsvallsstrejken 1879 (1972) av Tage Larsson är en undersökning som för det mesta handlar om hur dagspressen etappvis före, under och efter den aktuella arbetskonflikten beskrev i sin nyhetsförmedling om strejken. Utöver pressmaterial med olika ideologiska inriktningar innehåller undersökningen också andra redogörelser såsom Treffenbergs, Hultgrens och Beckmans rapporter om strejken. Som pressmaterial före strejken använder författaren endast frikyrkliga tidningar. Men under och efter konflikten utnyttjas bredare material med flera tidningar innehållande olika ideologier och inställningar. Undersökningen omfattar även efterspelet med rättegångar och officiella rapporter om strejken under hösten 1879. Studien fokuserar för det mesta på skuldfrågan till strejken i pressmaterialet med frikyrkor och andra folkrörelser i centrum.

Sundsvallsstrejken 1879 (1979) av Harald Lundberg ger en översiktlig bild om strejken och dess händelser samt människor runtomkring. Undersökningen kartlägger initialt olika typ av samhällsförändringar och folkrörelser under 1870- och 1880-talen. Därefter relateras själva strejkrörelsen mer detaljerat till övriga samhället m.h.t. olika maktstrukturer och rättviseaspekten.

Övriga faktorer i samhället enligt studien kan vara folkbildning och olika folkrörelser såsom väckelserörelser och nykterhetsrörelsen. Väckelserörelserna omfattar flera religiösa inriktningar såsom baptister, metodister och missionsföreningar. En viktig komponent är också porträtten av olika individer som representerar sin maktsfär och sitt stånd. Det finns även omfattande bildmaterial i undersökningen från tiden under strejken. Undersökningen tar upp konfrontationen mellan olika faktorer och den pågående desintegrationen i samhället.

På plankbärarnas villkor: Tre dagstidningars bevakning av Sundsvallsstrejken 1879 (2000) av Henrik Rahm är en språkvetenskaplig undersökning som visar sambandet mellan pågående ändringar i samhället och dagstidningarnas textutformning i sina rapporteringar om strejken.

Denna studie ger en fördjupad bild av tidens nyhetsförmedling utifrån tekniska och redaktionella aspekter. Undersökningen analyserar också djupgående praktiska problem som dåtidens nyhetsförmedling stampades med samt den politiska och kulturella kontexten som inramade varje tidningens möjligheter att förmedla sina nyheter.

Hustavlans värld: Kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige (1970) av Hilding Pleijel handlar om Hustavlans värld och dess normer i Luthers Lilla Katekes mot det tidigmoderna svenska samhället men även beaktande historiskt perspektiv. Boken beskriver de kontexterna där

8 Hustavlans normer och det svenska folket mötte varandra såsom i husandakten, husförhören, husagan, psalmer, prästerskapet osv. på praktisk nivå. Författaren alltså binder ihop både det kyrkliga och folkliga praxis.

Ytterligare ett bidrag i tidigare forskning på Hustavlans värld är en uppsats ”Pigan i fadersväldet: Regler, undantag och mikrohistoriska möjligheter” i Historisk Tidskrift (2017) av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson. Författarnas utgångspunk är att Fadersväldet i Hustavlan var en ideologi där människor placerades in i religiöst baserad och statligt sanktionerad ordning. Denna struktur förutsatte också att de styrande och de lydande hade en ömsesidig relation med varandra beträffande vissa rättigheter och skyldigheter samt att brott mot denna ordning innebar ett brott mot både Gud och statsmakten och riskerade att underminera hela den patriarkala ordningen. Denna struktur realiseras genom tidigare forskning bl.a. med hänsyn till Pleijels verk om Hustavlans statiska värld.

Denna uppsats handlar om ett religiöst fenomen, Lutherska Hustavlan, som bakgrundsmaterial i dagspressen och hur den reflekterades i tidningarnas skriverier om Sundsvallsstrejken. Det aktuella samhället i desintegration beskrivs utifrån den rådande samhällssynen såsom den förekom i Lutherska Hustavlan med bifogade, bibliska citat. Dessa citat kompletterar både den ideologiska samhällsmodellen och idén om den gudomliga maktstrukturen. Kunskap om den gudomliga samhällsstrukturen på jorden hade undervisats sedan Reformationen för svenskarna genom kyrkans försorg. Senare fick man hjälp också utav den världsliga folkundervisningen då lagen om folkskolorna 1842 trädde i kraft och där också kristendomsundervisningen hade sin givna plats. Temat behandlades i tidningsartiklarna med terminologin som hänsyftar till det aktuella samhället och dess maktstrukturer varför kontextualisering till Hustavlans värld och dess terminologi blir nödvändig. Analysen baserar sig på samverkan mellan dessa två världar.